Maud Olofsson och Hamas

I slutet av Ekots partiledarutfrågning med centerledaren Maud Olofsson (22/8) framskymtade ett litet scoop som gått media förbi. Som enda partiledare vid sidan av Lars Ohly och Peter Eriksson/Maria Wetterstrand uttalade sig Maud Olofsson entydigt mot en bojkott av Hamas, den terroriststämplade organisation som tidigare i år vann det palestinska valet och kunde bilda regering.

På Tomas Rambergs fråga ”Hur klokt var det att isolera Hamas?” svarade Maud Olofsson: ”Vi måste ha en dialog, framför allt med de valda representanterna, för det är ändå en vald regering.” Därefter betonar Maud Olofsson vikten av att kombinera dialogen med att ställa politiska krav på Hamas. Men hennes huvudpoäng är att de politiska kraven på Hamas skall framföras i samband med en dialog. Hamas måste alltså inte, som EU och USA kräver, först uppfylla ett antal krav för att isoleringen skall brytas.

Maud Olofsson har även tidigare gjort radikala uttalanden om svensk utrikespolitik. I en i dag bortglömd artikel i Svenska Dagbladet i början av Irakkriget (25/3 2003) beklagade Maud Olofsson att moderaterna och folkpartiet inte fördömde USA:s enligt henne folkrättsvidriga angrepp mot Irak. I artikeln gick hon t o m så långt som att kräva att Sverige skulle avge en formell protest till USA.

Maud Olofsson nämns ibland som en tänkbar utrikesministerkandidat i en eventuell borgerlig regering. Det skulle onekligen vara intressant att se hur hon i den rollen skulle kunna samsas med Nato-kramarna Fredrik Reinfeldt och Lars Leijonborg.

Själv har jag i dag en slutreplik i Svenska Dagbladet i debatten om varför även demokratier som Israel måste respektera de mänskliga rättigheterna. Tidigare har Lisa Abramowicz och Samuel Danofsky (21/8) replikerat på min ursprungliga artikel (11/8).