Händelseutvecklingen i Gaza har inneburit en stor propagandaseger för Hamas. TV-bilderna av palestinier som strömmar över gränsen till Egypten för att bunkra varor och förnödenheter har givit ett mänskligt ansikte åt dem som drabbats av Israels blockad. Hamas har genom rivandet av gränsbarriären stärkt bilden av att det inte går att komma runt organisationen om man menar allvar med försöken att nå en fredlig och varaktig lösning på konflikten.
Frågan om hur gränspassagen mellan Gaza och Egypten nu skall hanteras är inte helt lätt att reda ut. Den anarki som i dag råder blir snart ohållbar. Egypten förlorar prestige och utsätts för starka påtryckningar från USA att agera. Al Fatah och den palestinska myndigheten gör anspråk på att vilja ta över gränskontrollen, men har varken militär eller politisk kraft att göra detta utan Hamas medgivande. Israel har bitit i det sura äpplet och inser att blockaden av Gaza inte fungerade, samtidigt som Israel saknar effektivt värn mot de raketer som skjuts från Gaza.
Rivandet av gränsbarriären är ett "windows of opportunity" - ett möjligheternas fönster - för att upprätta den dialog mellan Hamas och Fatah som är absolut nödvändig för reella framsteg i fredsprocessen. Först när palestinierna har ett enat ledarskap utgör man en fungerande förhandlingspart med Israel. Frågan om gränskontrollen mellan Gaza och Egypten skulle kunna bli den konkreta fråga som tvingar Fatah att förhandla och sluta en politisk överenskommelse med Hamas.
Att det var dumt att försöka isolera bort den folkvalda Hamas-regeringen är i dag mer en allmän sanning än ett kontroversiellt påstående. Tidstypisk för dagens debattläge är Expressens ledarartikel från den 22 januari. Expressen har alltid varit en av staten Israels främsta vänner i Sverige, och ingen seriös debattör kan anklaga Expressen för att vara försonligt inställd till den militanta islamismen. Men så hör skriver tidningen idag - det är som om varje ord vore hämtat från min egen blogg:
Så även om man skulle vilja går det inte att tänka bort Hamas ur den israelisk-palestinska ekvationen. En mer realistisk väg vore därför att försöka tämja den militanta rörelsen genom att väva in den i den politiska processen. Ett första steg skulle kunna vara att pröva Hamas erbjudande om vapenvila och se om Gazaregimen verkligen skulle stå fast vid sitt ord. Hamas och Fatah måste också förr eller senare inleda en försoningsprocess som sätter punkt för uppdelningen i ”Fatahstan” och ”Hamastan”. I slutändan är det bättre även för Israel att ha en motpart som inkluderar bittra fiender i sina led än att förhandla med en vän som inte kontrollerar mycket mer än sitt eget högkvarter.
8 kommentarer:
Rent militärt var blockaden mycket effektiv - raketbeskjutningen har mer eller mindre upphört för nu. Om någon fick bita i det sura äpplet var det Hamas, som genom sin aktion medgav för hela befolkningen att Israels sanktioner biter. Att den politiska siutationen har ändrats är helt klart, men inte nödvändigtvis till Hamas fördel. Nu står det ännu mera klart att Egypten genom sin blockad har stort ansvar för misären i Gaza.
Snygg bloggning, Ulf!
Kan faktiskt spåra viss inspiration =)
Tikotzinsky
Du letar halmstrån.
Det är väl ingen som seriöst har hävdat att blockaden inte fungerar, i den bemärkelsen att det gör livet outhärdligt för vanliga människor.
Och varför Hamas på något sätt skulle behöva "erkänna det"?
Och om du inte ser att detta är till Hamas fördel på Israels bekostnad, ja då är du väl lika blind som hela det militära etablissemanget, som totalt missat när man skar ner gränsen...
Mycket står på spel i Mellanöstern just nu med den utveckling som har skett i Gaza bl.a.Hur kommer president Mubarak i Egypten på den slaka lina han har hamnat på att bete sig? Han kan knappast vänta sig något större stöd från USA med tanke på kommande presidentbyte.Kan det folkvalda Hamas räkna med ett erkännande från FN och EU och den övriga västvärden? Hur kommer Israel och Iran att reagera ?
Ja, frågorna är många i den politiska situation som uppstått.
Sannerligen en "mother of all situations"! Om Hamas har en propagandaseger kan man ju även tacka dem som trots Hamas' (som ironiskt vann i demokratiskt val) vidriga agenda och metoder har varit enastående trogna i att föra fram Hamas som möjlig samtalspartner. Själv undrar jag hur man kunde begå ett sånt stort misstag som att acceptera att en fascistisk organisation tilläts kandidera. Den dag ariska brödraskapet kandiderar till val i USA eller att dom där som står för liknande i Sverige skulle jag vilja se. Fanns inte nog med belägg för Hamas' dåd mot egna och andra? Är det inte något perverst med att diktatoriska, intoleranta och rasistiska grupper tar makten via demokratiska metoder de själva inte följer? Mycket störande som många statsvetare har påpekat.
Ulf: "...Hamas har genom rivandet av gränsbarriären stärkt bilden av att det inte går att komma runt organisationen om man menar allvar med försöken att nå en fredlig och varaktig lösning på konflikten..."
Du menar att man med Hamas' kooperation allvarligt skulle kunna nå en fredlig och varaktig lösning? Klart det kan bli en varaktig lösning om Hamas tar över hela Israel och palestinska mandatet som det vill. Men hur fredligt skulle det bli? Ulf, man måste helt enkelt göra klart att Hamas' mål och agenda inte kan stå. Du tror och vill att det ska bli så. Jag undrar vad du baserar det på. Och om det inte går, vad är alternativet?
Guardian,
Raketelden har stannat av = militärt mål uppnått!
Det är nästan lite gulligt att islamofascisterna i Hamas prioriterar köpfester i Egypten, var nu pengar till sådana kommer ifrån, framför att terrorisera Israel med Qassams.
Låt oss nu bara hoppas att gränsen mot Egypten förblir öppen så att den naturliga relationen mellan Egypten och GS så smånoingom resulterar i en union.
Besläktat ämne har också tagits upp av en Bernt Jonsson, samhällsdebattör och Broderskapare i en debattartikel benämnd "Hamas får inte leka på vår gård" på Uppsala Nya Tidning. Enn Kokk länkar till artikeln på sin blogg: http://enn.kokk.se/
Vad jag tyckte finns i kommentar hos Enn. Men läs själva.
Ser att det blir debatt efter sista föreställningen om Rachel Corrie i Göteborg med dig som debattledare. Mycket bra! Tyvärr kan jag inte vara där.
Skicka en kommentar