Asylrätten är under attack. Från allt fler håll framförs förslag om att asylrätten borde avvecklas. Förslag om att Sverige borde sätta ett tak för flyktingmottagningen stöds av argument som ställer grupper mot varandra och inger en falsk bild av att flyktingmottagande ska ställas mot välfärd.
Kraven framförs i en tid då Sverige genom den tillfälliga migrationspolitiska lagen redan skärpt villkoren för asyl och där antalet flyktingar som söker skydd i Sverige är lägre än på mycket länge. Asylrätten är en grundläggande mänsklig rättighet som bör utvecklas och förstärkas, inte avvecklas. Utvisningarna av ungdomar till krigets och terrorns Afghanistan fortsätter. Permanenta uppehållstillstånd har ersatts av tillfälliga, vilket skapar oro och osäkerhet och försvårar integrationen.
Det är nog nu. Socialdemokrater
för tro och solidaritet tar initiativ till att formulera ett migrationspolitiskt program med
utgångspunkt i en positiv inställning till invandring och flyktingmottagning. Arbetet med att utforma programmet ska ske i
samverkan och dialog med civilsamhället och med arbetarrörelsen i vid
bemärkelse.
Arbetet med att utforma ett sådant program vill vi göra i samverkan och dialog med civilsamhällets organisationer och med arbetarrörelsen i vid bemärkelse. Socialdemokrater för tro och solidaritet kommer under den närmaste tiden att påbörja arbetet med en sådan samverkan och dialog. Den färdiga programtexten kommer att presenteras våren 2020.
Du kan läsa mer om programarbetet här.
Och du får gärna bli medlem av Socialdemokrater för tro och solidaritet och tillsammans med oss arbeta för en förändrad migrationspolitik. Klicka här för att bli medlem.
16 kommentarer:
Tack för ert viktiga arbete!
Vi är ett nätverk som kallar oss Tusen Barn, Tusen Drömmar.
Nästan 2000 s.k. familjebarn har fått utvisningsbesked till Afghanistan till sammans med sina föräldrar.
Se vår bok här:
https://pub.mediapaper.se/37f66dad-d7ff-412f-a3b3-65c929fd94ee?fbclid=IwAR1uZZrzYIlv0StxLrAL6h1tjvnnx1aQiQJLR7kq4QWQhV39M68tW0OQgRY#page=1
Vi hoppas att ni socialdemokrater för tro och solidaritet också vill få upp ögonen på våra beslutsfattares för den här utsatta gruppen.
Hur ska Sverige kunna skicka ut 2000 små barn till Afghanistan?
Den 16 oktober ska vi tillsammans med 4-5 afghanska barn träffa CArina Ohlsson m.fl. riksdagspolitiker.
Varma hälsningar/ Anna L.
ja, tack för ditt viktiga arbete och fortsatta engagemang för en mer human asylpolitik än nuvarande.
Bilderna av barn och ungdomar som deporteras med makt (särskilt till Afghanistan) har gjort enorma skador på Sveriges rykte i världen. Detta är speciellt så eftersom de flesta av "överspänningen" 2015 kunde ses som ett resultat av inbjudningar * öppna hjärtan "och" aldrig mer murar "från 2 svenska statsministrar.
Dessutom är fiaskot av antagna domstolar som till och med bryter svensk lagstiftning mycket skadligt hemma och utomlands. Om vi inte kan lita på lagen och domstolarna, är vi alla i problem tror du inte?
Klokt initiativ - men en ny asylpolitik måste med nödvändighet förenas med en rejält genomtänkt integrationspolitik. En sak och det är en viktig sak att vi räddar människor till livet i det korta perspektivet, deras liv är mer värda än våra pengar. Men priset får aldrig bli uppkomsten en underklass som är etnisk? Risken för en sådan är stor om nuvarande utveckling fortgår. Vilka åtgärder krävs och vilka kan godtas för att se till att ingången i det svenska samhället blir av? Är det ok att ställa andra krav på nyanlända än inhemska medborgare? Och vilka av kraven är förenliga med respekt för den enskildes rätt att forma sitt liv inom lagarna? En omläggning av asylpolitiken fordrar en gedigen analys för att få folkligt stöd. Den vi hade, såg resultaten av kommer människorna att underkänna, en återgång till pre 2015 saknar utsikter. Ska bli intressant att ta del av vad ni föreslår!
