Därför bekymrar det heller inte Socialdemokraterna särskilt mycket att partiet just nu ligger några procentenheter under sitt valresultat - det är vanligt att regeringspartier tappar opinionsstöd i början av mandatperioden. Inte heller finns det någon större oro över att Sverigedemokraterna i någon enstaka mätning skulle kunna bli större än Socialdemokraterna - redan 2010 hade till exempel Moderaterna i enstaka Sifo-mätningar gått förbi Socialdemokraterna och blivit landets största parti.
Det är inte att vara "störst" som är viktigast. Det är viktigare att vara landets dominerande politiska kraft med förmåga att bilda koalitioner så att man får igenom sin politik i riksdagen. Dit har Sverigedemokraterna en bra bit kvar.
Däremot är det förstås bekymmersamt att Sverigedemokraterna börjat växa igen, efter sin tidigare topp vintern 2015/16. Sverigedemokraterna har verkligen den politiska dagordningen på sin sida. I ett Sverige där ojämlikheten växer, där vi talar om en sjukvårdskris där basala funktioner som materialleveranser till stora sjukhus inte fungerat och där klimatfrågorna får mycket uppmärksamhet ligger den politiska nerven ändå kvar i frågorna om lag och ordning och om migration.
Två frågor blir avgörande för den närmaste framtiden i svensk politik.
För det första: Kommer den politiska nerven att ligga kvar i frågorna kring lag och ordning och om migration? Eller kommer de traditionella vänster-högerfrågorna kring skatt och välfärd att kunna återta sin tidigare framträdande position?
För det andra: Hur kommer väljarströmmarna mellan Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna att röra sig, givet att lag och ordning och migration fortfarande dominerar? Moderaternas försök att profilera sig ytterligare i frågorna kring lag och ordning och migration har hittills inte givit någon varaktig utdelning i form av ökat opinionsstöd.
Påminner också om artikeln i dag på DN Debatt, där jag tillsammans med Marie Demker, Andreas Johansson Heinö, Lisa Pelling och Jesper Strömbäck argumenterar för en ny maktutredning. Vi talar alldeles för lite om makt i dagens samhällsdebatt, och om vilka maktförskjutningar som ägt rum de senaste decennierna. En förnyad maktanalys skulle också kunna bidra till ökade förståelse av det förändrade partipolitiska landskapet i Sverige och i Europa. Artikeln kan läsas här.
16 kommentarer:
"Henrik Oscarsson noterar att opinionsstödet för Socialdemokraterna så här långt mycket tätt följer den historiska utvecklingen för sittande regeringspartier i inledningen av en mandatperiod." Jag roade (?) mig med att jämföra med mätningarnas mätning motsvarande tid efter riksdagsvalet 2015. Då hade S -3,9 procentenheter (27,1%), M oförändrat (23,3%), SD +4,9 (17,8%), C +1,7 (7,8%), V +1,9 (7,6%), L +0,2 (5,6%), MP -2,3 (4,6%) och KD -1,7 (2,9%).
Nu är skillnaderna S -3,8 procentenheter. M -2,1, SD +5,1, C -0,3, V +1,4, L -1,6, MP +0,7 och KD +0,5.
I oktober 2016 hade regeringen och V minskat 4,3 procentenheter. Nu har regeringen, C och L minskat 5 procentenheter. Så visst stämmer det att stödet för de styrande minskar året efter valet. Likaså att SD ökar mest året efter. Hur det går i nästa val vet förstås ingen. Men om mönstret fortsätter kommer t ex S att etablera sig på en ny historisk lägstanivå och SD på en ny högstanivå.
Ulf skriver: "Därför bekymrar det heller inte Socialdemokraterna särskilt mycket att partiet just nu ligger några procentenheter under sitt valresultat..." Det stämmer inte alls överens med de socialdemokrater jag känner och inte heller med de socialdemokratiska opinionsbildare som syns i media. T ex LO-ekonomen Torbjörn Hållö (Ett arbetarparti utan arbetarpolitik) och Irene Wennemo, fd statssekreterare och LO-ekonom (Socialdemokraterna vann makten men förlorade arbetarklassen). Men så har de också helt andra prioriteringar än Ulf.
Vidare skriver Ulf: "Kommer den politiska nerven att ligga kvar i frågorna kring lag och ordning och om migration? Eller kommer de traditionella vänster-högerfrågorna kring skatt och välfärd att kunna återta sin tidigare framträdande position?" fortfarande oförmögen att se sambandet mellan dessa frågor även om det förstås inte är linjärt.
