I gårdagens partiledarutfrågning i SVT betonade Jan Björklund behovet av särskilda introduktionskurser för invandrare till Sverige. På ytan är frågan förförande enkel. Visst är det väl bättre får alla om invandrare får kunskap om det land och den kultur de invandrar till?
Men Jan Björklunds svar i intervjun visade obönhörligt på frågans komplexitet. Problemen är två. 1.) Vem skall gå kursen? 2.) Vad skall kursen syfta till?
1.) På frågan om alla skall behöva gå kursen svarade Jan Björklund nej. Inte om man kommer från Norge, som han uttryckte det. Bara de som kommer från någonstans långt bort. Australien? Canada? Det är uppenbart att "långt bort" inte syftar på territoriella avstånd, utan på kulturer. Men vilka kulturer ligger "långt bort"? Islam? Alla former av Islam? Hur gör vi med en norsk muslim som vill invandra till Sverige? Eller välutbildade kristna egyptier? Latinamerika - är det "långt bort" i kulturellt avsende? Så snart en sådan introduktionskurs bara skall ges till vissa invandrargrupper bidrar kursen snarare till att befästa segregationen än till att bryta den.
2.) Jan Björklund sa i intervjun att han gärna skulle gå en sådan kurs om han själv skulle invandra till ett annat land. Det låter ju ödmjukt och bra. Men Björklunds svar fördunklar frågan, eftersom Björklunds syfte med att gå en sådan kurs sannolikt skiljer sig från det tänkta syftet med en sådan kurs för invandrare till Sverige.
Syftet med kursen för invandrare till Sverige är tvåfaldigt. För det första att ge kunskap om svenskt samhällsliv, politik och kultur. För det andra att inpränta "svenska värden" om främst jämställdhet och synen på barnuppfostran i invandrarna. Om Jan Björklund skulle flytta till Iran så skulle han säkert ha stor nytta av det första momentet; kunskap om Iransk samhällsliv, politik och kultur. Men han skulle med all kraft värja sig från den iranska statens anspråk på att inpränta "iranska värden" t ex i synen på relationen mellan kvinnor och män i honom. Jan Björklunds jämförelse mellan honom själv som invandrare och de som invandrar till Sverige blir därför falsk.
Frågan om introduktionskurser för invandrare är komplicerad. För att hantera frågan måste debatten nyanseras och inte göras till ett slagträ i valkampanjen.
7 kommentarer:
Du tar upp en viktig fråga, dock förenklar du det hela själv, fast åt andra hållet.
Själv som har invandrat för ett tjugotal år sedan har en hel del egna erfarenheter. Trots att jag kommer från ett centraleuropeiskt land där kultur och religion inte skiljer sig mycket från det svenska, har jag fortfarande och än i dag mycket att lära mig. Nu råkade jag ha lyckats integrera mig väl för jag ville göra det och är tillräckligt stark och duktig för att lyckas även med omöjliga projekt. Dessutom kom jag från en minoritetsställning till en dito och skillnaden är ett nollsummespel. Därför har jag haft det mycket lättare att acceptera styrkeförhållandena. Icke desto mindre viktigt att påpeka att jag kom hit helt frivilligt som alla andra flyktingar. Ingen tvingar oss till ett visst land. Att vi flyr från krig, elände, hunger och förföljningar kvalificerar oss inte till att kräva att mottagarlandet anpassar sig efter våra önskemål. Däremot har som jag själv ser det skyldigheter mot landet som har väl tagit hand om oss, som har gett oss möjlighet till ett värdigt liv.
Med formuleringar som "inpränta "svenska värden" om främst jämställdhet och synen på barnuppfostran i invandrarna" får jag en känsla av att du vrider och vänder på ord så att de passar dina egna syften som jag inte riktigt förstått vilka det var egentligen.
Jämförelsen med Iran är också verklighetsfrånvarande då i Iran kan man inte värja sig från den iranska statens anspråk på att inpränta "iranska värden". Och det vet du mycket väl. Där blir man stenad till döds. En bra artikel om problematiken och lösningar som inte kommer från Björklund kan du läsa här:
http://www.newsmill.se/artikel/2010/08/15/per-brinkemo-i-somaliland-f-reningen-kunskapen-om-sverige-ytterst-d-lig-bland-all
Jag tycker att det utelämnas något viktigt, antingen av Björklund i SVT, möjligen pga vilka frågor som kom eller så missade din rapportering någonting. Under 2.) sägs syftet handla om att ge kunskap om svenskt samhällsliv, politik och kultur och att "inpränta" (Björklunds ord eller ditt?) svenska värden ffa om jämställdhet och synen på barnuppfostran.