"Programmet kommer att utgå från en syn på invandring och flyktingmottagning som ett grundläggande medmänskligt åtagande och en överlag positiv kraft i samhället."
Hur kommer tro & solidaritet fram till att den i en EU-jämförelse mycket generösa flyktingpolitiken som vi hittills har haft, har varit "en överlag positiv kraft i samhället"?
För jag antar att man vid organisationens programs slutsats har gjort en konsekvensanalys?
Sydsvenskan 9 okt 2019: "Regeringen strävar efter att minska flyktingströmmarna till Sverige. Målet är att halvera flyktingmottagandet så att Sverige hamnar på nivåer närmare EU:s genomsnitt.
– Vi ska inte ha fler flyktingar. Vi ska ha färre. Och de som kommer hit ska snabbare in i arbete, säger statsminister Stefan Löfven." 2018 beviljade Sverige 10,5 asylansökningar per 10 000 invånare medan EU-snittet var 4,2.
Ulf och likasinnade har varit framgångsrika i sitt arbete med att göra Sverige till det kanske attraktivaste landet för asylsökande med bl a gymnasielagen och senast generösare villkor för anhöriginvandring. Men förhoppningsvis menar Löfven allvar med att nu får det vara nog. Uppenbarligen är det besvärande för S att en stor grupp LO-medlemmar lämnat S och numera röstar SD. Men "upproret" bland S-kommunalråd har säkerligen också haft betydelse. För dessa med sina ansträngda kommunala budgetar ser inte att hög asylinvandring gjort Sverige ekonomiskt starkare.
Förhoppningsvis innebär Löfvens uttalande att vi äntligen kommer att få en migrationspolitik som har stöd av en majoritet av väljarna. Men osvuret är bäst. Regeringspartiet MP och stödpartiet nyliberala C delar Ulfs uppfattning.
Klas Bengtsson
@geoff groom
"Detta är speciellt så eftersom de flesta av "överspänningen" 2015 kunde ses som ett resultat av inbjudningar * öppna hjärtan "och" aldrig mer murar "från 2 svenska statsministrar."
Det där är mest snack tror jag. Den verkliga anledningen är att Ungern vägrade följa dublinförordningen och slussade flyktingar vidare till Tyskland och Sverige, ett klart brott mot EUs flyktingregler. Då fungerade inte Schengensammarbetet inom EU längre och det var därför regeringen (likt flera andra länder) tvingades att stänga gränsen till Danmark och Tyskland.
Stefan Löfven i en intervju i Sydsvenskan framfört att Sverige bör halvera flyktingmottagandet jämfört med i dag. Det är sannolikt en bedömning som grundar sig på:
- vad Sveriges kommuner klarar att ta emot och integrera, tex skola och vård.
- vad som är rättvist utifrån ett Europeiskt genomsnittligt perspektiv.
- Hur opinionen ser ut just nu, och vad som blir prognosen?
Vad som ger utgången i valet 2022 handlar om S ska vara ett 20, 25 eller 30%-parti, det är vad det handlar om. Man kan säga vad man vill om demokrati, men det går ut på att vinna val och regera. Mp anklagar S för att vara för lyhörda för opinionen, men det har inte stöd i empirin.
- val ---------- S --- Vp --- S+V
- 91 - Carlsson: 37,7 + 4,5 = 42,2 - (Nydemokrativalet) - Mp ut ur riksdagen.
- 94 - Carlsson: 45,2 + 6,2 = 51,4 - Egen majoritet
- 98 - G Persson 36,4 + 12, = 48,4 - Mp = vågmästare
- 02 - G Persson 39,8 + 8,4 = 48,2 - Mp = vågmästare
------------------------------------
- 06 - G Persson 35,0 + 5,8 = 40,8 - Alliansen egen majoritet
- 10 - M Sahlin: 30,7 + 5,6 = 36,3 - Mp stödparti åt Alliansen
------------------------------------
- 14 - S Löfven: 31,0 + 5,7 = 36,7 - Rödgröna större än alliansen (Mp+Alli mindre än175)
- 18 - S Löfven: 28,3 + 8,0 = 36,3 - Helt ny grund för regering.