Klas Bengtsson
Ulf fortsätter att drömma nostalgiskt om traditionella höger-vänster frågor. Dessa frågor hör till det förflutna lika mycket som LP-skivor och V-jeans. När de stora befolkningsskikten har nått en viss absolut levnadsstandard minskar deras intresse för ekonomisk jämlikhet. Västvärlden tycks ha nått brytpunkten för denna absoluta levnadsstandard någon gång på 1970-80 talen. Det som intresserar nu är livskvalitet, inte levnadsstandard. Och på livskvalitets-skalan står lag och ordning högt upp på prioriteringslistan.
Homo Economicus
"traditionella höger-vänster frågor" är aktuellare idag än de varit på decennier. I USA kämpar folkliga rörelser nu för att föra flera kandidater som kallar sig demokratiska socialister fram till presidentposten. Mest känd är Bernie Sanders. I Storbritannien sätter Momentum och Labour med Jeremy Corbyn som ledare, jämlikhet i centrum av den nu startade brittiska valdebatten. Exemplen kan mångfaldigas, helt enkelt för att ojämlikheten hela tiden ökar och snabbast så, i västvärlden, i Sverige. I världens troligen tryggaste land toppar frågan om att sjukvården upplevs fungera allt sämre - och det beror på ökad ojämlikhet och privatiseringar.
Bo Sandberg
UB:
"Däremot är det förstås bekymmersamt att Sverigedemokraterna börjat växa igen,
efter sin tidigare topp vintern 2015/16."
sw OCh så kan man vända på frågan, att de som meddelar sympatier till Sd gör det eftersom väljaren ser det som bekymmersamt att hur de än röstar, så får de
från höger; Mp:s politik
från vänster, får man svälja Centerpartiets politik
Jo, nog har inte heller väljarna det så enkelt.
UB:
"Sd har verkligen den politiska dagordningen på sin sida."
sw beror på verkligheten, i långt mycket högre grad än någon slags föreställning om att man kan påverka väljarkåren genom andra slags förespeglingar.
Politiken ska vara relevant i förhållande till vad väljarna uppfattar.
UB
"I ett Sverige där ojämlikheten växer,
där vi talar om en sjukvårdskris
där basala funktioner som materialleveranser
till stora sjukhus inte fungerat och
där klimatfrågorna får mycket uppmärksamhet
ligger den politiska nerven ändå kvar
i frågorna om lag och ordning och migration."
sw Njä, det är full vart i media om:
- sveket mot våra förorter
- sjukvården som går på knäna, och där akuten vaktas av vakter
- sjukhusmaterial-debaclet ska vi inte tala om
- Greta är i tidningen varje dag, inkl klimatomställning
och ja, det är tidigarnas förbannande plikt att rapportera om bomber och granater och gängmorden, något annat våre oanständigt.
S.W
UB:
"Påminner också om artikeln i dag på DN Debatt, där jag tillsammans med Marie Demker, Andreas Johansson Heinö, Lisa Pelling och Jesper Strömbäck argumenterar för en ny maktutredning.
sw Jo, maktfrågan utreddes grundligt av Folke Peterson 1990.
Panelens Toivo Jokkala hade sina poänger idag i GMV - att det skett fundamentala förändringar sedan sist, det är helt enkelt en hela annan värld,
- Internet
- Järnridåns fall och Östeuropas anslutning till EU
- EU, och Sverige som medlem
- självständig Riksbank och flytande krona
- globalisering av kapital
- nyliberlismens intåg och indivudalism
- NPM
- Sverigens befolkning från homogen till hetrogen
- Postmoderna idéer inom universitet och högskola
- Identitetspolitik
- Fyraåriga mandatperioder
etc
Men å andra sidan, Anders Lindberg och Anna Dahlberg har sina poänger att ett nytt mastodontprojekt inte hjälper ett enda dugg i i det praktiska, tex Anna abruten två gånger utan att knorra, genom att bli överkörd med manlig röststyrka, och det är alltså som vanligt, och hon knorrade inte ens. Nä, när en ny maktutredning är klar, vad den ska syssla med, och finansierad, så tar det ca 2 år, typ snart val 2022, sedan ska det utses en massa forskare och program, och sedan ska de skrivas avhandlingar under fyra år, som sedan ska sammanfattas, och då är det snart 2026, och frågan är då utredningen ska användas till?
