Kritiken mot opinionsinstituten tycks ha vuxit över tid. Särskilt stark var kritiken efter valet 2002, då mätningarna från de flesta institut låg mycket långt från valresultatet. Tilltron till opinionsmätningarna får sig ytterligare en törn i årets valrörelse, där olika mätningar identifierar helt olika valvindar.
Opinionsinstituten har en svårare uppgift i dag än tidigare, eftersom svenska väljare blivit mer rörliga och bestämmer sig senare under valrörelsen för vilket parti de skall rösta på. Instituten har hittills inte lyckats utveckla sin metodik på ett sätt så att den trovärdigt kan förhålla sig till detta nya väljarlandskap.
Inte blir tilltron bättre av den s k tittarundersökning som Expressen låter opinionsinstitutet Demoskop genomföra i samband med partiledarutfrågningarna i SVT. I dagens Expressen presenteras ”Tittarnas dom över Göran Persson”, där "tittarna" sätter betyg på Perssons framträdande. Göran Persson får en genomsnittspoäng på 3.15, medan Göran Hägglund i sin ufrågning fick hela 3.57. Läsaren får otvivelaktigt uppfattningen att "tittarna" ansåg att Göran Hägglund klarade utfrågningen betydligt bättre än Göran Persson.
Men problemet är att Demoskops svarspersoner inte utgör ett slumpmässigt urval av svenska folket eller av tittarna. I stället utgörs svarspersonerna av en panel om 1 500 personer som redan i förväg uppgivit att de är politiskt intresserade och att de är villiga att följa samtliga partiledarutfrågningar i TV. Genom dessa premisser blir urvalet med nödvändighet politiskt skevt. Människor med politiskt intresse är t ex överrepresenterade i folkpartiets och moderaternas väljargrupper och underrepresenterade i socialdemokraternas väljargrupper. Vilket i sin tur innebär att folkpartister och moderater är överrepresenterade och soicaldemokraterna underrepresenterade i den Demoskoppanel som får representera ”tittarna” i Expressens braskande rubriker. Så vem kan man lita på? Inte Expressen, i alla fall.
Tipstack till Aktuellt i Politiken!
2 kommentarer:
Även om jag håller med dig i sak, säger undersökningen inte någon ändå då gruppen politiskt intresserade är den gruppen som uppvisar störst politisk kunskap.
Jodå - om det finns ett samband mellan "politiskt intresse" och "politisk kunskap" så indikerar undersökningen att människor med "politisk kunskap" tenderar att uppskatta borgerliga politiker.
Men vi vet sedan tidigare att det finns ett samband mellan hög utbildning och borgerliga partisympatier. Vi vet också att det finns ett samband mellan klass och utbildning. Så risken finns att det hela kokar ner till att det finns ett samband mellan klass och partisympati. Och då är vi på något vis tillbaka till utgångspunkten.
Skicka en kommentar