Det står svart på vitt, Sedan Mp blev vågmästare i riksdagen har S tappat sin unika ställning i Svensk politik. Att vara nere i opinionsundersökningar på 23 - 25 % är inte så roligt, och någonstans måste man ju fundera på vad som hänt och varför. Det är snarast svårt att begripa att S inte anpassat sig till övriga Europa tidigare, mot bakgrund av politikutvecklingen där. Sedan kan man jämföra hur bra det går för vänstern
i vissa länder, jämfört med antalet asylsäkande, och det finns en korrelation där med.
UK har vidimerat att det inte gick att bilda en borgerlig regering 2018 pga ultimatum från C och Mp avseende migrationsfrågor. Det är S + M som lider kval av mindre partiers favoritfrågor. S.W
Människor söker asyl där det är mest förmånligt,
en kombination av levnadsvillkor och sannolikheten att få stanna, dvs
få statusen av flykting. Bevisbördan att motbevisa att det inte är en
flykting enligt Genevékonventionen anses ligga på mottagarlandet, och
Sverige har sedan beslut 2002 - 2006 infört domstolsprövning, vilket
ger hög rättssäkerhet.
ABSOLUTA TAL (jämförs per capita toppar Sverige överlägset,
och det började eskalera ordentligt 2010 - 2014. Regeringsbildningen
har styrts av Mp 1998, 2002, 2010, 2014 och 2018, och det har fått
politiska konsekvenser, för både S och M, eftersom det är i dessa
läger som SD hämtat det mesta av sitt väljarstöd.
SD kom in i Riksdagen 2010, och antalet flyktingar till specifikt Sverige
har inte minskat, och korrelationen till SDs stöd är svår att blunda för.
Land: antal asylsökande 2007 till 2011
Frankrike 206 890
Tyskland 265 767
Sverige 146 380
Storbritannien 138 350
Italien 106 140
Belgien 88 300
Grekland 80 500
Schweiz 74 900
Österrike 66 020
Nederländerna 60 330
Norge: 57 300
Finland 18 470
Danmark 16 810
Litauen 1 340
Lettland 530
Island: 280
Estland 160
Polen: 36 720
Tjeckien 5 930
Slovakien 5 360
Spanien 21 340
Cypern: 18 840
Israel: 17 175
Malta: 8 370
Liechtenstein 530
Portugal 960
Ungern 15 010
Irland 13 780
Ryssland 8 000
Rumänien 5 250
Bulgarien 4 500
Albanien 70
Luxemburg 4 270
Slovenien 1 410
Kroatien 1 610
Makedonien 1 090
BosnienHerceg. 810
Montenegro 280
Tar man in statistik från tiden 2011 - 2018 blir det samma mönster, fast ännu starkare beträffande Sveriges relativa åtande. S.W
Även om S vann regeringsmakten 2018, så har det varit lite tyst om att det inte gick något vidare ute i landets kommuner och landsting/regioner. Det är faktiskt rena katastrofen, valtappet, jämte då problemen med den kommunala ekonomin, i slutändan ska samhället hålla ihop, och det är kommunerna som är själva grundvalen.
Det säger sig självt att ansökningarna om asyl skiftar inom olika Europeiska länder
och att flyktingbegreppet helt enkelt beror på vilken plats man inger sin ansökan.
Sveige har legat längt upp i ett hörn av Europa, och har haft mest generösa villkor, eftersom det inte varit något tryck när EUs regelverks skapades. Flyktingpolitiken är
inrikespolitik, och att det blivit som det blivit beror på att flyktingar inte sökar asyl i första asyl-land, utan väljer att smuggla sig till vidare, och där många länder som transittrafiken går igenom, väljer att blunda.
Dublinkonventionen trädde i kraft den 1 september 1990 och ersattes av en ny Dublinförordningen den 17 mars 2003.
Dublinförordningens syfte är att bestämma vilken medlemsstat som har ansvaret för att pröva en asylansökan, att fastställa rimliga tidsfrister för varje del av förfarandet för att avgöra vilken medlemsstat som bär ansvaret samt att motverka att asylförfarandena missbrukas genom att flera ansökningar lämnas in, så kallad ”asylshopping”.