Det vore nog bättre att inrätta något mer konstant, varför inte en professur i makt,
på en statsvetenskaplig institution, som kontinuerligt forskar på samma tema, eftersom
det inte är ointressant att följa förändring av maktförhållande över tid.
UB:
"Vi talar alldeles för lite om makt i dagens samhällsdebatt,"
Hm, det är kanske å andra sidan det enda som det talas om, individens makt och matklöshet, i förhållande till kollektiv makt, och vems makt som då får ge vika.
UB:
"och om vilka maktförskjutningar som ägt rum de senaste decennierna."
sw hehe, nationalstaten har tappat väldigt väldigt mycket makt, det är nog den största förändringen, hur mycket lagar som kommer von oben, från EU, som inte är demokratiskt förankrat, eftersom det kommer från kommissionen.
UB: En förnyad maktanalys skulle också kunna bidra till ökade förståelse av det förändrade partipolitiska landskapet i Sverige och i Europa.
sw Absolut, men när utredningen är klar, är den nästan redan inaktuell, dvs om man försöker göra makturedningar var 35e år, 1990 -> 2025. Det är nog mest intressant för de närmast inblandade, eftersom det är väldigt mycket material att hantera, som utgår en bild av några forskare just då, men som snabbt tappar i relevans. Så då är det bättre med kontinuerlig forskning på samma tema. S.W
UB: En förnyad maktanalys skulle också kunna bidra till ökade förståelse av det förändrade partipolitiska landskapet i Sverige och i Europa.
Denna förändring sammanfaller med globaliseringen och internet, och att det blivit fokus på nationalstater och partier som driver dessa frågor, beror ju på att våra tidigare EU-kritiska partier, som C och Mp och Vp, samt halva M och halva S, helt försvunnit som EU-kritiska, och denna aspekt har i Sverige tagits upp av Sd, det går att forska på så klart, men det är inte en väldigt konstig utveckling, som i stort sett går att studera i hela Europa, inkl att hur det går för socialdemokratin är lokalt, dvs beroende på vilka beslut man tagit på det nationella planet, det är inte heller väldigt konstigt.
Nu blir det nyval i Storbritannien, och det ska bli intressant hur det går för Labour,
eftersom detta med EU är hela frågan, så det är bara att suga på karamellen. Men en maktutredning behöver inte hantera detta, det räcker att forska på:
EU och demokrati, och studera saken över gränsen, dvs ett gemensamt forskningsprojekt
inom EU, där statsvetare från alla länder studerar samma fråga, om det inte kan vara en fråga om demokratiskt underskott, som leder till att väljare söker sig mot nationella partier, eftersom det är något man begriper sig på, hur vår demokrati fungerar tidigare
på den nationella nivån. Så är det inte längre, så det är ingen slump att Fp ligger risigt till, som det mest EU-vänliga partiet, som vill avskaffa nationella parlament, ajö tack och good-bye. Centern håller ju tyst i frågan, och klarar sig bättre. S.W
Sammanfattning av förra makturedningen:
alltså av vilka teman som studerades, och vilka forskare som var tongivande:
Övergripande - om Maktbegreppet
Olof Petersson, huvud-red.
Maktbegreppet - 1987, 345 s.
ISBN 91-7798-110-3.
Innehåll:
- Olof Petersson: Introduktion
- J. Westerståhl: Några kritiska punkter
Politik
- John Gaventa: Makt och deltagande
- Bo Lindensjö: Den politiska maktens gränser
- Lane & Stenlund: Vågmästarens makt
Klassiska delar utanför politiken
- Stig Strömholm: Makt och rätt - från den juridiska sidan rågången
- Richard Swedberg: Ekonomisk makt
- Yvonne Hirdman: Makt och kön
Utläggningar som ingen orkar ta sig igenom längre:
- Edmund Dahlström: Maktanalysers kontextuella och ideologiska förankring
- Walter Korpi: Maktens isberg under ytan
- Svante Beckman: Sorterad makt
- Philippe Daudi: Maktens diskurs - genealogi och maktutredningens möjligheter
Peterson får väl skriva nya kritiska synpunkter, i Westerståhls anda, men annars är väl
detta med vågmästarmakt men framför allt Lindensjös "politiska maktens gränser" av intresse, det är väl så att denna makt minskat, särskilt efter valet 2014, vi har ju fått regeringar som inte kan regera längre, eftersom det ofta saknas parlamentariskt stöd för att genomför något, men absolut inte saknas krut för att förhindra något.
