I gårdagens Aftonbladet tror åtta av nio politiska experter (ja, jag är en av dem...) att Sven-Erik Österberg blir ny partiledare för Socialdemokraterna. Den nionde experten, Nisha Besara, vägrar svara på frågan och säger i stället vem hon vill skall bli ny partiledare för S (Carin Jämtin eller Lena Sommestad).
Vad betyder då dessa experters samstämmiga bedömning för förutsättningarna att Österberg verkligen blir vald? Den frågan är naturligtvis svår att besvara. Men det är klart att om Österberg i förväg framställs som en vinnare så kan det bli svårare för villiga men lite blyga kandidater att ta steget fram. Ylva Johansson visade mod när hon för några veckor sedan sade sig stå till förfogande. Men ingen annan kandidat har valt att följa hennes exempel. Det är synd, och ytterligare ett tecken på den förstelnade organisationsform som tär på Socialdemokraternas politiska kapital.
Att åtta av nio experter oberoende av varandra tror på samme person visar också vilken skriande brist det råder på alternativa kandidater i partiet. Det är inget gott tecken, oavsett vad man tycker om Sven-Erik Österberg.
Jag har hela tiden hävdat att Sven-Erik Österberg ligger bra till för att ta över efter Mona Sahlin. Österberg är ett kompromissalternativ eftersom han kan accepteras av både vänster och höger inom partiet. Han har ett förflutet som skogsarbetare, är gruppledare i riksdagen och har ministererfarenheter. Österberg anses folklig och har få politiska fiender. Jag tror att Österberg kan hålla partiet samman (en av partiledarens viktigaste uppgifter) och hejda det fria fall som partiet för närvarande befinner sig i. Däremot är jag betydligt mer tveksam till hans vilja och förmåga att gå i spetsen för den förnyelse av partiets politik och organisation som är nödvändig. Österberg riskerar att bli en övergångslösning. Blir han vald är det upp till honom själv att visa att jag har fel i mina farhågor och att han i stället växer med uppgiften och blir en framtidslösning.
Vid sidan av Österbergs bristande trovärdighet i förnyelsearbetet saknar han också erfarenheter av internationella frågor.
Jag tycker fortfarande att valberedningen borde överväga ett tudelat ledarskap. Ett tudelat ledarskap skulle kunna öppna upp den förstelnade partistrukturen. Dessutom blir kvalifikationskraven på en socialdemokratisk partiledare allt svårare att förena i en person. En socialdemokratisk partiledare förväntas samla och hålla ihop partiet, leda regeringsarbetet som statsminister alternativt leda oppositionsarbetet i riksdagen, driva det nödvändiga förnyelsearbetet framåt, hålla kontakt med rörelsen samt inte minst i vår medialiserade värld samspela med media alla tider på dygnet. Ett tudelat ledarskap skulle också öppna dörren för personer som sticker ut, som t ex Lena Sommestad, Luciano Astudillo, Leif Pagrotsky eller Veronica Palm.
Men ingenting tyder hittills på att valberedningen vågar öppna upp processen. Business as usual tycks vara parollen för dagen, trots partiets kris. Men överraska mig gärna! Annars tror jag det blir Sven-Erik Österberg. Gardera med Pär Nuder, eller Stefan Löfvén.
7 kommentarer:
Pär Nuder jobbar nu tillsammans med en folkmörderska med över en halv miljon barn på sitt samvete. Det är som att jobba med Pol Pot.
Skulle någon ens överväga att ge Pol Pot-vänner en plats i socialdemokraterna? Men varför då ok med Pär Nuder? De som tar hans namn i sin mun i dessa sammanhang bör skämmas.
Visst, Österberg saknar internationella erfarenheter. Det saknade även Katrineholms kommunalråd som först blev skolminister sedan finansminister och till slut statsminister och under ett halvår ordförande för EUs stats-/premiärministrar.
Tycka vad man vill om Göran Persson som partiledare för S, men inte förlorade Sverige på att han saknade internationella erfarenheter när han tog över.
Sedan kan man ha olika åsikter om hans ståndpunkter i internationella frågor
Annat än utrikespolitiska erfarenheter borde avgöra vem/vilka som blir ny S-ledare.
Österberg är 56 år i år, nästa val är han 59 år. Om SAP bildar regering 2014 så blir det med en statsminister som kommer att sitta i ett eller högst två år. Tror inte väljarna ser det som ett intressant alternativ. Ska SAP vara valbara så bör Ni ge möjlighet för en förnyare att ta över nu.
Fast ett tudelat ledarskap medför även en risk. Tråkigt nog handlar det mycket idag om att kommunicera en tydlig profil och samtidigt differentiera sig gentemot de andra partierna. Ett spretigt ledarskap eller ett ledarskap på olika villkor kan ju självklart försvåra kommunikationen, och sen är det lätt hänt att en ledare framträder starkare än en annan och på så vis får man i praktiken fortfarande en representant för partiet, ungefär som med MP, Maria Wetterstrand och .... /S
Ja, utan tvivel har Partiet problem med successionen. Österberg ligger bra till i kraft av lång och trogen tjänst. Men han saknar lyskraft och intellektuell elegans. Hans långa förflutna inom skogs- och träfacket gör att analogin till en huggkubbe ligger nära till hands.
Min favorit är Sommestad. Skarp och intellektuell.
Österberg är absolut inte min kandidat men jag tror att det är svårt att hinna få fram någon med alla de kriterier som krävs.
Österberg är ingen förnyare utan snarare en förvaltare av det som är men att hinna hitta någon som ska övertalas och tänka till är nog inte sannolikt.
Att ta över ett partiledarskap är inget man gör med ena handen och att ta över S partiledarskap just nu är en oehört tuff utmaning.
Tycker också att det ska vara delat partiledarskap. Dels för att det är ett omfattande uppdrag och dels för att det innebär att där alltid finns en ledare ifall den andre avslutar sitt uppdrag.
namnen du nämner ser jag också som möjliga, även Anna Johansson i Göteborg är ett namn som imponerar på mig.
Med delat ledarskap så finns möjligheten att en som är lite mer oerfaren kan få en chans att växa in i rollen tillsammans med tex lite mer erfarne Österberg.
Med delat ledarskap så blir det inte sådan turbulens om en av ledarna slutar innan ett val.
Gydvan
Jag tror Osterberg skulle bli ett utmarkt val.
For manga socialdemokrater har det varit svart att kanna igen partiet och med Osterberg som har sina rotter i rorelsen , skulle partiet pa nytt kunna driva en ansvarsfull socialdemokratisk politik, som inte bara gynnar de som har.
Att fornya ett parti gar att gora pa manga satt och nodvandigtvis inte med en hogervridning.
Delat partiledarskap tror jag inte pa , eftersom det ar viktigt att det finns en persom som ar ytterst ansvarig.
Mona Sahlins teamwork ar val ett utmarkt exempel pa nar en ledare inte beter sig som en ledare.
Vad galler utrikespolitiken , sa finns det utmarkta krafter med EU erfarenhet som kan ta hand om detta jobb.
Skicka en kommentar