2010-11-29

Wikileaks publicering är av godo – synlighet civiliserar

I dag skriver jag på Newsmill om Wikileaks publicering av dokument. Nedan följer ett utdrag:

De av Wikileaks offentliggjorda dokumenten innehöll kanske inte så mycket nytt i sig. Visst generas USA av alla nedlåtande personomdömen som återfinns i materialet, och visst ökar spänningen något mellan Saudiarabien och Iran efter avslöjandet att Saudiarabien förespråkat en amerikansk attack mot Iran för att förstöra landets kärnenergiprogram. Den stora skadan för USA består i att landet nu framstår som en stormakt bland alla andra, där alla vackra ord i den officiella retoriken döljer en krass realpolitik. Dessutom undergräver avslöjandena möjligheterna för USA att bedriva en trovärdig tyst diplomati. Diplomatin i dagens värld kan inte längre göra anspråk på att vara särskilt tyst.

Utrikesminister Carl Bildt är negativ till publiceringen och säger till P 1 Morgon att ”Wikileaks publicering försvagar diplomatin och gör världen mindre säker. Det här är väldigt skadligt”. Visst ligger det en del i Carl Bildts bedömning. Utan möjlighet att tala förtroligt och utan möjlighet att bortom offentlighetens ljus ingå nödvändiga kompromisser blir det kanske svårare att i en del situationer åstadkomma fred och förhindra krigsutbrott. Av alla politikområden är därför just utrikes- och säkerhetspolitiken de fält där kraven på sekretess varit särskilt starka.

Men saken är inte fullt så enkel. Kraven på sekretess inom utrikes- och säkerhetspolitiken innebär också att det blir svårare för medborgarna att ta del av vad som sker, vilket i sin tur kan minska medborgarengagemanget i dessa frågor och framför allt försvåra möjligheterna till politiskt ansvarsutkrävande. Så har den svenska utrikespolitiken genom EU-medlemskapet blivit svårare att debattera, eftersom en central del av denna politik nu utformas i hemliga förhandlingar inom EU, bortom folklig insyn och kontroll.

Problematiken kring utrikespolitik och sekretess är långt ifrån ny. Föreställningen om den hemliga diplomatin som odemokratisk framfördes t ex med skärpa av de ryska bolsjevikerna i samband med Oktoberrevolutionen 1917. Vladimir Lenin meddelade i sin egenskap av ordförande i Folkkommissariernas råd i tidningen Izvestija bara några dagar efter revolutionen att den nya sovjetiska regeringen skulle offentliggöra alla hemliga fördrag rörande kriget som föregående regering hade slutit: Regeringen avskaffar den hemliga diplomatin och förklarar att den å sin sida är fast besluten att föra alla underhandlingar fullständigt öppet inför hela folket. Den kommer genast att taga itu med offentliggöra alla hemliga fördrag, som bekräftats eller ingåtts av godsägarnas och kapitalisternas regering från februari till den 25 oktober 1917.

Öppenheten är en ny verklighet som nationalstater och andra politiska aktörer har att förhålla sig till. I grunden är denna öppenhet något positivt. Krigshandlingar kännetecknas av en lägre våldsnivå och färre folkrättsbrott när TV-kamerorna är på. Synlighet civiliserar. Nu gäller det för den internationella diplomatin att hitta nya arbetsformer som är funktionella i vår tid. Det är klart att det går, bara man inte fastnar i ett nostalgiskt tillbakablickande till den tid som varit. En öppen tid kräver en öppen diplomati. Det borde särskilt en bloggare och en twittrare som Carl Bildt förstå.

5 kommentarer:

BR sa...

Ja Wikileaks senaste publiceringar har onekligen gett oss lite ny omvärldskunskap.
Som att President Bushs tes om en "Evil Axis" bekräftas genom nordkoreanska leveranser av långdistansmissiler till Iran, att Iran utnyttjade Röda Halvmånens ambulanser för leverans av militära rådgivare och raketer till Hezbollah 2006 och att Saudiarabien förefaller minst lika angeläget att bomba Irans kärnanläggningar som Israel.

I själva verket har Israel hittills kommit mycket lätt undan i Wikileaksdokumenten. Inte mycket har publicerats som inte varit känt eller förutsatt sedan tidigare.

/BR

DB sa...

Utifrån den kunskap som forskning om internationell diplomati, i synnerhet om förhandling och medling, har gett oss, har jag svårt att se publiceringen som något positivt.

Vi vet så väl att för att förhandlingar ska nå framgång i låsta lägen krävs en möjlighet till kompromisser samtidigt som parterna kan "rädda sina ansikten" efteråt. Vi kan så klart tycka att det är förljuget, men om den möjligheten går förlorad blir likväl konsekvenserna mer konflikt och mindre konfliktlösning. Fler döda och mindre fred om man så vill. Det är konsekvenser Wikileaks och deras stödtrupper har att ta ansvar för.

Sedan har jag ytterligt svårt att förstå att en rörelse, piratrörelsen, som vurmar den personliga integriteten kan hylla publiceringar av enskilda personers brevväxling, även personer på lägre tjänstemannanivå.

Andreas sa...

Fast Lenins öppenhet gällde ju bara perioden INNAN han själv tog makten. Sedan följde en lång period av slutenhet och terror som vida överstiger tsar-tidens grymheter (och ja, det var Lenin som påbörjade och visade riktning i detta, inte Stalin, han fortsatte bara i Lenins fotspår).

A-K Roth sa...

Ulf: Om synlighet civiliserar, gäller det även svenska socialdemokrater som omnämns i rapporteringar om Wikileaks idag?

När publicering av hemligstämplade fakta blir mer än bara känsligt, när det sätter människors liv i fara, hur bra är det? Om/när det drabbar ens egen sfär kanske man ser annorlunda på saken?

A-K Roth sa...

Wikileaks har kontakt och samarbete med fem stora nyhetsorganisationer (enligt Yahoo news idag) som bestämmer vad som ska publiceras, vilka namn som hålls hemnliga, vilka som outas etc. Stulna dokument används alltså av vissa utvalda grupper som bestämmer vad som ska publiceras. Selektiv synlighet?