Principen om första asylland är inskriven i Dublinkonventionen och föreskriver att den som flyr från förföljelse ska söka asyl i det första europeiska land han/hon kommer till som kan erbjuda skydd förutsatt att landet tillhör den europeiska unionen (samt Norge, Schweiz och Island).
Forum shopping är en term i internationella sammanhang för att beskriva att part försöker få talan väckt och prövad i för parten förmånligaste processland.
Partens avsikt är i allmänhet inte att få prövningen vid viss domstol som är bäst lämpad utan för att lagvalsregler och rättsregler som domstolen tillämpar är förmånligast för parten. En förutsättning för forum shopping är att part har anknytning till flera jurisdiktioner inom ett land eller framförallt i flera olika länder, första asyl-land innebär att att ingen tycker det är konstigt att flykingar dyker upp i Sverige, efter att ha passerat hela Europa. Det är klart att systemet inte fungerar, och att många länder inte vill att EU ska lägga sig i hur man tillämpar asylrätten, dvs en tävlan i att göra det svårt att få asyl.
Lena Melin trodde att Löfven endera:
- inte tänkt igenom sitt uttalande, obetänksamhet
- att Löfven vill ha ett bråk om frågan.
Jo, de har olika uppfattning, det vore väl klädsamt om Mp visade någon slags förståelse för att det stora regeringspartiet får förluster opinionen, och man verkar inte bekymrad över vad som händer i Sverige om Sd blir största parti? den sagen den sorgen,
för en miljöpartist, eller ha de problem med konsekvensinsikter?
Om S fortsätter att tappa till Sd, så är ekvationen rätt enkel:
M+Kd+Fp = 30 - 32 %
Sd... : = 17 - 22 %
Frågan är kanske mer att nästa val så kan inte C+Fp+V vara tungan på vågen, utan att
det faktiskt är Sd som blir absolut vågmästare. Man måste i vart fall klara av att tänka den tanken, och acceptera att om det blir så, så är det väljarna som beslutat detta, och sedan kan ju S och M tävla lite, och säga, nä vi tänker inte regera alls, det är bättre att Sd får regera... Nä, man att kräva att S+M ska regera ihop, innebär ju att de övriga småpartierna inte behöver lägga om rodret, och att de inte ser det som ett problem om Sd fortsätter att stiga i opinion och val.
Nä, detta med konsekvensinsikt, och att se sanningen i vitögat, är nog ändå S lite bättre på än Mp, och Mp behöver ju inte ta hänsyn till verkligheten, utan kan fortsätta
att larma och göra sig till. Varför bry sig om fakta?
Endera håller bron, eller inte, och håller inte bron, så kommer man söka efter en ny konstruktör, svårare än så är det inte. S.W
Hej Ulf!
Sist jag läste din blogg var jag betalandes medlem i Vänsterpartiet. Nu funderar jag på om jag ska rösta på SD, eller inte rösta alls. Jag vet inte om du läser dina kommentarer, men jag hade gärna delat med mej vad som fått mej (som egentligen fortf är vänster på något vis) att kunna rösta på SD.
Jag har alltid trott på socialism, att det rent ekonomiskt och praktiskt fungerar och kan fungera bättre än kapitalism, utöver att det finns moraliska skäl att förorda det. Jag tror fortfarande på samma principer som jag tidigare gjort, såsom ägande av arbetsplatsen och en ekonomisk demokrati. Men det finns faktiskt sådant som är viktigare än detta just nu.
Jag är rädd för den svenska migrationenspolitiken, och jag är rädd för det jag ser Sverige håller på att bli. Jag tycker att otryggheten växer allt mer, och att oavsett vad politiker och kriminologer på vänsterkanten hävdar, att brottsligheten är oförändrad, så är det varken vad vi upplever eller vad som faktiskt sker. Vi har en förråad brottslighet idag, långt grövre än tidigare. Det skjöts inte mammor i bakhuvudet förr, vi hade faktiskt inte gängvåldtäkter förr och jo, man var tryggare på gator och torg förr än vad vi är nu. Och en alldeles för stor del av dessa brott begås antingen av invandrare eller barn till invandrare. Nej inte alla. Nej, inte hälften. Nej, inte ens 15-20% Kanske 4-5%? Men mångdubbelt fler i andel än infödda. Det räcker för att göra landet otryggt.
