Barack Obama omvaldes - som väntat - till president i USA. Obama fick ungefär 50 procent av rösterna, mot utmanaren Mitt Romneys 48 procent. I striden om de avgörande elektorsrösterna har Obama i skrivande stund (Floridas röster återstår att fördela) 303 mot Romneys 206.
Det amerikanska presidentvalet har fått en enorm uppmärksamhet i svenska medier. Det är bra. Mindre bra är att mediebevakningen brustit i beskrivningen och analysen av valkampens förutsättningar.
Ett bärande tema i valbevakningen har varit att opinionsläget beskrivits som jämnt, med ett knappt försteg för Obama, och att utgången därför skulle ha varit i högsta grad oviss. En sådan beskrivning är felaktig. Visst var opinionsläget relativt jämnt, såväl på det nationella planet som i de viktigaste delstaterna. Men valutgången var inte särskilt oviss. Obama knappa överläge i opinionen i de viktigaste delstaterna var fullt tillräckligt för att han skulle vara storfavorit till segern. Det enda som skulle kunna hindra Obamas seger var att republikanerna systematiskt
missgynnades i de viktningar och urval som låg till grund för
mätningarna. Men historiskt sett fanns det inga tydliga tecken på en
sådan systematisk snedvridning.
Obamas överläge var väl känt. Spelbolagen - som sällan eller aldrig har fel i dessa sammanhang - gav dagarna före valet endast 1.25 tillbaka för spel på Obama, medan spel på Romney gav nära 4 gånger tillbaka. Om Romney vunnit hade det varit en jätteskräll, och också beskrivits som en sådan i svenska media.
Alltför många medier blandade således ihop det faktum att valet i USA skulle bli relativt jämnt med att utgången var oviss.
Vad berodde denna hopblandning på? Till viss del var det säkert okunnighet och kanske naivitet kring de statistiska förutsättningarna. Men i huvudsak tror jag att hopblandningen var en del av en mediedramaturgi där en oförutsägbar valutgång ants skapa större intresse och ger fler läsare/lyssnare/tittare/klickare.
Det var synd. Jag tror det hade gått att spela upp en lika slagkraftig mediedramaturgi baserad på favoriten Obama mot utmanaren Romney. Skulle det bli en valskräll? Opinionsläget var tillräckligt tätt för att en skräll inte skulle kunna uteslutas. Sverige slog trots allt Sovjetunionen någon gång då och då i hockey-VM under 1960- och 1970-talen. Men varje gång det var en skräll och inte något annat.
Visst fanns det i mediebevakningen flera goda undantag från det bild jag skisserat ovan. Till exempel Jens Kärrman, som på sin blogg i DN föredömligt redovisade förutsättningarna.Eller Susanne Sjöstedt i Tidningen Ångermanland/Örnsköldsviks Allehanda.
3 kommentarer:
Kloka synpunkter. Det är nästan pinsamt att se hur mycket tid och resurser SvT/SR avsatt för detta. Allt under paraplyet "Detta val är väldigt väldigt ovisst". Vilket ju inte alls vara sant. Jag tror inte jag är den ende som ganska snart TRÖTTNADE på allt rapporterande och debatterande om valet. Det blev allt mer ett meningslöst käbblande.
Och det är tråkigt att se hur mycket av andra nyheter från Sverige och världen man därmed struntade i.
Obamas seger med 303 elektorer mot 206 är faktiskt en bedrägligt stor marginal. I samtliga delstater med mindre än 5% diff mellan Obama och Romney vann Obama (skickligt nog).
Om Romney hade (sammanlagt) fått 200000 fler röster i staterna Colorado, Ohio och Florida hade han vunnit. Detta motsvarar 1.7% av rösterna i dessa stater.
Så nära var skrällen!
/Fredrik
Konstigt va tyst det är från dom som alltid vet bättre än dig Ulf.
Skicka en kommentar