2010-10-03

Valet av talman - Per Westerberg eller Kent Härstedt?

I morgon måndag väljer riksdagen talman. Striden står mellan nuvarande talmannen Per Westerberg (M) och Kent Härstedt (S).

Frågan om vem som skall bli riksdagens talman är inte alls oviktig. I rang kommer talmannen direkt efter statschefen (d v s kungen) och således före statsministern. Talmannen har en central roll vid bildandet av en ny regering och det är bara talmannen som har rätt att lägga fram förslag på statsminister till kammaren. I komplicerade parlamentariska situationer - som den vi har nu - blir talmannens roll extra viktig.

Måndagens omröstning är särskilt intressant eftersom det blir första gången som Sverigedemokraterna får möjlighet att utnyttja sin s k vågmästarroll. Omröstningen aktualiserar också frågan om hur de rödgröna kommer att hantera sin ställning i opposition, med Sverigedemokraterna som vågmästare.

I sakfrågan har Socialdemokraterna och Moderaterna skilda principiella uppfattningar. Moderaterna menar att talmannen bör hämtas från det största blocket, medan Socialdemokraterna menar att talmannen bör hämtas från det största partiet. Dessa skilda uppfattningar kan hanteras på två olika sätt. Antingen genom en blocköverskridande uppgörelse, där regering och opposition kommer överens i frågan. Eller genom en omröstning, där Sverigedemokraterna genom sin vågmästarställning avgör vem som blir talman.

Det finns inget självklart val mellan dessa båda alternativ. En blocköverskridande uppgörelse kan uppfattas som ett uttryck för statsmannaskap, där regering och opposition för landets bästa lägger meningsskiljaktigheterna åt sidan och därigenom utestänger Sverigedemokraterna från inflytande i frågan. Men en sådan blocköverskridande uppgörelse skulle också innebära att de rödgröna lägger ned vapnen och att Sverigedemokraterna i stället inför väljarna kan framstå som den enda riktiga oppositionen.

Jag tycker sammantaget det är bra att Socialdemokraterna och de rödgröna valde att lyfta fram en egen kandidat. Däremot tycks processen fram till detta beslut ha hanterats med viss valhänthet. När förre talmannen Björn von Sydow (S) i Ekot deklarerade att han inte tänkte låta sig väljas till riksdagens talman med hjälp av Sverigedemokraternas röster uppfattades det allmänt som att de rödgröna inte skulle lansera någon gemensam kandidat. Men det var en felaktig bedömning - i stället lanserades Kent Härstedt dagen därpå. Det blir en märklig situation för Kent Härstedt, som nu tvingas svara på frågor varför han kan tänka sig att väljas till talman genom Sverigedemokraternas röster när Björn von Sydow vägrar att stå till förfogande under sådana förutsättningar.

Hur kommer det då att gå i talmansvalet? Sverigedemokraterna är nya i riksdagen, ovana vid sin vågmästarställning och frustrerade över att inget annat parti vill tala med dem. Kanske skulle de kunna tänkas vilja ge Fredrik Reinfeldt en offentlig örfil för att visa att han aldrig skall kunna vara säker på deras stöd?

Men jag har ändå svårt att se något annat utfall än att Sverigedemokraterna antingen aktivt stöder Per Westerberg eller lägger ned sina röster och därigenom låter Per Westerberg bli vald. Sverigedemokraterna kommer inte att stödja Kent Härstedt.

Sverigedemokraternas vågmästarställning utövas inte från en mittenposition utan från en högerposition. Sverigedemokraternas ideologi är nationellt konservativ. Sverigedemokraternas väljare definierar sig i huvudsak till höger på det politiska fältet. Kent Härstedt - med sin profilering på en generös bistånds- och flyktingpolitik - symboliserar allt det som Sverigedemokraterna avskyr. Det är nästan så att man kan misstänka att Kent Härstedt valts ut eftersom de rödgröna vet att Sverigedemokraterna aldrig kommer att kunna rösta på honom.

