2010-06-21

Utrikespolitiken och den svenska valrörelsen

I dag skriver jag på DN Debatt om utrikespolitiken i den svenska valrörelsen. I artikeln presenterar jag resultaten från 2009 års SOM-undersökning, vilken innehöll flera frågor om de svenska väljarnas åsikter i utrikes- och säkerhetspolitiska frågor. Studien i sin helhet publiceras inom kort i boken Nordiskt ljus (red. Sören Holmberg & Lennart Weibull).

Resultaten visar bl att att det svenska Nato-motståndet fortfarande är mycket stabilt. Andelen som anser att det är ett bra förslag att Sverige söker medlemskap i Nato uppgår till 22 procent, mot 24 procent år 2008. Andelen som anser att det är ett dåligt förslag att Sverige söker medlemskap i Nato uppgår till 42 procent, mot 41 procent 2008.

Israels ställning i svensk opinion är fortsatt svag. I undersökningen svarar endast sex procent att de är positivt inställda till Israels agerande i Mellanösternkonflikten, medan 77 procent uppger sig vara negativt inställda. Resultaten är i princip de samma som vid föregående mättillfälle 2006.

Opinionen har sedan 2007 blivit något mer negativ till Sveriges militära deltagande i Afghanistan. Andelen som anser att det är ett bra förslag att Sverige avbryter sitt deltagande i Afghanistan har ökat till 42 procent, mot 32 procent 2007. Andelen som anser att det är ett dåligt förslag uppgår till 35 procent, mot 32 procent 2007.

Utrikespolitiska frågor spelar sällan en avgörande roll i svenska valrörelser. Men inför valet 2010 har de rödgröna partierna blåst till strid om utrikespolitiken. I deras gemensamma rapport "En rödgrön politik för Sveriges relationer med världens länder" betonas de signifikanta skillnader ett regeringsskifte skulle innebära för svensk utrikespolitik, t ex Sveriges relationer med Nato.

Mycket talar för att de utrikespolitiska frågorna kommer att spela en något större roll i årets valrörelse än vad de brukar göra. Kanske inte därför att det i sig står så många röster att vinna i dessa frågor. Men utrikesfrågorna kan vara viktiga för att mobilisera t ex vänsterflanken inom det rödgröna samarbetet eller att använda som ideologimarkörer i ett läge där politiken tenderar att trängas ihop i mitten.

Läs hela artikeln här.

2 kommentarer:

Markus sa...

SOM-undersökningen har i många år känts vinklad när det kommer till åsikterna om Israel. Ofta brukar det trumpetas ut att Israel lider av bristande popularitet i det pro-palestinska Sverige, men det nämns inte att den palestinska myndighetens/PLO:s popularitet oftast är lägre.

I årets SOM-undersökning frågas om Israel och Hamas, men inte alls om PLO/Palestinska Myndigheten. Den självklara frågan om vad svenskar tycker om att Palestinska Myndigheten vägrat förhandla med Israel sedan januari 2009 finns överhuvudtaget inte med. Eller om att PA vägrade att bemöta den förre israeliska premiärministerns förslag om en palestinsk stat på 99,3 procent av området samt en delad suveränitet i Jerusalem så sent som i september 2008.

Att svenskar som inte är mer än grundligt införstådda i konflikten kan tycka att det är trist när Israel måste försvara sig mot terrorister, eller måste se till att Hamasregimen inte kan smuggla in vapen och krigsmateriel är inte i sig ett uttryck för hur svenskar värderar Israel jämfört med Palestinska Myndigheten/Hamas, utan snarare ett resultat av ensidig rapportering som fokuserar på Israels försvar -- utan att rapportera om palestiniernas attacker.

Anonym sa...

Den naturliga frågan är vad Israels utrikespolitik i Mellanöstern har att göra i en svensk undersökning om SVERIGES utrikespolitik. Innehöll undersökningen också en fråga om vad svenskarna tycker om Finlands utrikespolitik gentemot Skandinavien - det skulle ju vara ett mycket mera närliggande intresse för svenskarna?

GT