Namnet framför andra namn är Jesus, ej skönare på jorden fanns! (Sv Ps 47)Jonas Gardell inleder sin med rätta lovprisade bok "Om Jesus" (Norstedts, 2009) med att citera Allan Törnbergs vackra och välkända psalm från 1933.
Men hur skön var Jesus egentligen? I boken problematiserar Jonas Gardell Jesusbilden över tid, med fokus på även på Jesus kroppsliga gestaltning. Är det rättfärdigt att skildra Jesus med ett milt och vackert leende när Jesus i verkligheten sannolikt var tandlös?
Gardells Jesusskildring har väckt upprördhet i konservativa och fundamentalistiska kretsar. Så påstår t ex Ulf Ekman, huvudpastor i församlingen Livets Ord i Uppsala, att Gardell är fördomsfull och okunnig. Ulf Ekman beskriver också Gardells Jesusbild som klart utanför den kristna tron och därför hädelse.
Frågan huruvida Jesus hade tänder är således ingen oförarglig fråga. Jag tänker osökt på Umberto Ecos stora roman "Rosens namn". Där går munken Jorge da Burgos bokstavligen över lik för att hemlighålla det enda bevarade exemplaret av Aristoteles andra del av Poetiken, som bl a handlar om skrattet. Men skrattet är för Jorge da Burgos en synd och ett fördärv - ingenstans står det t ex i Bibeln att Jesus någonsin skrattade.
Kritiken mot att återge Jesus som tandlös har sin grund i att Jesus var både människa och Gud, och att det då blir fel att ensidigt återge hans mänskliga sidor. Ekman betonar vikten av att lyfta fram både det mänskliga och det gudomliga hos Jesus: Att tona ner och förneka Jesu gudomlighet innebär att han bara skulle vara en vanlig människa och då förmår han inte frälsa oss eftersom det bara är Gud som kan frälsa. Att förneka hans sanna mänskliga sida gör att hans identifikation med dem han skulle frälsa upphör.
Givet Jesus klassmässiga bakgrund och levnadsvillkoren i Palestina på den tiden är det nog sannolikt att han i 30-årsåldern inte hade särskilt många tänder kvar i munnen. Jag tror inte heller att hans gudomlighet tog sig uttryck i att han till skillnad från sina jordiska levnadskamrater slapp tappa sina tänder.
Däremot har jag inga alls problem med att Jesus i konst, musik och litteratur återges som skön och vacker. Vi människor har en tendens att vilja göra det goda vackert. Gud är kärlek och störst av allt är kärleken. Varför då inte göra den mänskliga bäraren av detta det största goda vacker?
Yta spelar roll. Jag minns min medverkan i ett TV-inslag för nu rätt många år sedan, då skådespelaren Björn Gustafson (Dynamit-Harry i Jönssonligan, drängen Alfred i Emil i Lönneberga) också skulle medverka. Björn Gustafson vägrade sminka sig, för han tyckte det blev onaturligt! Resultatet blev att jag som välsminkad såg hur normal ut som helst i TV-rutan, medan den osminkade Björn Gustafson såg onaturligt blek och tärd ut.
På samma sätt är det med Jesusbilden. Att i vår tid framställa Jesus som tandlös ger en lika onaturlig bild av Jesus som den osminkade Björn Gustafson gav av sig själv i TV.
Men visst är det bra att Jonas Gardell lyfter fram även den historiskt mänskliga sidan av Jesus. I hägn av sin clownmask och sina grimascher är Jonas Gardell en seriös förkunnare. Gå gärna och lyssna på honom i Göteborgs Domkyrka torsdag den 2 april kl 19.00, arrangerat av Teologiskt Forum.
Alltid läsvärda Senapsfrön och fikonspråk uppmärksammar också diskussionen om Jesus tänder.
20 kommentarer:
Ulf,
Det är både märkligt (och för mig som jude ganska stötande) att du kallar området som Jesus bodde i för "Palestina". Varken Jesus själv eller någon annan invånare kallade det så. Det var ett romerskt ockupationsnamn. Både Jesus själv och alla andra kallade området för Israel.
Hur långt får politiseringen av religion och historia gå egentligen?
