2016-02-16

Finns det något samhällsproblem borgerligheten inte vill lösa med sänkta löner?

En av de viktigaste skillnaderna mellan vänster och höger är synen på jämlikhet. Personer med vänsterideologi tenderar att uppskatta värdet jämlikhet högre än vad personer med högerideologi gör. Motsvarande skillnad återfinns inte i synen på värdet frihet (även om personer med vänster- respektive högerideologi naturligtvis kan definiera frihet på olika sätt).

Därför är det heller inte märkligt att de borgerliga partierna - just nu med Centerpartiet i spetsen - ständigt återkommer till olika varianter på temat att det är bra med låga löner för vissa grupper och bra med lönespridning. Det kan gälla införande av låglönejobb, återhållsamhet i lönerörelsen eller sänkta ingångslöner. Förslagen har nästan alltid ett gemensamt: det är de som redan har det sämst som skall försaka ytterligare, medan det sällan eller aldrig är de högavlönade som förväntas hålla igen. Karin Petersson uttrycker det bra i Aftonbladet i dag: Jag kan inte minnas en tid när den svenska högern inte ville sänka lönen för dem som redan tjänar sämst. Ibland är det för ungdomarnas skull, eller kvinnornas. Nu är det för flyktingarnas.

Föremålet för borgarnas omsorg varierar således, men medlet är detsamma: sänk lönerna! Ibland får jag känslan av att det i borgerlighetens värld inte finns ett enda samhällsproblem som inte kan lösas med sänkta löner, och helst då för de redan lågavlönade. Ungefär som när de så kallade Nato-vännerna ser ett svenskt Nato-medlemskap som den enda tänkbara lösningen på alla Sveriges säkerhetspolitiska problem. Som jag tidigare sagt: Om det enda verktyg man har är en hammare så tenderar alla problem att se ut som en spik.

Det svenska partisystemet är fortfarande till stor del ett resultat av industrisamhällets framväxt och dess motsättning mellan arbete och kapital. På senare tid har denna motsättning och dess gestaltning i vänster mot höger utmanats av frågor som inte självklart låter sig tolkas i dessa termer, särskilt livsstilsfrågor, identitetsfrågor och kanske även frågor kring flyktingpolitiken (se till exempel min text "Om vänster och höger i svensk politik").

En rejäl konflikt mellan vänster och höger om jämlikhets- och fördelningsfrågor. Det är kanske just vad svensk politik behöver just nu.

9 kommentarer:

Anonym sa...

På vilket sätt löste Socialdemokraternas kreditavreglering år 1985 något samhällsproblem?

Ska jag tacka och bocka för de statsfinansiella saneringarna socialdemokraterna genomförde under 1990-talet? Syftet med dessa för övrigt var att pressa räntorna och skapa en ännu större lånefinansierad ekonomi och det är den vi lever i nu.

Tack S!



LGJ sa...

Du har helt rätt. Ta från de fattiga osv

Jan Andersen sa...

Vilken jämlikhet är det du vill ha Ulf?

http://erikhultgren.blogspot.se/2016/02/ulf-bjereld-och-jamlikheten-om-den-egna.html

Är det jämlikhet i utfall eller jämlikhet i möjligheter? Vad vill du göra, när människor med rätten till att göra båda goda och dåliga val, väljar dåligat och resultatet inte blir så bra? Skall mor Svea så tvinga den kloka till att betala för den dummas val?

Jan Holm sa...

Inte konstigt att det är just Centerpartiet som bejakar massinvandring mest , med tanke på att deras motiv är att skapa lönedumpning och en låglönemarknad.

Karl Persson sa...

Vad gäller lägre löner:

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=406&artikel=6353200

"För det första, inom nationalekonomin förekommer aldrig konsensus. För det andra är frågan kring minimilöners påverkan på sysselsättning en av de mest kontroversiella inom vår disciplin, säger Christian Dustmann."

Blir man "tvungen" (det brukar heta så) att införa lägre löner så borde man samtidigt införa högre skatter för höginkomsttagare för att förhindra att lönespridningen ökar.

Vad gäller jämlikhet:
Ja det är riktigt, högern vill ju ofta till och med förstärka ojämlikheten i samhället genom olika åtgärder som gynnar de som redan har det väl ställt medan vänstern gärna vill sätta in åtgärder som hjälper de svaga i samhället att komma ikapp.