Samtidigt ser det ut som att eknomin går allt sämre. Det är ju inte så konstigt, då migrationspolitiken inte varit finansierad. Med detta menar jag att om vi ökat vår befolkning med 20% de senaste 20 åren så måste även underhållen och investeringarna öka minst lika mycket. Men då migranterna vi fått inte kan vara lika produktiva som infödda, då blir lasset antingen tyngre att dra för svenskar eller så sänks kvaliten. Det finns ingen väg runt det faktumet.
Sedan finns det den kulturella problematiken, vilket är vad jag fruktar mest. En människas kultur är hennes världsbild och det är genom denna hon tittar på sin omvärld. En amerikan växer upp med en amerikansk värdsbild, vare sig den hävdar att USA är bäst eller USA är sämst. Svensk likaså. När en kultur drar sig undan, eller ersätts av andra kulturer på en fysisk plats, då är det också din värld som försvinner rent fysiskt bit för bit. Du känner dej inte hemma där, du vet inte vad som kan förväntas i detta "rum", du förstår inte dina medmänniskor där. Det skrämmer mej allra mest, mer än ekonomin eller brotten. Att bli en främling i mitt eget land. Jag vet att detta tankesätt länge setts med oblida ögon, att det ska vara rasistiskt att tänka så. Med det är det inte, det är något varje människa kommer tänka när hon ser sin egen värld steg för steg dra sig undan. Det skapar en existentiell ångest som lägger sig som ett täcke över allt annat. Det är därför SD-anhängare är så maniska, är de som är mest aktiva på internet samt som mer sällan än andra skulle kunna tänka sig överge sitt parti till förmån för andra riksdagspartier. Den existentiella rädslan att se sin kultur dra sig tillbaka överstiger allt annat. Om det är biologiskt (typ evolutionär försvarsmekanism) eller socialt spelar ingen roll. Människor räds detta.
Jag tycker inte det är fel att ni står upp för asylrätten. Egentligen är det en fantastisk sak. Men den har missbrukats. Den har missbrukats vidigt, och det är jag säker på att du kan komma hålla med om. Den har missbrukats av de som hävdat sig vara flyktingar men som egentligen varit ekonomiska migranter, ja. Men den har framförallt missbrukats av svenskar som velat hävda att alla som kommer och hävdar sig vara flyktingar skall tros på utan tivel. Att tvivla har varit att hata vad som är annorlunda.
Det har lett till att den rättighet som skulle säkerställa att människor i nöd skulle få hjälp samtidigt inneburit en enorm förändring av vårt samhälle få svenskar önskat. Ja till att hjälpa. Nej till att Sverige blivit det sämre land det nu är än innan migrationen.
Den vilja till godhet som varit grunden för den svenska migrationspolitiken är också grundorsaken till varför SD växer. SD växer inte för att hatet växer sig starkare i Sverige (det gör det), utan därför att rädslan växer sig starkare. Och rädslan växer sig därför att under en lång period har godheten krävt att vi ska ta om han om alla som kommer, oavsett om de VERKLIGEN behövt skydd eller bara varit ekonomiska eller anhörigmigranter. SD kommer fortsätta växa, långsammare, men än så, sålänge allt fler ser att Sverige förvandlas till ett altt sämmre land att leva it. Och trots att migrationshaveriet verkligen tog fart under Reinfeldt-eran så är det de liberalprogressiva som målat in sig i hörnet med sitt migrationsvurmande. Kommer det ens finnas plats för vänsterpolitik i Sverige de kommande mandatperioderna? Moderaterna verkar klara sig, de har inga ideologiska skygglappar för att säga nej till migration. S har större, och som samhällsbärande parti har S också haft ansvaret under den tid då denna fråga verkligen förstords i allt större folklager.
Kör på med erat projekt! Asylrätten är i grunden något bra. Men var ärliga, stå upp för asylrätten, men tala sanning om den övriga migrationen som varit så tärande på vårat land.