Store tid! Jag tror inte hans budskap är mindre värt om hans föräldrar hette Maria och Josef. Annars hade det varit intressant att kolla hans DNA.
EL
" I hägn av sin clownmask och sina grimascher är Jonas Gardell en seriös förkunnare"
Seriös förkunnare av vad?
/BR
Eftersom Paul lånade in Jesus-konceptet från den grekiska mytologin, så kanske man helt enkelt kan gå tillbaka dit för att undersöka om gudarna, halvgudarna och deras mänskliga avkomma hade tänder.
Ursäkta men vad är "grimascher" för något? Grimaser?
EL
EL: Jag är osäker på ursprunget till ordet "grimascher". Visst avser jag grimaser, men Cornelis Wreeswijk gav t ex 1965 ut skivan "Ballader och grimascher" och 1966 skivan "Grimascher och telegram". Jag tycker att det låter bra, och ligger lätt i munnen. Franskt ursprung???
"Seriös förkunnare av vad?"
Kristendomens karleksbudskap, skulle jag tro, BR.
Det ar en rolig fundering, om Jesus var vacker eller inte. Att Jesus var vacker ar ingen omojlig tanke. Han var semit, manga semiter ar vackra. Han sag ocksa antagligen mycket snall ut, och det ar ofta vackert. Men foralldel, tandlos var han sakert...savida det inte fanns lostander pa den tiden :)Hans dress sense kanske inte var nagot att hurra for heller...
Eleni S
Jag tror for ovrigt att Ekmans problem med Gardell har andra orsaker, och att han tar Gardells utspel som ursakt. Borde inte Gardells bok Om gud (har du last den Ulf?)Dar han, sa vitt jag minns, argumentererar for att GTs gud ar FLERA olika gudar, och inte samma. Det borde val vara mer stotande for en troende kristen?
Eleni S
Vid första anblick tänkte jag skriva en spydig kommentar om Jesus "klassmässiga bakgrund." Att projektera Marx' klassteori nästan 2000 år bakåt i tiden tycks vara att tänja begreppet mer än lovligt. Men vid närmare eftertanke - varför inte? På den tiden gick yrken i arv, liksom statutoriska privilegier och social status. Men om nu Marx' modell verkligen passar in på samhället på romartiden - ja, då är det kanske dags att avskriva modellen från dagens politiska diskurs. Samhället har ju trots allt utvecklats något sedan Jesus levde.
David, folket har alltid kallats Israels folk men jag tror att Judéen, Samarien och Galiléen var mer gängse beteckningar under den här tiden (Tikotzinsky?)
Eleni, kommer man i närheten av modern litteraturkritisk bibelforskning så är det där med flera gudar ingen direkt nyhet. Vill inte såra någon, men evangeliernas budskap blir också lite annorlunda om man börjar analysera dem textkritiskt. Fast jag tycker att det bara gör dem mer intressanta.
Men jag måste rekommendera intervjun med Jonas Gardell i "Människor och Tro" - han är underbar, och väldigt tänkvärd. Eleni, jag tror att du skulle gilla det.
Jasa? Nej, litteraturkritisk bibelforskning vet jag inget om...Tack for tipset om intervjun! Jag gillar Gardell.
Eleni S
Skönhet är i betraktarens öga. Även om tänder, hur konstigt det än låter. Ett milt och vackert leende hos en tandlös? Javisst! Man får bara föra åt sidan fördomar mot dagens tandlösa jag tror de flesta moderna människor har.
Jag antar att Gardell måste ha vetenskapliga antropologiska belägg för sina spekulationer? I alla fall vet vi nog säkert att Jesus inte hade svart höghatt som bibliska herrar i dalmålningar. Om "the Iceman" som hittades frusen i alperna i Österrike, daterad 2000 år eller så tidigare än Jesu' tid i antikens Israel, kunde ha tänder (hade använt dem som redskap i arbete med horn och trä så de var skadade) vid 35-40 år så varför inte Jesus och hans snickarkompisar som ju hade fördelen med mycket sol och D-vitamin? Eller?