Sen finns ju även den auktoritära/frihetliga dimensionen, där ligger vänstern i Sverige ungefär i mitten. Tyvärr finns inte något frihetligt vänsteralternativ. På högersidan, speciellt bland mittenpartierna, är spridningen större. Vill man locka mittenväljare borde S kanske också fundera på om inte en mer frihetlig vänsterpolitik är något som kommer locka fler väljare från Alliansen. Ett "nya Socialdemokraterna", så som Reinfeldt gjorde? :)

F! kanske kan ses som ett frihetligt, anti-auktoritärt vänsteralternativ, men än så länge ser de ut att ha en bit kvar till 4% spärren (som för övrigt borde tas bort).

Men mer fokus på jämlikhet är nog bra; jämlikhet, frihet och ...

P.S.
Förstår inte riktigt vad Erik Hultgren menade, att bara "rena liberaler" vill att människor ska vara lika inför lagen?! Socialdemokraterna och vänsterpartiet vill så klart det med (i alla fall inte i mindre utsträckning än Alliansen)... jaja

Anonym sa...


På typiskt postmodernt sätt undviker Bjereld terrängen och tittar bara på sin ideologiska karta. Kärnfrågan är hur i de i genomsnitt mycket dåligt utbildade nyanlända ska få jobb på den svenska arbetsmarknaden. Om detta skriver Bjereld inget allas. Moralkakor skapar inga jobb. Enligt en AMS-rapport minskade antalet enkla jobb med 100 000 under samma tid som kvalificerade ökade med 450 000. Långtidsutredningen slår fast att utrikes föddas arbetslöshet på 22% jämfört med inrikes föddas på 4% i allt väsentligt beror på skillnader i kompetens (humankapital). Det tar 7-8 år innan bara hälften av utrikes födda får sysselsättning och då till väsentligt lägre lön än inrikes födda. Många får aldrig ett jobb. Därför har gruppen utrikesfödda inte varit "självförsörjande" något år sen åtminstone 1990. I dagens Studio Ett debatterade Lisa Pelling , Arena och ideologiskt närstående Bjereld med nationalekonomen Henrekson "sänkta löner". Pelling menade att en lön på under 19 000 kr i månaden går det inte att leva ett anständigt liv. (Vad säger de 100 000-tals pensionärer som inte ens har halva beloppet i pension?) Henrekson menade mot bakgrund av nuvarande sysselsättningsgrader att lägre ingångslöner är nödvändiga mot bakgrund av nyanländas låga kompetens för att skapa efterfrågan på de enklare tjänstejobb som kan bli aktuella för de många nyanlända som i bästa fall har grundskola. Ingen vet hur sänkta löner påverkar sysselsättningen. De flesta ekonomer - inkl Henrekson - menar att det inte får en avgörande påverkan på sysselsättningen. Pelling menade att vi måste se invandringen som en investering och inte som en kostnad. Uppenbarligen inser hon inte att det inte bara är en fråga om synsätt: "investeringar" är inte alltid är lönsamma. Det finns ingen bra lösning på de problem vi försatts i. Motsättningarna och klyftorna i samhället kommer att öka. Vi måste inrikta oss på skademinimering och hoppas att de som försatt oss i denna situation lärt sig en läxa för livet. Läs gärna Eliasson på söndagens DN-debatt och upptäck att även statsvetarprofessorer kan säga som det är utan ideologiska skygglappar så förstår ni vad jag menar.
http://www.dn.se/debatt/eliten-satte-den-demokratiska-lyhordheten-pa-undantag/
Klas Bengtsson

Andreas Bjurström sa...

Det finns sanning i påståendet om betydelsen av jämlikhet skiljer sig mellan höger och väsnter, med det har förenklats till propaganda. Högern och vänstern har nämligen inte bara olika syn på vad frihet är, utan även olika syn på vad jämlikhet är. Bjereld jämför äpplen med päron. Mer sant vore att skriva att personer med högerideologi tenderar att uppskatta andra former och aspekter av jämlikhet, för att sedan utveckla och konkretisera dessa skillnader. Jag skriver mer om detta på min blogg.

Anonym sa...

Varför höjer inte S och MP garantipensionen? Skulle ni s-politiker själva kunna leva på 7000:- eller något sådant? Och nu pratar jag inte om en höjning med femtiolapp i månaden, vilket bara är ett hån.

Tänk alla hundratusentals invandrare nu, de flesta kommer bara få garantipension, om statistiken håller i sig. Ni måste ta upp den lägsa nivån till 15-20.000 eller något som går att leva på.

Karl Persson sa...

Anonym 12:39 em:
Ja, både socialbidraget, garantipensionen och sjukersättningens minibelopp är väldigt låga. De täcker precis vad man behöver till mat, hyra och kläder. Det rör sig om knappt 7000 i månaden. Det går bra ett tag men att leva på det i många år är inte lätt.