Protestera gärna mot Israels olagliga ockupationspolitik. Men hat eller hot mot judar är aldrig, aldrig acceptabelt. Alla uttryck för den vidriga antisemitismen ska bekämpas.
USA:s erkännande av Jerusalem som staten Israels huvudstad har mött stark kritik från en överväldigande del av omvärlden, inklusive FN, EU och Sverige. Det är en väntad reaktion, eftersom erkännandet allvarligt försvårar den tvåstatslösning som är nödvändig för att skapa varaktig fred mellan israeler och palestinier. Erkännandet gynnar också extremism på båda sidor i konflikten och ökar risken för våldsutbrott. De senaste dygnen i Israel och i Palestina har också präglats av protester och våldsanvändning.
Men en välbefogad vrede över USA:s och Donald Trumps agerande och över Israels ockupationspolitik får aldrig legitimera antisemitiska uttalanden eller våld och hot mot judar. Sveriges Radio har rapporterat att det i samband med demonstrationer i Malmö i protest mot USA:s och Israels politik ropats ramsor som "Vi vill ha vår frihet tillbaka, och vi ska skjuta judarna." Om rapporteringen stämmer - och jag har inga skäl att ifrågasätta den - är händelsen avskyvärd och de som ropat måste efterspanas och lagföras om de kan identifieras.
Antisemitism är en vidrig företeelse, oavsett om det kommer till uttryck i nazisterna i Nordiska Motståndsrörelsens propaganda eller i samband med demonstrationer mot staten Israels agerande eller i andra sammanhang.
Det pågår många goda insatser för att skapa samarbete och förståelse mellan judar och muslimer i Malmö. – Det är oacceptabelt att hota döda judar. Vår konflikt handlar inte om
religion utan om politik och mark, säger Muhammed Abdul Karim till Sydsvenskan vid en
palestinsk demonstration i Landskrona. Dessa insatser är värt allt stöd.
I dag har jag väldigt lätt att instämma med Margot Wallström och Morgan Johansson. Bekämpa antisemitismen - bekämpa den nu!
6 kommentarer:
"Alla uttryck för den vidriga antisemitismen ska bekämpas."
Låter bra. När ska Sverige kavla upp ärmarna och ta tag i det?
Ulrika
Cecilia Uddéns inslag idag i Människor och tro, var bra, om bristen på kunskap i frågorna i mellanöstern, och det borde inte vara en fördom, utan en sanning, vad som händer med människor som växer upp i bubblor, i krig och i fattigdom.
Här gör vi oss själva en otjänst, med vår egen fördomfullhet, att alla andra är som vi svenskar, vi tror att övriga världen tänker och tycker, till mans, som oss själva…..
Nu är det inte så, och människor håller dessutom sina fördomar väl dolda, om det gagnar dem själva. Så det ska väl inte vara så konstigt att förklara för en eller annan världsfrånvänd Folkpartisk eller miljöpartist, att människor som kommer från krigshärjade regioner, många från klansamhällen, där barn i många fall inte fått någon utbildning att tala om, kanske bär med sig fördomar, och förklaringsmodeller. Att dessa frodas i enklaver av etniska minoriteter i Sverige är inte heller märkligt, och det märkliga är däremot etablissemangets förnekande av att det faktiskt finns en massa importerad antisemitism, som är förklaring, däremot inte försvarlig. men att erkänna detta, kanske inte är så enkelt, eftersom människor i allmänhet liksom ledare i synnerhet - jo vi vanliga människor på verkstadsgolvet har fördomar mot politiker med - bär på en gigantisk ängslan och rädsla att diskutera vanliga enklare frågor på ett fördomsfritt vis, i fråga om just fördomar. Bara det att ha en uppfattning om krigets orsaker och grunder i Irak, Syrien, eller för den delen Israel Palestina, eller den mer övergripande frågan om konflikten mellan Sunni och Shia, bygger på frågor som vi själva vet mycket lite om. Sverigebubblan är vår egen tillagade, och försöker vi förstå importerade problem, som man inte ska blunda för, genom att sätta på sig sin egen lilla akademiska tilkningsram, icke sällan politisk, så gör man inte heller saken en tjänst, Fördomar (dolda) i kombination med maktanspråk och en agenda att filtrera bort problem som man inte ser en enkel lösning på, eller problem som kan ställa till förtret för det egna intresset, tenderar att gå upp i rök. S.W
