Under rubriken Ship to Gaza – kan tragedin vändas till något positivt? skriver jag i dag en artikel i Göteborgs-Postens kulturdel (ännu ej på nätet). Här kommer ett par utdrag ur texten.
Den politiska och humanitära manifestationen Ship to Gaza slutade i blodigt kaos. Trots lång förberedelsetid och trots att media och världsopinion noga följde Ship to Gaza lyckades inte Israel med fredliga medel hejda fartygen. Finns det då några möjligheter att denna ohyggliga händelse ändå skulle kunna vändas till något gott?
Ansvaret för den våldsamma upplösningen på Ship to Gaza vilar tungt på den israeliska regeringen. Visst kan det vara sant att några aktivister ställde sig till våldsamt motvärn när de israeliska soldaterna stormade fartygen. Visst kan det vara sant att det uppstod handgemäng och att några aktivister kom över israeliska vapen. Men faktum kvarstår. Tungt beväpnad israelisk militär stormar nattetid på internationellt vatten fartyg bemannat med civila aktivister och lastade med förnödenheter till ett utsatt folk. Folkrätten är glasklar. Ove Bring, landets kanske mest ansedde folkrättsexpert, säger att Israel inte har ”rätt att utanför sitt eget territorialhav på internationellt vatten etablera säkerhetszoner och agera militärt inom dessa säkerhetszoner.” Det är Israel som inleder våldshandlingarna och därför också Israel som har huvudansvaret för våldets konsekvenser.
Paradoxalt nog råder det stor enighet om hur en lösning på den israelisk-palestinska konflikten bör se ut. Israel har rätt till existens inom säkra och erkända gränser. Palestinierna har rätt till en stat vid sidan av Israel, belägen på Västbanken och Gazaremsan. Huvuddelen av de olagliga israeliska bosättningarna på Västbanken skall avvecklas och muren rivas. Staden Jerusalem skall bli huvudstad för både Israel och för Palestina. De palestinska flyktingarna har visserligen rätt att återvända även till Israel. Men ett återvändande i stor skala är inte genomförbart, och palestinierna kommer i stället att få ekonomisk kompensation.
Men Djävulen sitter som bekant i detaljerna. Även om parterna är överens om stora delar av slutmålet är de inte överens om vägen dit. Därför måste de ha hjälp av omvärlden för att nå fram. USA:s president Barack Obama har gått längre än någon tidigare amerikansk president genom att definiera upprättandet av en palestinsk stat som en del av USA:s nationella intresse. Därmed finns det ingen återvändo. Den palestinska staten kommer att upprättas – frågan är inte om utan när och hur.
Den blodiga upplösningen på Ship to Gaza stärker pressen på Obama att skärpa kraven på Israel. Det är möjligt att dessa krav kommer att öka pressen på den israeliska regeringen så mycket att den inte längre förmår hantera sina interna spänningar utan tvingas avgå. En ny israelisk regering tycks vara ett nödvändigt villkor för att fredsprocessen skall kunna påbörjas.
”Sörj inte – organisera” skrev Joe Hill i ett brev till en vän strax före sin avrättning. Bästa sättet att hedra de människor som dödades i aktionen mot Ship to Gaza är att hålla fast vid principen om icke-våld och lägga all kraft på att organisera ett fredsarbete där folkrätten och inte våldet sätts i centrum.
4 kommentarer:
" Tungt beväpnad israelisk militär stormar nattetid på internationellt vatten fartyg bemannat med civila aktivister.
1/ De israeliska soldaterna var beväpnade med Paintguns eftersom man inte räknade med våld från islamisterna vilket kan tyckas ha varit naivt.
Soldaterna bar dessutom hölstrade pistoler som de senare tvingades använda för att skydda sina liv mot den islamistiska lynchmobben.
2/ "Folkrätten är glasklar"
Inte alls. Även Ove Bring medger att legaliteten i Israels aktion hänger på om Israel befinner sig i krig eller inte.
Israel anser att så är fallet och som en tidning skrev kommer folkrättsjurister att länge debattera om Israel befinner sig i ett lågintensivt krig med de styrande i Gaza eller ej.
I det förra fallet har nämligen Israel rätt att stoppa och visitera fartyg som kan tänkas föra stöd, i någon form, till den andra krigförande parten.
Ove Brings bedömning är enbart en juridisk åsikt.
Israeliska jurister har en annan.
3/ att kalla, delvis beväpnade, islamister för "civila aktivister" får juridiska konsekvenser.
Som bekant var det enbart islamistskeppet som vägrade följa IDF´s order att vända om.
Om Israel dessutom kan anses befinna sig i lågintensivt krig så kan civila, beväpnade, aktivister ställas inför rätta för brott mot krigslagarna.
/BR
Djävulen sitter inte bara i detaljerna, utan också i ordvalet:
"lyckades inte Israel med fredliga medel hejda fartygen" Fem av sex fartyg hejdades med fredliga medel och utan personskador.
"några aktivister ställde sig till våldsamt motvärn" På de videofilmer som finns på nätet har jag räknat ungefär 100 aktivister som gör våldsamt motvärn. Det är betydligt fler än "några."
"Tungt beväpnad israelisk militär" Sedan när är paintballgevär och pistoler tunga vapen?
"civila aktivister" Finns det några aktivister som inte är civila? Militanta aktivister hade varit ett bättre ordval.
"lastade med förnödenheter" Marmara hade inga förnödenheter ombord, endast aktivister.
GT
Ulf:
Den där "fredsprocessen" har pågått sedan 1948 och började med att man mördade Folke Bernadotte sedan har den fortsatt i samma spår alltsedan dess.
Tror du verkligen att Israels styrande skikt vill ha fred?
Mediarapporteringen idag säger att en militant islamistisik terrorist-organisation ligger bakom det mesta av finansieringen av Ship to Gaza ... Syftet med hela projektet var att provocera fram övervåld, så att Israel mördar, och de islamistiska terroristerna får en propagandaseger. De lyckades väldigt bra med andra ord.
Det framgår även att besättning på Ship to gaza övermannade och tillfångatog första styrkan av soldater som äntrade båten ... att då anda styrkan såg det hela som ett krigstillstånd är då kanske förståeligt, om än inte något som försvarar övervåldet...
Skicka en kommentar