2012-11-11

Nytt socialdemokratiskt partiprogram. 1. Demokratisyn

Socialdemokraternas programkommission har presenterat förslag på nytt partiprogram. Förslaget kommer, efter en intern remissrunda, att föreläggas den socialdemokratiska partikongressen i april 2013. I tre texter de närmaste dagarna kommer jag att diskutera det nu presenterade förslaget, med avseende på demokrati, frihet och klass. I denna text ger jag först en kort allmän karaktäristik av programförslaget, för att därefter kommentera den demokratisyn som kommer till uttryck i texten.

Programförslaget innebär en språklig modernisering i förhållande till gällande program. Det mesta av historieskrivningen och de explicita hänvisningarna till Marx är borttagna. Historiematerialismen nämns inte. Uttrycket "demokratisk socialism" förekommer en gång på 50 sidor. I stället är det individen och individens möjlighet till frigörelse och växande som lyfts fram starkare än i tidigare programtexter. Språket är prosaiskt, pulshöjande formuleringar lyser med sin frånvaro. Den stora berättelsen saknas.

Skenet kan bedra. Etiketter och vad man kallar saker och ting är inte det viktigaste. Avgörande är i stället den människo- och samhällssyn som utvecklas, visionens innehåll och vilka vägar som förespråkas för visionernas och målens förverkligande. Undertexten präglas av insikter om att ett individualiserat informationssamhälle skapar nya sociala skiljelinjer, som Socialdemokraterna bör möta med en politik som skapar ökade möjligheter för individens utveckling utan att viktiga gemenskapsvärden urholkas.

Ordet "demokrati" har en central plats i programförslaget. Kapitlet "Våra värderingar" inleds med ett avsnitt rubricerat "Demokrati". I det avsnittet listas en mängd goda företeelser som antingen är en del av demokratin eller som antas uppstå som som konsekvens av demokratin (till exempel frihet, individuell självständighet, behovet av samhällelig gemenskap, tillit, påverkansmöjligheter, ansvar, rättigheter, skyldigheter).

Här finns också en del underliga formuleringar, som till exempel att "Bara demokratin kan upprätthålla de mänskliga rättigheterna". För många är det nog inte så att demokratin upprätthåller de mänskliga rättigheterna, utan i stället att de mänskliga rättigheterna är en del av demokratin. Skillnaden kan förefalla semantisk, men jag lyfter fram den för att visa på vanskligheten att använda ordet "demokrati" som ett honnörsord som riskerar att stå för allt som de allra flesta av oss uppfattar som gott. Då förlorar ordet sitt innehåll och blir bara ett tomt skal, ett ständigt upprepat mantra som ingen kan vara emot.

I avsnittet "Demokrati" förekommer ordet "ekonomi" inte en enda gång. Skall det uppfattas som att demokratin endast skall gälla i den politiska sfären, och inte genomsyra andra samhällssfärer? Uttrycket "ekonomisk demokrati" förekommer till exempel inte i programförslaget. Nja, intressant blir det när programförslaget faktiskt vågar relatera demokratin till de existerande maktstrukturerna i samhället. I avsnittet "Marknad och kapitalism" slås fast att "Socialdemokratin är ett antikapitalistiskt parti" och att det alltid är "demokratin som ska sätta gränserna för marknaden". Det är bra. Däremot hade jag gärna sett att förslaget förmått ta ett steg till för att markera hur demokratin sskall stärka sin ställning i arbetslivet och över produktionen. Som min kollega statsvetarprpofessorn Bo Rothstein skriver i dag på DN Debatt är det: ingalunda givet att de som äger kapitalet i ett företag också är de som skall bestämma över produktionen.

Sedan den traumatiska löntagarfondsstriden under 1980-talet har Socialdemokraterna lidit av beröringsskräck inför ekonomisk demokrati, såväl till ord som till innehåll. Det är olyckligt. Om nu demokratin ligger till grund för socialdemokratins värderingar finns det inga skäl till att just produktionen skall ställas utanför. Jag hoppas och tror därför att den bok Bo Rothstein i dag presenterar på DN Debatt - Tillsammans. En fungerande ekonomisk demokrati - skall komma till användning i det viktiga remissarbete av programförslaget som nu förestår. 

3 kommentarer:

G sa...

Varför är det bra att S kallar sig för ett "antikapitalistiskt parti"? S är väl i allt väsentligt ett parti som tycker att kapitalismen är den bästa av kända och möjliga ekonomiska system? Inte något perfekt system, men bättre än de alternativ som står till buds. Och definitivt bättre än centralstyrda ekonomiska system. Men det kanske inte låter sig göra att S förklarar att man föredrar ett kapitalistiskt system. För partiets vänsterflygel är det väl att svära i kyrkan, förstås. Man vill ju gärna odla självbilden av att S fortfarande är ett slags socialistiskt parti... Men så är det ju inte. Jag tycker man skulle lämna den här retoriken bakom sig, och i stället beskriva sin ideologiska position litet mer ingående och nyanserat. Det vore ärligare.

Anonym sa...

Det enda rothstein gör är att reaktualisera det gamla sosseförslaget om löntagarfonder.
Den modellen närmar på ett obehagligt sätt tanken på ett korporativt system där fack, företagsamhet och stat vävs ihop på ett sätt som innebär raka motsatsen till vad man normalt menar med demokrati.

Samir sa...

Att Socialdemokraterna skulle vara ett antikapitalistiskt parti är skrattretande. Det har de inte varit sedan på August Palm och Axel Danielssons tid.

Vänstern var emot löntagarfonderna och jag håller med. Gemensamt ägande av produktionsmedlen är bra och nödvändigt, men det bör inte vara fackbyråkratin som kontrollerar kapitalet. Så vill heller inte arbetarna ha det.

Jag tror annars på mer demokrati, inte minst inom arbetslivet. Vi kan börja med offentlig sektor och driva på för en demokratisering. Ersätta den permanenta, ovanifrån tillsatta byråkratin med en underifrån, demokratiskt tillsatta och avsättningsbara representanter. Låt skolpersonalen välja sina egna rektorer. Låt vårdpersonalen välja sin egen ledning. Låt den offentliga sektorn förvaltas av de som arbetar inom den.

Och stifta även lagar som gör det fördelaktigt att driva privata företag i form av demokratiska kooperativ och till nackdel att driva dem som odemokratiska aktiebolag.