Så, nu har jag fått det ur mej. Ursäkta det långväga rantet, och att det kan te sig lite osammanhängande. Det gör bara så ont att se hur landet förvandlas till något oigenkännbart samtidigt som vänstern köra på samma spår som lett dem in i den här röran.
Ha en trevlig kväll!
Till skillnad från Måns Johansson har jag aldrig varit medlem i V. Däremot var jag i decennier medlem i S tills måttet blev rågat. "Mitt Europa bygger inga murar", Löfven 2015, fick mig att lämna partiet och tills vidare bli blankröstare. Skälen till att bägaren rann över påminner om Måns. Lars Trägårdh beskriver ett val mellan två ståndpunkter. Å ena sidan medborgarskapstanken, en nationell gemenskap – ”broderskap” – vars medborgare bejakar såväl social jämlikhet som individens frihet. Å andra sidan idealet om mänskliga rättigheter. "Nationalstat och medborgarskap förutsätter gränser och skillnader.Tanken om alla människors lika värde som är grunden för MR-idealen står med andra ord i konflikt med medborgarskapsprincipen. Våra skyldigheter gentemot en fattigpensionär i Malmö är väsensskilda från de vi har för flyktingar från Syrien.
Detta kan låta brutalt men, som hösten 2015 visat, tjänar vi lite på att gräva huvudet i sanden och låtsas som om medborgarskap och mänskliga rättigheter är samma sak. All fungerande demokrati förblir än så länge nationell. Det är medborgare som röstar och betalar skatt. De kan förvänta sig att regering och riksdag agerar därefter."
Att Ulf till skillnad från de flesta medborgare inte tycks inse denna konflikt - han har ju i åratal ignorerat eller tonat ner de konflikter och problem som blivit uppenbara för allt fler. Och att han länge har haft sällskap även av tongivande socialdemokrater är förstås huvudförklaringen till partiets minskande stöd, framför allt bland de som tidigare varit kärnan i partiet, arbetarna. Om S ska fortsätta sin kräftgång avgörs av den interna striden om migrationspolitiken. Om Ulfs falang - med stöd av MP, C och V vinner ser det dystert ut för S. Att Shekarabi, Löfven och nu senast Hadzialic sätter ner foten (den senare: "gör upp med moderaterna") är ju ingen slump. Men det är inget jag litar på. Att ha en politik på EUs miniminivå (iofs inte sant), därefter genomföra gymnasielagen, därefter luckra upp kraven för anhöriginvandring och därefter vilja införa ytterligare kriterier för skyddsbehov inger inte förtroende. Vinnaren om Ulfs kampanj lyckas blir Åkesson, kanske tom mha tidigare vänsterpartisten Måns. Och då tror jag inte att S kan regera en om de genomför centerns nyliberala politik.
Klas Bengtsson
Vad man nu ändå tycker om migration, så är hela debatten fullständigt korrupt, så länge man inte tar hänsyn till det mest uppenbara, Turkiets anfall på Kurderna, USAs svek och vad som händer nu, att det kommer att gå ännu mer åt helvete i regionen. Det är ju fan inte klokt, Kurdernas öde, som var föremål för utrotning under 1a världskriget. Det är så fruktansvärt, att man inte kan ta in det, skillnaden mellan retorik om mänskliga rättigheter och cynisk stormaktspolitik. Det finns för Kurdernas del inget annat hopp än Ryssland, vilket bara det är absurt. och så "fria syriska armén på detta. Bara hålla tummarna för att republikaner som stödjer Trumph, tar sitt förnuft till fånga och att han faller. I detta ska då Sverige diskutera pricniper om flyktingmottagande, där man kanske ändå måste diskutera vilka slags flyktingar som verkligen ska få hjälp. För egen del är det enkelt, med begränsade resurser, är det inte insmugglade flyktingar som ska komma först, utan flyktingar som inte har resurser att ta sig hit. Det måste vara prio ett att hjälpa människor/folkgrupp som håller på att slaktas enligt utrotningsprincipen.
Det är bara att hålla tummarna för att republikanerna inser vad det är för vansinne som Trumph håller på med. 2020, om ett år vet man hur det går med omvalet.