Sas ingenting om svensk lag(!) re barnuppfostran, aga, etc. i programmet? Naturligtvis måste nya invånare kunna svenska lagar. Ska det vara kurstimmar med information ska det också gälla alla. På något sätt borde man inte negligera att undervisa nya invånare om svenska lagar. Trots allt hålls man ju ansvarig för att veta vad som bryter mot svensk lag. "Jag visste inte" duger inte som försvar för nyinflyttade, svenskar utomlands eller invandrare i Sverige.
Det stora och faktiskt oöverstigliga problemet här är att det inte finns kompetenser att ordna sådana där kurser och man har gjort försök tidigare med samhällsinformerande introduktionskurser (undrar om det inte var den förra borgerliga regeringen som föranstaltade om sådana). Det är liksom lite svårt att hålla sådana kurser om man har människor med tre-fyra olika språk i gruppen varav många bara kan säga "hej" på svenska. Går åt en del simultantolkar på det sättet - och de finns inte. Dessutom vill ingen betala för sådana.
Förra gången sådana här introduktionskurser skulle anordnas verkade jag som sfi-lärare och fråga just om det senare på kommunkontoret: "Du kan väl rita bilder och berätta", föreslog den intelligenta kommunanställda personen.
Då sade jag upp mig - direkt och påstående fot. Man kan inte jobba inom ett område som styrs av folk som inte har tillstymelse till kompetens för vad de är satta att göra och administrera. Jan Björklund tillhör just den här kategorin.
Judit: Jag är kluven i frågan om introduktionskurser för invandrare, ser både fördelar och nackdelar. Jag vill med min bloggpost problematisera syftet med dessa utbildningar och bidra till att dessa utbildningar inte blir ett populistiskt redskap i valkampanjen. Jag tycker att Björklund slirade i debatten i går - det var Björklund själv som lyfte fram just jämställdhet och barnuppfostran som exempel. Nyamko Sabuni har tidigare lyft fram vikten av att inte tränga sig i köer och att vi svenskar inte sitter så nära varandra i bussen som andra exempel på kunskaper som en sådan kurs kan ge. Ordet "inpränta" var däremot mitt.
Min poäng med exemplet Iran är att synliggöra skillnaden mellan kurssyftet att bibringa kunskap och förståelse om förhållanden i ett land och kurssyftet att kursdeltagarna skall dela de rådande normerna i samhället. Björklund förväntar sig vad jag kan förstå att båda dessa mål uppfylls för de invandrare som går kursen i Sverige. Men själklart skulle han inte acceptera båda dessa mål om han själv gick en kurs i Iran. Därför fungerar det inte när han tar sig själv som exempel.
Men jag är väldigt glad över dina egna positiva erfarenheter av en sådan kurs!
A-K: Vi är helt eniga om att i Sverige gäller svensk lag och att om en sådan här kurs skall ges så är kunskap om svenska lagar ett viktigt inslag.
Kerstin: Tråkigt att höra. Du och Judit tycks också ha helt olika erfarenheter i saken, vilket stärker min uppfattning att detta är en svår fråga.
Volvos nya VD ska sättas på "introduktionskurs för invandrare" innan han får börja jobba?
Allvarligt talat, hur stort är problemet? Hur ofta händer det egentligen att någon invandrare ställs inför skranket och försvarar sig med att han inte visste om att de handlingar han begått var olagliga i Sverige?
Bulten i Boo:
Du har egentligen helt rätt. Det mesta som är förbjudet i Sverige är också förbjudet i nästan alla andra länder, det är väl bara barnaga och sexköp som är lite originella för Sverige.
Men visst finns det samhällsinformation som är viktig för en nyinvandrad. Får de inte sådan av kvalificerat folk så får de den av vänner och bekanta som varit i Sverige några månader redan, eller tom flera år, och du anar inte vilka underliga föreställningar om vad som gäller i Sverige som man får höra som sfi-lärare och som kursdeltagarna har fått från andra invandrare.
Så vitt jag vet existerar obligatoriska kurser bara i ett enda sammanhang i Sverige idag. Det är för adoptivsökande som är tvingade att gå en av kommunen arrangerad kurs.
Även om kurs för adoptivsökande har ett syfte som är mycket mindre tveksamt blir resultatet allt annat än bra. En introduktionskurs för invandrare skulle troligen slå ännu mer fel.
http://inteutanminasikt.wordpress.com/2010/08/29/att-tvangsutbilda-vuxna-som-inte-gjort-nagot-fel/
Skicka en kommentar