Detta märks, trots att politiekn borde känna sig tvingad att komma överens, så blir det inga barn gjorda, eftersom det inte ligger i oppositionens intresse att hjälpa regeringen allt för mycket, minoritetsregeringens dilemma.
S.W
Fortsättning av innehållet i förra makturedningen:
Man kan ju konstatera att urvalet är intressant, i efterhand,
väldigt väldigt lite forskning nedlagt på medias makt
Ingen egentlig studie på relationen mellan:
1a och 2a statsmakten, dvs mellan regering och riksdag
Ingen riktigt bra översyn av relationen mellan politik och juridik, där det skett en ganska stor förskjutning till det juridiska, inte minst pga EU.
Lite dåligt belyst fackens makt i förhållande till arbetsgivarnas.
Men det policy-professionella belyses, världsklass av BCJ, borde få en uppföljning
av minst 10 avhandlingar, mumbo-jumbo-grejen, som fullstänidgt lamslagit både politiken och våra myndigheter. Det är som en realistisk spökfilm med Orwell som regssör:
"Att handla med ord". - Barbara Czarniawska-Joerges (BCJ)
Sedan ska det väl inte påverka forskningens resultat, men kanske inriktningen, men nog
är rätt många av forskarna inte ens sossar, utan ännu liter mer till vänster, och den frågan bekymrar inte så mycket, men belyser ändå en fråga, makten över pennan, vilka som blir utsedda att skriva om makt, den saken nämnde Anna Dahlberg, och är väl ett begripligt argument om varför en ny maktutredning nog inte ser dagens ljus, eftersom den förra kom till beslut efter valet 1985 och 1988.
FORMALISERAD MAKT
Maktens former - Yvonne Hirdman, red.
1989, 272 s., ISBN 91-7798-254-1.
Innehåll:
- Astri Kleppe: - Om maktens former
- Madeleine von Heland: - Makt, ordmakt och maktord
- Sven-Eric Liedman: - Ämbetsmännen och makten
- Tinne Vammen: - Maktens fragment
- Johan Asplund: - Syndabocksmekanismen
- Gunnar Olsson: - Mödom mod och morske män
- Suzanne Osten: - Makten på en teater
- Birgitta Holm: - Bilden i mörkrets hjärta
Att lägga livet till rätta - Yvonne Hirdman
Studier i svensk folkhemspolitik.
1989, 248 s., ISBN 91-7798-276-2.
Medborgarnas makt. Olof Petersson, Anders Westholm & Göran Blomberg
1989, 390 s., ISBN 91-7798-224-X.
Maktens nätverk. - Olof Petersson
En undersökning av regeringskansliets kontakter.
1989, 196 s., ISBN 91-7798-259-2.
Makt i det öppna samhället. Olof Petersson
1989, 178 s., ISBN 91-7798-302-5.
Metaforernas makt. - Olof Petersson
1987, 204 s., ISBN 91-7798-115-4.
Olof Petersson & Ingrid Carlberg
Makten över tanken. En bok om det svenska massmediesamhället.
1990, 247 s., ISBN 91-7798-352-1.'
Konsten att reagera - Bengt Jacobsson
Intressen, institutioner och näringspolitik.
1989, 155 s., ISBN 91-7798-290-8.
Att handla med ord. - Barbara Czarniawska-Joerges
Om organisatoriskt prat, organisatorisk styrning och företagsledningskonsultering.
1988, 136 s., ISBN 91-7798-218-5.
Makt och arbetsskador under 1900-talet. - Bill Sund & Klas Åmark
1990, 120 s., ISBN 91-7798-348-3.
Det finns en massa intressanta områden ovan att följa upp, men frågan är om det
inte ska genomföras på den institutioner som geomfört dessa, och varför inte...
be de forskare som skrivit, att följa upp sig egen avhandling:
- vad har hänt på 30 år
- var det något som borde skildrats på ett annat vis, (när vi nu sitter på facit)
- hur ska samma frågeställning, om än reviderad, formuleras för hur det är nu?
En sådan uppföljning skulle väl inte bli fullt så kostsam, och betydligt mer intressant,
men skulle alltså inte ta bort frågan om en ny maktutredning, utan mer begränsa/avgränsa, vad man eventuellt skulle vilja forksa/beskriva idag. S.W
Sedan blev det en smärre genomomgång av REFORMERINGS-makten
Makten att reformera - Nils Brunsson & Johan P. Olsen, red.
1990, 287 s., ISBN 91-7798-358-0.
Innehåll:
- Nils Brunsson & Johan P. Olsen: Kan organisationsformer väljas?
- Nils Brunsson: Reformer som rutin
- Johan P. Olsen: Moderniseringsprogrammen i institutionellt perspektiv
- Anders Forssell: Sparbankerna och moderniseringens nödvändighet
- Nils Brunsson: Individualitet och rationalitet som reforminnehåll
- Karin Fernler: Att skapa marknadsorientering.
Principen, verkligheterna och de medlande föreställningarna
- Marit Wærness: Treårsbudgetering som rationalisering
- Nils Brunsson & Hans Winberg: Att genomföra reformer
- Barbara Czarniawska-Joerges: Kommunerna i reformernas sagoland
- Olov Olsson: Redovisningsreformer som lärande
- Nils Brunsson & Johan P. Olsen: Reformer och makt
Hehe, tänk, detta var precis publicerat när järnridån föll, och ingen riktigt visste vad som skulle hända med Europa eller Ryssland, men reformer blev det, det har hänt sjukt mycket, och att diskutera reformer och reformeringsmakt, utan att i backspegeln studera vilka frågor som reformerat Sverige, pga Eu skulle vara ogörligt.
Men, utöver EU, bank- och finanskrisen 1992, Wibble och Bildt hade inte ens hunnit lägga fram sin första vårändringsbudget innan det började barka åt fullständigt fanders, och sedan spårade det ur fullständigt, men inte beaktade maktutredningen novemberkuppen 1985, som avreglerade finansmarknaderna, vilket är det kanske största som hänt, att bankerna fått rätten att tillverka egna "hitte-på-pengar" genom att uppfinna fordringar, för det mesta. Detta med kryptovalutor är bara början, men nog hade bank- oh finanskrisen en avgörande roll, tex så reformerade vi bort bostadsutskottet och bostadsdepartementet från riksdag och regering, och så blev det BRFer för hela slanten, dvs med hjälp av FIAT-pengar, och det är ingen liten fråga det heller.
Nä, vad som reformerat sakernas tillstånd kan man klura mycket på, men nog reformerade ordförande Persson ett och annat 1996 - 2006, och detta med Mp som stödparti, men inte har Sverige blivit särskilt grönt, trots Mps vågmästarställning, det har ofta blivit grön tramsig plakatpolitik. S.W
Sedan blev det en antologi med fokus på Miljö, eller snarare
Miljö och Media, varför nu just den kombinationen ansågs vara relevant
för miljön, kanske är maktbereppet kopplat till media, där man kanske
lite missat konsumtionen, konsumenternas makt, och vad som hänt
med produktionen, som flyttat till låglöneländer, det är ingen lite
fråga, i fråga om makt. Att reklamen som fanns i media, flyttat ut på nätet,
och att det är teknikdrakar som skannar av människors sökmönster och levererar
reklam med hjälp av algoritmer. Teknik, men miljön kommer i bakgrund, som maktfråga,
om man inte funderar på detta med exploatering av naturen och kopplingen till vår egen konsumtion.
Miljö, media, makt - Svante Beckman, red.
1990, 264 s., ISBN 91-7798-346-7.
Innehåll:
- Emin Tengström: Bilsamhället. Bilens makt och makten över bilismen
- Anders Gullberg: Bilen som första stadsmakt
- Hillmo & Lohm: Naturens ombudsmän
- Staffan Westerlund: Makten och miljön
- Bengt-Arne Vedin: Ny mediateknik - nygammal makt?
- Harry Schein: Makten över televisionen
- Jan Freese: Makt och ADB
- Thomas Söderqvist: Informationssamhället och makten
- Makt och ADB - ja, vem använder administrativa datasystem? men aktuellt är det.
- Ny mediateknik? - hehe, ingen hade en aning om internet, eller social media.
- Informationssamhället och makten
- Makten över televisionen (haha, vem ska följa upp detta kapitel)
Jo, nog blir viss forskning intressant i ljuset av backspegeln, men nog är det hela av
mer historiesociologiskt intresse, vad som hänt på inte alltför lång tid. Jisses, de som är födda efter 1980 har ju inte en enda susning om hur världen tedde sig när inte internet eller mobiltelefoner fanns. S.W
Och så en antologi om teknik mer specifikt:
Teknokrati, arbete, makt - Svante Beckman, red.
1990, 296 s., ISBN 91-7798-344-0.
Innehåll:
- Svante Beckman: Teknik, makt och vanmakt
- Inga Brandell: Teknikdeterminism och arbetarautonomi
- Anders L. Johansson: Teknikoptimismen i den svenska modellen
- Torsten Björkman: Datayrkets maktutveckling
- Anita Nyberg: Hushållsteknik - mödrars möda och mäns makt
- Arne Kaijser: Ledningen och makten
- Wilhelm Agrell: Makt och vanmakt inför den militära tekniken
- Björn Söderfeldt: Den sjuka makten
- Rolf Torstendahl: Ingenjörernas makt
- Lars Ingelstam: Makt och omakt i systemsamhället
- Anshelm & Sandström: Teknokrati - teknikernas makt eller teknikens?
Jo, nog har tekniken tagit makten, och Ingelstam skulle vara intressant att följa upp,
men även frågan om varför en hel maktutredning nästan helt saknar perspektiv på
våldsmonopol, det är ett tidens tecken, inte mycket om militär makt, utom då Agrell,
och detta var 10 år före de hittade på nätbaserat försvar, eller för den delen RMA
(revolution i militära affärer), som verkade nå försvarsstaben i slutet av 90-talet,
när Sverige var på väg att avskaffa vårt nationella försvar till förmån för den nordiska bataljgruppen, som skulle operera borta i longtbortistan, nog har det skett alldelse enorma förändringar inom det militära, men inte förekommer någon riktig genomlysning av
våldsmonopolen inrikes, och det är väl ett annat problem beträffande makt, ritkig jävla hård krass makt, vilka konsekvenser det kan få, på allt möjligt, om inte den frågan heller har rätt plats i medvetandet. S.W
Makt och internationalisering, jo nog uppfattar en hel del väljare att den där internationaliseringen medfört att arbetarna tappat makt, och att människor blivit
reducerade till att vara fullständigt utbytbara slit- och slängprodukter.
Visst, Folkpartiklar och Centerpartister, som ser något slags perspektiv som akademiker, som sitter och producerar avhandlingar, ser kanske den framväxande påhittet med låglöneyrken, dvs tjänare, som ska packa matkassar eller åka hem med mat med en låda på ryggen, som en framtid, men nog är det inte bara av godo, med att låglöneyrken ska vara fraframtiden för att lösa problem som politiken upplever.
Intessanta kapitel, som kanske ska följas upp, men som kanske måste ses i ett litet nytt ljus, det har hänt en del, som sagt.
- Den internationaliserade demokratins problem och möjligheter
- Internationaliseringens gränser
- Den internationaliserade demokratin
- Den internationaliserade ekonomins autonomi
- Den svenska ekonomins internationalisering
Makt och internationalisering - Göte Hansson & Lars-Göran Stenelo, red.
1990, 363 s., ISBN 91-7798-395-5
Innehåll:
- Göte Hansson: Den internationaliserade demokratins problem och möjligheter
- Lennart Petersson: Den svenska ekonomins internationalisering
- Göte Hansson: Den internationaliserade ekonomins autonomi
- Christer Jönsson: Den transnationella maktens metaforer:
biljard, schack, teater eller spindelnät?
- Magnus Jerneck: Internationalisering och svensk partidiplomati
- Bengt Sundelius: Internationaliseringens gränser
- Lars-Göran Stenelo: Den internationaliserade demokratin
S.W
Den här antologin får nog ses som en liten smula politisk:
och på den här tiden hade inte genusvetenskapen riktigt
kommit till sin rätta på universiteten, det var i vart fall
4-5 år innan universitetsvärlden drabbades av Carl Tham, som
vid tiden höll på att byta maktperspektiv, och gav sig på
akademierna med den största frenesi, och innan det alltså
Uncel, som införde HÅP och HÅS-systemet. Det gick inte heller
så bra, ekonomiska styrmodeller.
Kontrakt i kris - Gertrud Åström & Yvonne Hirdman, red.
1992, 272 s., ISBN 91-7798-397-1
Innehåll:
- Eva Hallin: Kontrakt i kris: en bildkommentar
- Ulla Wikander: Delat arbete - delad makt: om kvinnors underordning i och genom arbetet
- Ylva Waldemarson: Kontrakt under förhandling: LO, kvinnorna och makten
- Gertrud Åström: En naturlig ordning: om organisation efter kön
- Jane Lewis: Högerpolitik och välfärdsreformer: om behovet av en ny feministisk analys
- Gertrud Åström: Fasta förbindelser: om välfärdsreformer och kvinnors välfärd
- Anna G. Jónasdóttir: Har kön någon betydelse för demokratin?
- Maud Landby Eduards: Den feministiska utmaningen: kvinnors kollektiva handlande.
Det är tyvärr lite obalans i detta maktperspekiv, lite för många glasögon som är slipade hos samma optiker, och det är faktiskt synd, gör inte saken rättvisa. S.W
Makten över företagen - så klart av stort intresse, men kanske något
för lite prioriterad, av statsvetarnas upplägg. Det var ju tur att
Jan Glete fick ett kapitel, men på tok för lite utrymme av en sådan
forskare, som dessutom var internationellt erkänd historiker inom
Örlogg, med fokus på äldrehistoria. Synd att Glete gick bort i förtid.
I vart fall blev företagen och ägandet lite bortglömda.
Företagen är dessutom i många fall sålda.
Numera är tillväxten inom välfärdsinstustrialism, och där
kan man fundera lite, eftersom avkastningen är brutal, utan att man
konkurrerar på den internationnella marknaden, utan blott lokalt,
tex i en kommun. suck.
Makten över företagen - Rolf Eidem & Rolf Skog, red.
1991, 276 s., ISBN 91-7798-393-9
Innehåll:
- Rolf Skog: Ägande och inflytande i svenskt näringsliv
- Bergström & Rydqvist: Marknaden för företagskontroll: de svenska erfarenheterna
- Anders Lundgren: Ägarna som resurs i företaget
- Rolf Eidem: Ägarna, de anställa och föränderligheten i ett samordningsperspektiv
- Anders Victorin: Aktieägandet och löntagarintresset
- Jan Glete: Ägarkoncentrationen och den politiska demokratin
- Bo Gustafsson: Ägande, makt och marknad: den marxistiska traditionen och dess framtid
Man kan ju inte låta bli att fundera hur denna antologi skulle skrivas, och av vem, med vilken frågeställning, för nog skulle det bli lite nya bullar. S.W
Också en antologisk tegelsten i industrihistoria, och det är väl egentligen ett bättre grepp, att skildra skeenden historiskt, och se vad som skedd över tid med tex maktfrågorna, då blir det mer intessant, detta med longitudinella perspektiv, vad som sker med något, över i vart fall ett 100-årigt perspektiv, det blir liksom lite enklare att se vad som händer då, den derivata som sätts vid tiden T tex 1990 blir annars lite utan riktningskoefficient, och då kan det lätt bli ett tidens tecken, som är märkt av sin egen föreställning just då, och som därmed uppfattas som svår att ta till sig,
och kanske heller inte längre relevant. varför ska man sätta sig ner och läsa om maktutredningen från 1990, om man inte är intesserad av vetenskapshistoria eller möjligen vetenskapsteori, där man kan kritisera hela upplägget, för att vara lite
för mycket inriktat på att orientera med en kompass som devierar och missvisar och där kartan är endera gammal alternativt visar farvatten som redan ligger i kölvattnet.
- Klassmedvetande och klassidentifiering
- Mobilitet och stabilitet i klasstrukturen
- Människan i ett föränderligt industrisamhälle
- Lokala makteliter förr och nu
- Familjen - beständig och föränderlig
- Livet utanför fabriksgrinden och kontorsdörren
- Värderingsförändringar och samhällsutveckling
Onekligen intressant, men nog skulle personer som inte är akademiker eller vänster tycka att det hela lutar ngt åt vänster, så man kan väl redan nu tänka sig att det är olika
uppfattning, om behovet av en maktutredning, eftersom det är sannolikt att somliga i utbildningsutskottet kanske tycker frågan ska utredas helt utan direktv, och inom ramen för sedvanlig pågående forskning.
Industrisamhälle i omvandling - Rune Åberg m.fl.
Människor, arbete och socialt liv i en svensk industristad från 50-tal till 80-tal.
1990, 469 s., ISBN 91-7798-366-1.
Innehåll:
- Kjell Jonsson: Småstaden och nationen. Katrineholm mellan 50-tal och 80-tal.
- Drugge & Johansson: Katrineholm - en stad som andra?