Detta med att USA inte ska vara världspolis är väl en sak, men de kan fan inte ducka ansvaret för invasionen i Irak (och Libyen). Det finns en överhängande risk för upprusning och en massa nya konflikter runt om i världen. S.W
Så inför Svensk inrikespolitik och årets märkliga debatt,
har det väl hänt lite till efter Novus 26 aug - 22 sept,
men som är den undersökning som är senast och enklast
redovisar vad som händer i riksdagen om det vore val och
Fp inte klarar spärren.
.... Val - Novus 13/10
Vp -- 28 - > 34 (+6)
S. - 100 - > 91 (-9)
Sum: 128 -> 125 (-3) - classic vänster tappar tre, men i princip i balans
Mp - 16 - > 18 (+2)
C. - 31 - > 30 (-1)
Sum: 47 - > 48 (-1) - Herrejösses-liberalerna väger i princip jämt, vid sin läst)
M. - 70 - > 75 (+5)
Kd - 22 - > 25 (+3)
Sum: 92 -> 100 (+8) M+Kd går fram med 8 mandat och kammar hem lite, om Fp trillar ur.
Fp - 20 - > 00 (-20)
Sd - 62 - > 76 (+14) Inte kattpiss, en rätt fundamental ändring av ekvationen.
Således:
Regeringsunderlaget:
Fp: -20
S+V -03
CMp +01
Sum -22
Oppositionen:
Sd: +14
MKd +8
Sum +22
Slutsatsen blir då att:
- regeringspartiet S tappar, men tillsammans med Vp är det (så långt) hanterbart.
- Mp+C inte gynnas ett dugg om Fp flyger och far, klimatkris och världskaos till trots.
- Sd gynnas oproportionellt mest av en Fp-exit.
- att M+kd verkar klara sig skapligt i sin oppositionsroll.
Ger vid ett hypotetiskt val:
M+Kd+Sd = 154 - > 176 (+22)
SVMpCFp = 195 - > 173 (-22)
MFpCKd: = 143 - > 130 (-13)
S+Vp+Mp = 144 - > 143 (-01)
Sum: -- = 287 - > 273 (-14)
Så riktningen just nu är att C+Mp ligger kvar i mitten har S i ett visst sorts grepp, där det måste finnas någon slags plan, kombinationen att hantera välfärden, tryggheten och stabiliteten och ekonomin ser minst sagt utmanande ut. De andra partierna kan säga vad de vill, men någon måste hitta en väg att få Sd i schack, och får man inte det, så spelar retoriken ingen roll. Så länge C+Mp ligger kvar på sina 47-48 mandat, så handlar valfrågan om två parametrar:
- Hur det går för Fp
- Hur S klarar av att hantera Sd.
Så länge C+Mp håller S i herrans tukt och förmaning, så har M+Kd ryggen rätt fri, dvs spiller inte till Sd, och då handlar det om två partiers vägval, S och Fp.
och poängen är väl att eftersom framtiden är oförutsägbar och Sverige är rätt små vågskvalp på världshaven, så är det ändå omvärlden och verkligheten som avgör hur valet går 2022. Syrienkonflikten verkar gå mot någon slags Ragnar-rök. Bevare oss alla väl, men inget av detta går att jämföra med till hur fan illa det är ställt med Kurdernas situation. Det är tillfällen som detta, inför en värld i brand, som detta med ryggrad kommer i sin dager, eller om detta med "värderingar" är mest munväder. S.W
Greidner fortsätter sin analys i Dalademokraten efter gårdagens debatt:
https://www.dalademokraten.se/artikel/goran-greider-gud-vad-jag-saknar-blockpolitiken-om-svt-s-partiledardebatt
"Idag är landskapet mycket mer dimmigt.
- En S-regering tvingas chocksänka skatten för de allra rikaste.
- De konservativa partierna påstår att de satsar mer på välfärden än vad (s) gör."
sw Jo, det var det som var det intressanta med debatten:
- hur Sjöstedt skulle anfalla från vänster
- huruvida S + Mp skulle lyckas hålla borgfred utan att smälla i dörrar
- hur C skulle klara oppositionsrollen, & spinner som en katt efter grädde & strömming.