Man ska nog ta den nya religiöst importerade antisemitismen på allvar, eftersom det förefaller vara lite si och så med vårt eget samhällets förmåga att integrera och utbilda alla. Men det egna ansvaret förefaller vara svårt att ta, dvs att ta emot väldigt många människor med en trasig bakgrund, därtill dålig identitetskontroll, vilket öppnar upp för enskilda personer med ond tro, tex terrorister, att få skydd här, innebär i kombination med att människor hamnar i etniska enklaver och utan sysselsättning eller delaktighet i det vanliga samhällslivet, så klart förhöjd risk att några radikala tomtar med skägg ger sig på en eller annan symbol för deras egen uppfattade fiende. Hur många svenska psykiskt instabila galningar som begått nidingsdåd har vi inte sett, som växt upp i fred och frihet och Bamse, så att det kommer hit en hoper bråkstakar från krigshärjade länder, är väl inget att bli förvånad över alls. Förvåningen ligger närmast i hur vi tar hand om alla, och vad de får för chanser. Fördomen här ligger i att tro att alla andra fungerar som oss. Det är en idiotisk fördom. S.W
Lyckas inte politiken utjämna socioekonomiska skillnader mellan klass och etniska grupper, är det nog inte otroligt att fördomarna mot de som har det bättre kommer att öka. På så vis finns trots allt vissa likheter mellan Israel - Palestina, och mellan grupper i Sverige som lite står utanför den normala ordningen, varför olika minoriteter klär skott. Det kan vara kvinnor, bögar, infödda privilegierade, eller olika minoriteter. Endera löser man frågan med stängsel eller med åtgärder som minskar friktion, och just nu förefaller friktionen öka, allt fler män som av olika anledningar inte har utsikter att etablera sig som förvärvsarbetande familjefäder, kommer att hitta på fanstyg, det är en egen allmän fördom mot män i största allmänhet. Varför gruppen män i åldern 16 - 40 år utan goda framtidsutsikter växer tål att grunnas på.. Vänstereliten har sin version, Folkliberalerna/Miljömupparna sin, de Kristna sin och Sverigedemokraterna en fjärde version. Forskarna har blivit opinionsbildare, och Sv kyrkan ser enbart religion som en lösning och inte ett problem . Någon enkel lösning på fördomar i allmänhet eller det som är militant antisemitism i synnerhet, förefaller vara svår att finna. Det slutar som vanligt med en massa snack och ganska liten verkstad. Fördomar existerar och kan bara bemötas/bekämpas om vi först erkänner dem, och sedan ser till att umgås sida vid sida. Klarar vi inte det, vilket det för närvarande inte ser ut som, genom samhällets fortgående tudelning avseende folkgrupper och andra betingelser, så kommer fördomarna och friktionerna att fortgå.
Men visst måste man till mans få ha fördomar mot män med skum självkänsla, utan egen framtidsutsikt som hittar på den ena eller andra förklaringen till att använda (över)våld för att lösa egna till synes olösliga personliga problem. Just nu garvar vi skadeglatt åt de, förhållandevis få, värdegrrundsmän, som förefaller ha fått problem med Meetoo. S.W
Tack, Ulf, för att du skiljer mellan antisemitism och Israels ockupationspolitik där palestinierna är ofattbart förtryckta. Det är enligt min mening oftast en elefant i rummet när antisemitism diskuteras i massmedia (nu senast i samband med demonstrationerna efter Trumps meddelande att USA:s ambassad ska flyttas till Jerusalem). Den här elefanten är just den sionistiska politiken som inte nämns som orsak till hatet. Jag försvarar naturligtvis inte sådana yttranden som du Ulf tar uppr i din blogg. Jag var med demonstrationen i Göteborg och hörde inga slagord mot judarna som folk och grupp, Hat är aldrig bra men det är förståeligt. De som försvarar den israeliska ockupationspolitiken och den ständiga förnedringen av palestinierna, och hotet mot deras liv, brukar gärna kalla allt för antisemitism. Det är en metod som tycks fungera för dem, men det försvårar lösning av problemen. Antisionism och antisemitism är inte samma sak. Stopp på förtrycket är vad som behövs och då måste man också skilja mellan POLITIKEN och ANTISEMITISM. Det är helt olika saker. Jag undrar varför journalister och experter är så tysta om det.
Karin Utas Carlsson, fredsaktivist Göteborg
Karin
Antisionismen anses numera vara den förklädda antisemitismen.
Hur var det nu med det dagliga hotet mot judarna? Varför så tyst om det?
I Sverige är inte nazisterna det största hotet mot de svenska judarna.
Det kommer från andra minoritetsgrupper som invandrat med hat mot judar.
Eva
Skicka en kommentar