Är Jonas Gardell samma Gardell som beskrivs som komiker, som har en bror Mattias som inte är det minsta rolig? Undrar om det finns en sorts broderlig tävlingsanda och att Mattias Gardell snart kommer ut med en spekulerande bok om islams grundare? Att denne var analfabet verkar vara klarlagt. Och tänderna? Sen kommer de stora frågorna om Moses. Skulle tro att hans eventuella tillkortakommanden har dissekterats ofta nog av judiska komiker och utan rabalder om händelse. Och bra är det. Ulf Ekman får lugna sig. Tal om hädelse blir lika befängt när det handlar om skriverier om Jesus som när det handlar om skriverier om Muhammed.
Bunch of clowns allihop!
A-K Roth
Jesus fattigdom tenderar -- tycker jag som lekman -- att överdrivas. Förvisso var han ingen ädling eller prins, men säkert relativt välmående och hans uppväxtfamilj var egenföretagare. Eftersom han inte dog av sjukdom så kunde han dessutom vara ganska frisk när han avrättades. Och något snask fanns inte på den tiden, så visst kunde han ha några tänder kvar. Hur han såg ut vet dock inte, men jag vill känna igen honom när vi ses.
Gardell som förkunnare av det kristna kärleksbudskapet är enligt min mening en Contradictio in Adjecto.
Gardells stå-upp-komik är undantagslöst elak mot någon eller några, aldrig varm.
/BR
Tikotzinsky: "Alla hittillsvarande samhällens historia är klasskampens historia. Fri och slav, patricier och plebej, baron och livegen, mästare och gesäll, kort sagt, förtryckare och förtryckta, stod i ständig motsättning till varandra, förde en oavbruten, än dold, än öppen kamp, en kamp som varje gång slutade med hela samhällets revolutionära omgestaltning eller med de kämpande klassernas gemensamma undergång." Marx och Engels, "Kommunistiska manifestet", inledningen till första kapitlet.
Skulle du förresten kunna utveckla det du säger om att Paulus hämtade "Jesus-konceptet" från den grekiska mytologin? Paulus är ju tveklöst en författare som skriver i/för en hellensk kontext, men själva "Messias-konceptet" är väl i högsta grad hämtat ur en judisk tradition? F.ö. tycker jag att rörelsen från Jesus till Paulus är högintressant i sammanhanget - är inte han den avgörande faktorn bakom själva institutionaliserandet av kristendomen? Och vad betyder då det steget för dagens kristna?
Men BR, några av stand-up-världens roligaste komiker är mycket elaka och förolämpande, tom mot publiken, som Don Rickles. Det blev ju till sist en ära att bli förolämpad. :) Så nu får Jesus den äran av Gardell. Och Jesu' följare får lugna ner sig och inte vara så allvarliga. Och Muhammeds och Mose...
A-K Roth
Krigstid,
Tack för påminnelsen om Manifesto. Det är länge sedan jag läste skriften. Att Marx hade den åsikten betyder inte nödvändigtvis att Bjereld också tycker så, eftersom han (Bjereld) ibland tycks avvika från den dogmatiska Marxistiska linjen.
Paul var mycket riktigt det marknadsföringsgeni som utvecklade kristendomen till en religion. Han slog in produkten i en känd förpackning för att tilltala dåtidens marknad.
Det finns tydliga drag av hellenistisk mytologi i kristendomen. Några exempel: En gud som gör en (mänsklig) kvinna gravid. En kombinerad gud och människa. Återuppståndelsen. Treenigheten. En mänsklig avkomma till gud.
Och visst finns det starka paralleler med judendomen också. Tex. monoteism, de flesta helgerna, en helig vilodag i veckan, en kodifierande skrift.
Så, Krigstid, nu kan du sluta cirkeln till Marx och Hegels dialektala historiesyn: Kristendomen som anti-tes till de två stora dåtida livsfilosofierna, eller om du så vill kristendomen som syntes av de två stora dåtida livsfilosofierna. (Jag själv röstar för kristendomen som syntes.)
Sannolikheten för att Jesus hade tänderna kvar när han gick bort är mycket stor. Tänk om Jonas kunde diskuterat detta med en tandläkare innan han började fantasiera...
nonsens
i fattiga u-länder - väl så fattiga som på Jesu tid - har de flesta sina tänder kvar. Att de inte hade de i Sverige på, säg, 1800-talet beror nog mer på vitaminbrist, ett mindre problem i soliga länder!
Skicka en kommentar