- hur Fp skulle komma in i matchen igen, coh vilken match de tänker delta i.
- Hur Sd skulle bemötas av övriga
- Hur M+Kd skulle opponera
När 8 partier debatterar lite huller om buller, även beträffande sakpolitik, så är det inte enkelt att dra slutsatser om vare sig delar eller helhet, eller vad som är alternativen till den väg som vandras just nu. Vem är det som kör.
GG
"Det får förödande konsekvenser:
- Debatterna blir labyrintiska och röriga
- många väljare vet inte längre vad de ska tro."
- "S har blivit mer av ett medelklassparti,"
- "Sd lockar till sig arbetarväljare"
("trots att partiet står för ungefär samma ekonomiska politik som moderaterna".)
- "Vänsterpartiet lyckas inte locka till sig besvikna s-väljare,"
("en syn på migrationspolitiken som ofta ligger närmare den nyliberala visionen av helt fria rörelser över nationsgränserna.")
sw Det är väl inte svårare än så, att det handlar om prioriteringar, och att valmanskåren/medborgarna gör medvetna val. Det är en intresse-/fördelningskonflikt, där
ett nytt parti, Sd, fått luft under vingarna, av den enkla anledningen att partiet av tillräckligt många anses vara bästa parti att företräda deras intresse. Att Centerpartiet eller Miljöpartiet skulle göra detta, är inte riktigt lika troligt.
S.W
GG fortsätter:
"I klimatdebatten hördes inte ett ord som kunde påminna om den civilisationskritik som idag verkligen skulle behövas, med en skenande konsumistisk industrikapitalism som driver oss mot avgrunden."
sw Detta är väl en kärnfråga, om vi ska låna upp kapital från framtiden, och vad dessa resurser i så falla ska användas till? Ska de gå till omfördelning, och hur ska denna omfördelning sedan nyttjas, om det inte ska gå till konsumtion, dvs vad behöver en männska för att leva ett gott liv?
- Sannolikt:
- mat på bordet
- god nattsömn
- lite rörelse och motion
- gemenskap, tex vara med i ett lag
- hopp och trygghet
Det finns en del tecken som tyder på att den moderna konsumtionskapitalismen nått vägs ände, kombinationen av att;
- himlajorden och änglamarken inte täcker till, tål vårt bruk
- livet som fri konsumentslav är rätt visset/utsiktslöst
- livet bakom eller framför en tv-skärm är trots allt en illusion
- människans omnipotens verkar inte ha något som begränsar.
Uppfinningar och ekonomisk tillväxt är bra och i all ära, om det handlar om att minska konsumtionen och fokusera på det väsentliga, det nödvändiga förnödenheterna och vad man sedan gör med sin ande.
Att sitta på arslet och ta del av omvärlden genom en tv-telefon, som kartlägger och vaskar fram konsumtionsmönster, personrelationer och förespeglade intressen när konsumenten tillfredställa sina "individuella" behov (i sitt sillstim) och förbättrar världen genom att klicka på en skärm, är en tämligen regisserad föreställning, inne i en artificiell elektronisk bubbla.
Idag regnar det ymnigt, befriande. Ska plantera lite fina höstväxter, sparka höstlöv gräva lite med en spade, och springa en tur och plaska i några pölar och är tacksam att inte vara insyltad i något slags intresse. Men så händer det plötsligt, telefonen ringer, man väcks ur sin vackra dröm, någon meddelar att det inträffat en olycka, en vattenskada som ska hanteras, ... av någon, fasiken verkligheten är obarmhärtig.
Varför ska just man själv sitta och höka på en komplett vattenskadeutrustning, som det går att ambulera till behövande, fan vilken idiot man är, Hej hopp, här kommer Askungen.
Rättigheter i all ära, men skyldigheten att få saker att fungera, tex vägar, vatten och avlopp, basbehoven, är kanske roten till problemen vi ser, att basbehoven glömts bort, inkluderat "fysisk fostran" att göra något konkret. Så snälla policymakare, ett tips, professor Kanos modell är kanske inte uppmuntrande för budgeten, tex gemenskap och meningsfull tillvaro, men missar man dessa, så spelar linjära eller outtalade behov ingen som helst roll. S.W
Skicka en kommentar