Det är jul och jag längtar efter ett julevangelium, skriver Karin Pettersson i en stark text i Aftonbladet i dag. Hon är kritisk till socialdemokratins "nya tuffa retorik" som hon menar riskerar "knäcka lusten och viljan hos de medlemmar och sympatisörer som ser
socialdemokratin som en garant för medmänsklighet, för värme och
solidaritet."
Särskilt tänker Karin Pettersson på justitieminister Morgan Johanssons utpekande av gruppen
muslimer som kollektivt ansvarig för antisemitism och finansminister Magdalena Anderssons svartmålning av Sverige som ett land med för många invandrare och en misslyckad integrationspolitik. I stället vill hon lyssna på ett budskap som tar fasta på
att stödet för det gemensamma och solidaritet är starkt i Sverige. Vi behöver påminnas om att den långa trenden går mot ökad tolerans och förståelse och om att vår bästa tid ligger framför oss. Socialdemokratins
budskap borde handla om hopp och om det som binder oss samman.
Jag instämmer i mycket av det Karin Pettersson skriver. På nätet ser jag att en del uppfattar hennes text som en anklagelseakt mot regeringen för att ha resignerat inför samhällsproblemen. Så läser inte jag texten. Sverige sjuder av aktivitet, och stat, kommun, landsting, myndigheter, civilsamhälle, trossamfund, företagare och enskilda individer har gjort fantastiska insatser i samband med flyktingmottagningen och strävan efter att öka etableringsmöjligheterna för alla de nyanlända i Sverige. Resignationen gäller den politiska retoriken. I stället för att våga vara stolt över vad som görs kapitulerar man inför en diskurs där högerkrafter flyttat fram sina positioner.
Det måste gå att utveckla ett språk som verkligen visar att socialdemokratin ser de existerande samhällsproblemen och tar dem på allvar samtidigt som det genomsyras av hopp och förtröstan, av inkludering i stället för att exkludering och som uttrycker kärlek och försoning i stället för talepunkter utmejslade för att inte riskera att tappa marginalväljare.
Vi kan ju inte rädda alla, sägs det ibland. Nej, kanske inte det. Men jag kommer osökt att tänka på filmen "Släpp fångarne loss, det är vår!" (1975). I filmen ägnar Tage Danielsson och Lena Nyman stor kraft och möda åt att hjälpa och rehabilitera fången Harald Hansson (spelad av Ernst-Hugo Järegård) till ett hederligt och anständigt liv. Helt utmattade efter sin framgångsrika insats möts de av två andra fångar som vädjar till dem: Men vi då? Kan ni inte hjälpa oss också? Det blir alldeles tyst en liten stund. Tage Danielsson och Lena Nyman ser varandra i ögonen och slår till sist uppgivet ut med armarna. Orkar vi? Vi måste orka. Och så börjar de om igen.
Nej, vi kan inte rädda alla. Men vi kan försöka.
6 kommentarer:
Nej, vi kan inte försöka rädda alla. Det finns ca 60 miljoner flyktingar i världen. Bara från Syrien finns 10 miljoner (45% av befolkningen), om man räknar både interna och externa flyktingar. Hur mycket god vilja svenskarna än har, så räcker inte resurserna till för alla dessa människors behov.
Nu är det ju tyvärr så att Sverige lägger en del av sina resurser på ekonomiska migranter och bluffmakare i stället för på bona fide flyktingar. Det gör att Sverige i verkligheten räddar ett mindre antal människor än vad landet skulle kunna göra med optimal resursfördelning.
Vad gäller antisemitismen: Ingen har skuldbelagt gruppen muslimer för den virulenta antisemitismen i Sverige. Däremot är det ett faktum att antisemitism är en del av den vardagliga kulturen i många muslimska länder, och speciellt i arabiska länder. Det är oundvikligt att många nyanlända från dessa länder fortsätter att nära antisemitiska fördomar när de passerar gränsen till Sverige. Lyckligtvis har socialdemokraterna prioriterat kampen mot antisemitismen, så vi kan bara tacka på förhand för de åtgärder som staten nu raskt kommer att vidtaga för att skola in de nya svenskarna i tolerans mot judar.
Tyvärr så finns det starka signaler på att S och LO som är Sveriges starkaste kapitalcentrum är mera distanserade från allas lika värde och arbete åt alla än vad vi tror.
1. Varför vill S ha kvar trafikskadenämnden?
2. Varför vill S inte ge stöd åt de som i deras vokabulär kallas tärande och bara ta skatt från de som kallas närande?
3. Hur kan en S - regering ha en fortsatt flyttlasspolitik när de som ger mest nettobidrag till storstäderna är glesbygden? Vill de sälja ut mera nationella tillgångar så att S och LO får mera kapital?
