2014-09-15

Den riktiga dramatiken kring gårdagens riksdagsval

Hur dramatiskt var egentligen utfallet av gårdagens riksdagsval?

Å ena sidan var det väldigt dramatiskt. Främlingsfientliga Sverigedemokraterna mer än fördubblade sin röstandel och förstärkte sin vågmästarposition. Statsminister Fredrik Reinfeldt tillkännagav överraskande redan på valnatten att han tänkte avgå som partiledare för Moderaterna.

Å andra sidan var det inte särskilt dramatiskt. Utfallet i regeringsfrågan blev det väntade. Stefan Löfven bildar minoritetsregering med Miljöpartiet och eventuellt med Vänsterpartiet. Fredrik Reinfeldts avgång var inte alls oväntad, överraskningen bestod i att han valde att tillkännage den direkt efter valförlusten.

Den riktiga dramatiken ligger snarare i vad som kommer att ske med det politiska landskapet i Sverige. De två stora partierna - Moderaterna och Socialdemokraterna - är försvagade. Visserligen undvek Socialdemokraterna ett tredje katastrofval på raken, men valresultatet var ändå en bra bit från det i förväg uppsatta målet. För Moderaterna blev valet en katastrof, och nu ställs frågan om partiet är på väg att förlora sin ledande roll inom svensk borgerlighet. Om både Socialdemokraterna och Moderaterna imploderar väntar politiskt kaos.

Jag rekommenderar varmt läsning av Vänstra Strandens text om att alltfler svenska väljare mobiliseras av frågor på en auktoritär-liberal politisk dimension och vad denna utveckling innebär för risker för det svenska partisystemet. Vad händer när fördelningspolitik och frågor om ekonomisk makt inte längre förmår engagera eller mobilisera nya väljare och rörliga väljare, utan debatten i stället präglas av nationalism och sexuell identitet som politiska värdefrågor?

3 kommentarer:

Jan Andersen sa...

Ulf, i procenter, när man lägger ihop alla dessa "satsningar" på skola, vård, trainee-jobb, försäkring, a-kassa kollektivtrafik etc, hur stor skillnad är där så på S och M?

Jag ser ibland "stora" summer som 400 miljoner här, 1 miljard där, men när man så tittar närmare på "satsningar" så ser man att miljonerna och miljarden skall fördelas över 4 år. Och så blir den årliga summan ju mycket mindre. Och med ett svenskt statsbudget på 1.600 miljarder(?) hur många procent blir dessa miljoner till? 3%? 5%?

Är det då inte bättre att placerar sig ideologisk på en politisk front där kampen står om frihet från övervakning, jämlikhet, frihet till att välja vårdföretag och skola versus en stat som vill kontrollera allt, som vill bestämma allt (för ditt och mitt eget bästa naturligtvis)?

Anonym sa...

Trots alla bedyranden om motsatsen så skulle det inte förvåna om Löfv'en tar underhandskontakt med Åkesson inför minoritetsregeringens kommande budgetarbete.
Under förutsättning att allianspartierna inte lägger ned sina röster vid den kommande budgetomröstningen utan presenterar en skuggbudget som får stöd av SD så kommer Löfve'n att tvingas avgå och utlysa nyval.
Frågan blir då vilket köttben Löfve'n kan bjuda SD på utan alienera MP?
Knappast inom invandringspolitiken men kanske inom kriminalpolitiken med fler utvisningar vid grova brott, skärpta straffskalor och mer pengar till polisen.

Hans G Eriksson sa...

"Vad händer när fördelningspolitik och frågor om ekonomisk makt inte längre förmår engagera eller mobilisera nya väljare och rörliga väljare, utan debatten i stället präglas av nationalism och sexuell identitet som politiska värdefrågor?"

En intressant fråga som borde lyftas och diskuteras ingående! Jag tror frågan är betydligt viktigare än vi kanske har klart för oss.

Vad trängs undan när nya ämnen tar plats?