Äntligen stod prästen i predikstolen. Vi fick vänta nästan tre månader innan Fredrik Reinfeldt inte längre kunde ducka för att möta Håkan Juholt i en debatt. Förväntningarna på debatten var högt ställda, och jag tycker nog att de infriades.
Håkan Juholts inledningsanförande var kanske inte så sprudlande som många av hans anhängare hade förväntat sig och hoppats på. Men hans anförande blev ändå en skarp kontrast mot Fredrik Reinfeldts mer teknokratiska, statsmannaaktiga "vi fortsätter precis som förut"-tal, där "det finanspolitiska ramverket" var den flitigast förekommande formuleringen.
I replikföringen kom Håkan Juholt loss ordentligt. Han var mycket skicklig i att göra en distinktion mellan sin egen och Socialdemokraternas visioner, höga ambitioner och känsla för modernitet i förhållande till Alliansens regeringströtta liknöjdhet. Vi vill inte dit igen, slog Juholt med eftertryck fast angående den nuvarande regeringspolitikens förstärkande av klassklyftorna. Juholt har också varit ytterst framgångsrik i sin strävan att lyfta fram barnfattigdomen som en viktig fråga på den politiska dagordningen.
Jag tror att Håkan Juholt kommer att vara än starkare i stundande partiledardueller med Fredrik Reinfeldt. Duellformen bidrar till att tydligare kontrastera Juholts engagemang, empati och humor mot Reinfeldts mer torra återhållsamhet.
Notera också Reinfeldts ytterst försonliga repliker till Gustav Fridolin. Miljöpartiets nya språkrör kommer att utsättas för många frestelser de närmaste åren.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar