2018-05-30

Tal till nationen - Ulf Kristersson

I dag var det moderatledaren Ulf Kristerssons tur att ta plats i SVT:s satsning Tal till nationen. Det blev - på gott och ont - en ganska beskedlig historia. Mediespinnet så här långt har vad jag kunnat se främst tagit fasta på att Ulf Kristersson förespråkade en "stram" flyktingpolitik. Och den nyheten var ju ingen kioskvältare (för att använda ett i högsta grad daterat uttryck) precis.

Ulf Kristersson inledde med att prata om sin mamma Karin och hennes klassresa, och han sjöng rörlighetens lov. Hans framtidsvision blev emellertid inte så mycket djärvare än "ett Sverige där det alltid är rätt att anstränga sig". Ulf Kristersson betonade trygghet, tillit, jämlikhet, jämställdhet och barnens rättigheter. Det brände sällan eller aldrig till.

I denna polariserade tid uppskattade jag ändå Ulf Kristersson tonalitet och icke-auktoritära tilltal. Han gjorde en explicit dygd av att varken skönmåla eller svartmåla läget i Sverige.

Jag noterade att Ulf Kristersson två gånger avbröt sitt anförande för att dricka vatten ur ett glas. Undrar om det var för att han verkligen var törstig, eller om det var inplanerade konstpauser för att ge budskapet en möjlighet att sjunka in. Lutar år det senare. (#konspirationsteori)

I morgon är det dags för Stefan Löfven. Då tar vi nya tag.

1 kommentar:

Anonym sa...

Om någon på förhand har ställt dit ett glas vatten att dricka, inför rullande kamera, så är detta en medveten handling. Dvs någon, endera tillhörande TV-teamet, eller tillhörande moderat-teamet, har på förhand beaktat att det inte är till nackdel att kunna dricka några klunkar vatten medan man talar. Nu har Ulf ett val, medan han talar, han kan endera ta en klunk vatten, eller inte, medan han talar. han dricker två klunkar vatten, som medveten aktiv handling. Punkt.

Det är inte ovanligt med vattenglas i längre debatter, där det är flera personer, eftersom man kan dricka medan andra talar. Inte behöver man vatten medan man talar, det går i princip att springa ett Maraton utan att fylla på med vätska. Så vattnet verkar fylla samma psykologiska funktion som när man bänkar sig vid ett konferensbord, och då ska det nästan alltid bjudas på vatten.

Det yttre perspektivet är att beakta om det är en nackdel att dricka vatten medan man talar publikt, om inte, finns ingen anledning att inte dricka vatten. Om det sedan skulle kunna antas vara positivt, vilket egentligen är en hypotetisk fråga, finns ingen anledning att inte dricka vatten.

Det inre perspektivet är om objektet Ulf själv mår bättre eller sämre av möjligheten att dricka vatten. Man kan bli lugn och trygg av att dricka vatten, och man får tid att tänka efter lite. Ligger man i ett knivigt läge och ska tala om något känsligt inför en fiendepart, är det icke sällan till gagn och nytta att bugga sig själv. Dvs spela in samtalet. Vetskapen att man är inspelad, tenderar att framkalla alla de goda argument och hålla tillbaka alla dåliga, samt hålla sinnet kallt. Sedan använder man inte inspelningen, den var till för att lugna psyket, och back-upen, just en back-up, men med annat syfte än att användas i en rättssal.

Det finns nog många trick att påverka publiken, själv försöker jag lära barn (och somliga vuxna) att tala lite långsammare, och med lägre tonläge. Man blir helt enkelt som åhörare stressad om prosodin är fel. Ett enkelt knep är att andas lugnt, med magstöd och dra in luft genom näsan, lite som man gör när man sover eller tränar i lugnt till medeltempo. Att använda ett lugnt tempo i talet, ger en lugnande inverkan på andra, och naturligtvis en själv, vilket åter igen påverkar omgivningen, och så hinner man tänka efter lite medan man talar, vad (och hur) man ska säga vad som ska sägas. Klarar man av klassiska formen:
- Inleda, fånga intresse, ähm, jag är ingen talare.
- Hypotes, tema, vad som är ärendet
- Empirin, det egentliga talet
- Contra-argumenten, tar man själv upp så klart, och vänder in och bak ut.
- Avsluta, tacka, helst knorra till genom att knyta ihop säcken med 1 och 2.

Sedan behöver minnet bara hålla reda på tre stycken huvudstolpar under 3an, typ
I. Skatterna (statens intäkter och medborgarens utgifter)
II. Resurserna (statens utgifter och medborgarnas "gagn och nytta")
III. Personerna som ska göra jobbet och personerna som blir föremål för verkan,
bus, sus eller dus.

två klunkar vatten delar in sessionen i tre delar, så vattnet kan till och med fungera som minnesregel. period 1, vila/vatten, period 2, vila/vatten, period 3.

men frågor om vatten är så klart en formfråga, som när allt kommer omkring inte är lika viktig som innehållet. Eller rättare sagt, glaset är formen, och vattnet ett slags innehåll det med. I vart fall vet man från forskning (SLU i samarbete med Köpenhamns universitet) - att det är två element som gör människor särskilt lugna, det ena är granit, det andra vatten. Granit/stengolv finns väl inte i alla studios, men man kommer rätt långt med vanligt vatten. S.W