- Tåhlin & Åberg: Teoretiska perspektiv på social förändring
- Cigéhn & Åberg: Undersökningens datamaterial och analysmetoder
- Ingeborg Moqvist: Familjen - beständig och föränderlig
- Mats Johansson: Arbetsförhållanden och solidaritet
- Marek Perlinski: Livet utanför fabriksgrinden och kontorsdörren
- Göran Cigéhn: Klassmedvetande och klassidentifiering
- Rune Åberg: Värderingsförändringar och samhällsutveckling
- Michael Tåhlin: Levnadsbanor och deras förändring:
mobilitet och stabilitet i klasstrukturen
- Ulf Drugge: Lokala makteliter förr och nu
- Rune Åberg: Människan i ett föränderligt industrisamhälle
S.W
Sista antologin, phu, blir trögt att komma upp i morgon. men vad annat göra
på en nattöppen bensinstation i väntan på bättre tider.
Svensk demokrati i förändring - Johan P. Olsen, red.
1991, 261 s., ISBN 91-7798-490-0
Innehåll:
- Johan P. Olsen: Demokrati i förändring
- Bo Lindensjö: Demokrati och politisk styrning
- Lennart Lundquist: Demokrati och förvaltning
- Håkan Hydén: Demokrati och rätt
- Bo Rothstein: Svenska intresseorganisationer: från lösningar till problem
- Michele Micheletti: Folkrörelserna och den svenska demokratin
- Nils Brunsson: Opinion och handling:
rättfärdigande och hyckleri som alternativ till styrning
- Rune Åberg: Politik för jämlikhet: det goda samhällets huvudsak eller bisak?
- Thomas Bergström: Demokratisk mångfald
- Lars-Göran Stenelo: Demokratisk politik och internationalisering
Jo, denna antologi - Svensk demokrati i förändring, är väl dags att skriva om....
- dels har det hänt en del på den inrikespolitiska arenan, Mp kom in i riksdagen
1988, men flög och for 1991, och Kd var inte helt hemma i stallet på 80-talet, så
det har hänt en del, även NyD kom in i värmen 1991. Jisses, om de som då skrev, skulle beskåda dagens spektakel, där regeringen 1998, 2002, 2010 regerat i minoritet med Mp som stöd, och sedan 2014 levt i ett nytt tillstånd, där det inte finns majoritet för budgeten, så skulle ingen tro att det gick att regera.
Demokrati på svenska - Johan P. Olsen
1990, 141 s., ISBN 91-7798-402-1
Doktorer, systrar och flickor. Om informell makt - Gerd Lindgren
1992, 87 s., ISBN 91-7798-532-X
Jo, nog behöver en del uppdateras.
Men att göra om det hela på det vis det genomfördes är nog pengar i skön,
det kommer bara bli material som navigerar rakt utför stupet, utifrån ett maktperspekiv, - det är så mycket bättre att uppdatera, komplettera och beskriva tydligare teman, som ges ett perspektiv, förslag på teman, utan vidare närmare eftertanke:
---------
- Politik, formell, dvs regering och riksdag
- Partier, tänktankar och PR-byråer
- Juridisk makt vs politisk
---------
- Förvaltningsmyndighetger
- Kommunal vs statlig makt
- privatisring av det allmänna och offentliga ansvarsfrågorna
---------
- EU
- Påverkansoperationer, från utlandet
- terrorism och extremism
---------
- Public service
- Media och press,
- Teknikjättar, inkl social media
---------
- Ekonomi och företagande
- Finansmarknader, riksbanker och FIAT-pengar
- Handel, frihandel och transporter
---------
- Teknik traditionell
- Internet
- Militär- och polisiär makt, inkl underrättelse- och säkerhetstjänsterna
--------
- Folkrörelser
- Religion, (högaktuellt, eftersom Westfaliska freden, kanske inte längre är aktuell)
- Andra sammanslutningar, nya former av intressegemenskaper
---------
- Familj
- Kultur
- Hälsa, sjukdomar och psyke
---------
Sedan kanske någon tycker att jämställdhetsfrågor, jämlikhetsfrågor och genusanalys, som
inkluderar diskrimineringsfrågor bör belysas separat, och det kanske det ska, men risken ligger i att det blir samma vanliga visa, en massa beskrivningar om särskiljande diskriminering, som inte integreras i det övriga frågorna, men så klart ska frågorna belysas, so oder so. Utanförskapsområden där Sverige är extremt uppdelat, med alla de problem detta medför, är ingen liten maktfråga, eftersom att om man växer upp i fel sorts social miljö, så är man från början mer eller mindre maktlös, i vart fall ligger det nära vanmakt, att ingen hittat en bättre väg framåt. Denna sits lyckades i vart fall inte den förra maktutredningen belysa något vidare, hur det skulle komma att bli. S.W
Skicka en kommentar