Många socialdemokrater trodde att den bästa strategin i valrörelsen att möta kristdemokraterna var att tiga ihjäl partiet. En kristdemokrati vars folklige och karismatiske partiledare Alf Svensson ersatts av en man som ibland liknades vid en tapet skulle nog kunna förpassas in i tystnaden – det vill säga under fyraprocentsstrecket.
Så fel det kan bli. I dag framstår Göran Hägglund som den borgerlige alliansens mest oförstörde och kanske också mest skicklige partiledare. Någon effektiv moteld från socialdemokratiskt håll har ännu inte skymtats.
Med avväpnande elegans lyckades Göran Hägglund i förra veckan få de duktiga utfrågarna Tomas Ramberg och Monica Saarinen i Ekots partiledarintervjuer att skratta med honom i stället för åt honom, när han konsekvent vägrade svara på deras frågor om han trodde på under. Mot alla odds har han lyckats profilera partiet genom att driva den såväl sakpolitiskt som symboliskt viktiga frågan om fastighetsskatt.
I ett post-sekulärt samhälle är kristdemokraternas förankring i kristen tro ingen nackdel. Tvärtom - förankringen i kristen tro hjälper partiet att framstå som betydligt mindre hjärtlöst än batongliberalerna i folkpartiet och betongliberalerna i moderaterna.
Kommer kristdemokraterna under Göran Hägglunds ledning t o m att nå upp till 2002 års valresultat på 9.1 procent? Kom i så fall gärna ihåg var ni hörde det först.
2 kommentarer:
Hmm. Enligt bloggen syskonskap är du blott sist i raden som pekar ut Hägglund som 2006 års valkomet.
Bättre sent än aldrig!
Skicka en kommentar