9 kommentarer:

TF sa...

Om det funnits någon baktanke riktad mot SD hade väl inte Härstedt valts ut? De vet knappt vad han står för, förutom att vara sosse.

Hade däremot Nalin Pekgul nominerats hade man kunnat vara säker på att (S) hade dylik baktanke.

Andreas sa...

Nja, så enkelt är det knappast.
- Stora delar av vänstern har konservativa drag, eftersom stora delar av arbetarklassen är traditionsbunden. jag har t.ex. personlig erfarenhet av närmast ultra-konservativa politiker som är aktiva inom vänsterpartiet.
- Stora delar av sverigedemokraternas program handlar om klassiska folkhemsfrågor, d.v.s. traditionell vänsterpolitik. Man vill ha välfärd, trygghet, höga skatter, osv = vanligt hederligt trygghets-knarkande sosseri. Jag känner en kommunist som några illsinta vänner lurade. De tog helt enkelt sverigedemokraternas partiprogram (cirka år 2001), en lista med tio punkter, strök 1 eller 2 invandrarfientliga punkter, behöll resten, men ändrade namnet på partiet till "Stark vänster". Denne kommunist tyckte att detta parti var förtfäffligt. När de sedan berättade att han blivit lurad blev han ursinnig.

Erik sa...

SD nominerar Mikael Jansson som andre vice talman. En person som på 90-talet stod med plakat med texten "Bevara Sverige svenskt" på torget i Trollhättan och med partikamrater som var dubbelanslutna nazister förslås ha det finaste ämbetet i parlamentet. Det hela känns som ett skämt.

Anonym sa...

De borgerliga (Fälldin) återvalde en uppskattad socialdemokratisk talman, trots att de fått majoritet och kunnat valt en ur de egna leden. Nu hade varit ett lämpligt tillfälle för S att minnas, acceptera sin stora valförlust, men S valde strid. Det är hedrande att en rödgrön röstade på Per Westerberg....

Ulf Bjereld sa...

TF: Jodå - SD-ledningen håller säkert reda på Kent Härstedts politiska profil. Hade varit tungt för många SD-are att lägga hans namn i valkuvertet.

Anonym 2:42: På den tiden anslöt sig de borgerliga partierna till uppfattningen att talmannen skulle hämtas från det största partiet. Sedan dess har de borgerliga partierna ändrat uppfattning, medan Socialdemokraterna håller fast vid den ursprungliga linjen.

Ianto sa...

"De borgerliga anser däremot att talmannen ska tas ur riksdagsmajoriteten. Den principen har man också följt, med ett undantag: när regeringen Thorbjörn Fälldin tillträdde 1976 lät man talman Henry Allard (S) sitta kvar som en personlig gest av uppskattning. De borgerliga markerade dock att detta var ett undantag.
Även 1979 blev det dock en socialdemokratisk talman, Ingemund Bengtsson, men det berodde på motsättningar inom den borgerliga regeringen och sjabbel med nedlagda röster."

http://www.expressen.se/ledare/1.2155466/braka-inte-om-talmannen

Ulf Bjereld sa...

Fram till 1976 fanns det inte så många tillfällen för de borgerliga partierna att välja mellan principen om största block och principen om största parti... :)

Ianto sa...

Så en princip som skulle ge socialdemokraterna talmansposten i all evighet verkar sund tycker du...?

En princip är ju ingen grundlag, så ledamöterna kan ju rösta som de vill. Synd att man var tvungen att svärta ner valet till en viktig post som talmannen. En rödgrön valde att rösta på Westerberg, frågan är om det var en taktisk manöver av de rödgröna för att slippa få sin kandidat vald av SD. Sedan har vi ju vänsterpartisten som var på toa och missade omröstningen.

Sverige har gjorts till åtlöje. Igen.

Ulf Bjereld sa...

lanto: Noterar att du förutsätter att Socialdemokraterna alltid kommer att vara landets största parti. Det är ju i och för sig glädjande. :)