Bara frågar så där i allmänhet?
Kjell s
På sensommaren 2015 (om jag minns rätt), innan den stora flyktingströmmen på hösten samma år - drev SD en kampanj ”Kom inte hit” för/mot flyktingar som inte kommit hit. Alla övriga partier var naturligtvis eniga i att kraftigt fördöma till taget.
I december 2017 uppmanar finansminister Magdalena Andersson potentiella asylsökande att söka sig någon annan stans. Ylva Johansson börjar tala om hur viktigt det är att nyanlända lär sig vad de flesta kallar svenska värderingar. Något som Sahlin och Reinfeldt några år tidigare gjorde sig lustiga över (”töntigt” ”barbari”). Och Morgan Johansson anser att ”det muslimska civilsamhället” bör vara mer aktivt nät det gäller att motverka antisemitism, förmodligen för att antisemitism är vanligare än bland kristna och icke troende.
Vi betraktar en omläggning av väsentliga politikområden jämförbar med moderaternas efter Reinfeldt. (Att detta uppenbarligen är chockartat för ABs ledarsida och kanske också för Ulf direkt efter ”delsegern” med ensamkommande förvånar mig inte. Ingen av dessa har egentligen accepterat omläggningen 2015.)
En cyniker skulle kunna påstå att det gäller att ta röster från SD. Det tror inte jag. Jag tror att verkligheten är orsaken. Att många ”har gjort fantastiska insatser i samband med flyktingmottagningen och strävan efter att öka etableringsmöjligheterna för alla de nyanlända i Sverige” är inget svar för mig som har rötterna i naturvetenskap och inte postmodernism, som kräver att teser ska verifieras för att godkännas. För frågan som Ulf inte ställer är. Vad är resultatet? Resultatet är att sen regeringen tillträdde har tiden för att enbart hälften av nyanlända efter kommunplacering har fått någon form av sysselsättning har ökat från 7 till 9 år. Båda siffrorna är naturligtvis katastrofala. Arbetslösheten bland invandrare från Mellanöstern/Afrika är över 30%. Borta är Ylvas löfte/mål om två år. Borta är talet om kompetensregn. Borta är talet om att detta var nödvändigt för att säkra framtida välfärd inkl pensioner. Varför? Det var helt enkelt inte sant, även om det var en retorik som Ulf gillade.
När tre av regeringens tyngsta ministrar var för sig gör dessa utspel är det naturligtvis ingen tillfällighet. Till skillnad från Ulf välkomnar jag denna sena tillnyktring. Jag tror inte heller att det är ett uttryck för bristande empati.
Klas Bengtsson
Jag tycker frågan om huruvida vi kan rädda 60 miljoner eller inte är irrelevant. 60 miljoner vill inte hit och det är självklart att det inte heller skulle fungera, om så vore. Frågan är varför vi inte kan ta fler än vi gör och varför det är så förtvivlat svårt att se nyanlända som en framtida resurs, på samma sätt som vi ser våra barn. Den andra frågan är varför extremhögern i form av bL a SD har lyckats sätta ramarna för debatten. Hade det kunnat ske om S varit tydligare och sökt allians med t ex C medan C fortfarande vågade? Hade man inte kunnat diskutera med L? Har man verkligen försökt?
Mikael Levy, så tänker jag också.
@Mikael Levy, Ingrid Westerman m fl
Du har rätt i att SD satt ramarna för migrationen. Om inte SD kommit in i riksdagen hade Reinfeldt aldrig träffat migrationsöverenskommelsen med miljöpartiet, den politik som ledde till 163 000 asylsökande 2015. Uttryckligen för att "straffa" SD.
FÖ är jag uppriktigt förvånad att ni "på den andra sidan" i migrationsdebatten, t ex du och Bjereld tycks vara så okunniga om eller blinda för det faktiska resultatet av politiken, t ex de utredningar om sysselsättning som riksdagens utredningstjänst gjort på begäran av Staffan Danielsson, centerpartiet, eller SCB-statistik jag redovisar i mitt inlägg. Detta är inga tillfälligheter utan har i princip gällt sen asylinvandringen tog över efter arbetskraftsinvandringen, dvs i 40 år. Det är därför jag har svårt att se nyanlända som en framtida resurs. Det strider nämligen helt mot all erfarenhet (fakta).
Och socialdemokraterna och moderaterna har ju faktiskt bara närmat sig den migrationspolitik de drivit historiskt och som skilt sig från t ex C:s, MP:s och V:s.
Klas Bengtsson
Skicka en kommentar