Att regera är att ta politiskt ansvar. Få saker gjorde mig så upprörd under Alliansens år vid makten som när regeringen eller enskilda ministrar i stället för att ta politiskt ansvar skyllde ifrån sig på den tidigare regeringen eller på oppositionen.
Värst var Jan Björklund som kontinuerligt under sina åtta år i regeringen skyllde skolpolitikens misslyckande på tidigare socialdemokratiska regeringar. Björklunds bortförklaringar växte över tid till ett skämt som skadade regeringens anseende.
En regering som tar politiskt ansvar låter också bli att gnälla över oppositionens agerande. Alltför många gånger valde Alliansen och Fredrik Reinfeldt att visa dåligt humör när regeringen förlorade en omröstning i kammaren, och anklagelserna mot de rödgröna för att samverka med Sverigedemokraterna låg vid dessa tillfällen sällan långt borta. Det är regeringens ansvar att få igenom sina förslag i riksdagen. Oppositionens uppgift är att bedriva oppositionspolitik, inte att stödja regeringen.
Likaså undvek alliansregeringen att ta politiskt ansvar när man övergick från att beräkna arbetslösheten på det vedertagna sättet, det vill säga i form av andelen personer som var arbetslösa, till att räkna antalet personer som hade arbete. Eftersom antalet svenskar hela tiden blev fler var det inte så konstigt att även antalet svenskar som hade jobb blev fler. Skiftningen i retoriken syftade till att sätta regeringens arbetsmarknadspolitik i ett försonligt ljus. Knepet var emellertid så uppenbart att det blev pinsamt. Det skall bli intressant att se om allianspartierna i opposition fortsätter att beräkna arbetslösheten i form av antalet personer som har arbete, eller om de inom kort återgår till att beräkna andelen.
För ett par dagar sedan beskrev finansminister Magdalena Andersson Sveriges ekonomiska läge efter åtta år med alliansregering som att "ladan är helt tom". Magdalena Anderssons uttalande får idag svidande kritik av Finanspolitiska rådet, som menar att Andersson ger en grovt vilseledande bild av Sveriges ekonomiska situation.
Magdalena Andersson känner förstås ett behov av att tona ner förväntningarna på kostsamma sociala reformer. Jag hoppas bara att talet om "tomt i ladorna" inte är en indikation på att den rödgröna regeringen nu tänker ägna mandatperioden åt att gnälla över i vilket uselt skick landets finanser var vid maktövertagandet, och att skylla frånvaron av sociala reformer på den tidigare regeringen. Eller att gnälla på oppositionen om eller när den röstar ner regeringsförslag i riksdagen. Om så blir fallet lovar jag att sannerligen inte vara tyst, utan påtala var det politiska ansvaret finns. Att regera är att ta politiskt ansvar. Inte att skylla på tidigare regeringar eller på oppositionen.
12 kommentarer:
Jag är inte socialdemokrat, jag medlem i humanisterna, men dina analyser betyder mycket för mig Ulf!
/// Håkan
Jo, visst, men när det gäller skolan så är förutsättningarna närmast omöjliga för vilken statligt ansvarig som helst för den kommunala skolan.
Entreprenören och filantropen Dan Olofsson berättade hos Utrikespolitiska föreningen i Uppsala förra veckan, att en av de Sydafrikanska gymnasieskolorna i hans verksamhet hade visat bättre provresultat i matte än en motsvarande skola i Sverige. Jämförelsen med lokalstandard, lärartäthet och mycket annat blir närmast bisarr.
Problemen för svensk skola är ett samhällsproblem mer än ett skolproblem. "Prata inte så högt!" mästrade eleven som var inne i ett mobilsamtal när det var hans tur att svara på frågan.
Och det är förstås utbildningsministern som ska häcklas?
Bra Ulf! Trots att jag är genuint borgerlig så instämmer jag fullt ut med din kritik av de borgerligas gnäll och bristande ansvar i en del situationer. Jag tror dock inte en sekund på att det nya styret kommer vara bättre - vädjandet till "ansvar" och M Anderssons gnäll tyder ju än så länge på motsatsen.
(Även om jag tycker att måtten arbetskraftsdeltagande och sysselsättningsgrad borde uppmärksammas lika mycket som arbetslöshet)
Det vore öht skönt om politikerna kunde lyfta lite på det retoriska och intellektuella planet. Det är inte speciellt upplyftande att lyssna på en finansminister som låter som en SSUare mitt i valrörelsen trots att valet är över sedan en månad tillbaka. Om Magdalena Andersson vill, så kan hon nog tala som en vuxen. Hoppas jag.
Björklund hade verkligen fastnat i ett hjulspår. Det är nog dags att göra som Reinfeldt och lämna över till någon annan.
Socialdemokraterna och Miljöpartiet har helt andra förutsättningar än Alliansen hade. Regeringsunderlaget är betydligt svagare samtidigt som Sverigedemokraterna intagit en stark position. Detta gör att kompromiss i vissa lägen kan komma att bli nödvändigt samtidigt som det ibland sätter käppar i hjulen att föra en socialdemokratisk politik med miljöpartistiska inslag. Detta bör givetvis beaktas.
Re Jan Lahti: Att S+MP väljer att bilda regering under helt andra och svagare förutsättningar än Alliansen är knappast någon annans sak att ordna upp.
Är det möjligt att få veta mer om det "strukturella underskott" i statsfinanserna som uttrycket "tomt i ladorna" bygger på?
Fast ansvarsutkrävande förutsätter att man tar utgångspunkten i beaktande. Tvärtom är det ett problem att väljarna inte förstår detta utan straffar framgångsrika regeringar som ärvt problem från tidigare regeringar eller från omvärlden.
Mitt fulla stöd till dig Ulf i din föresats att inte hålla tyst utan fortsätta kritisera politikers undanflykter och förskönanden! Det är svagheter vi alla är benägna för i vardagen - men det är "ultimativt" viktigt att regerande och opponerande politiker självkritiskt försöker gå emot denna tendens. Det är framåt man måste blicka hela tiden, för att konkretisera sitt ansvarsinnehåll. Partilojalitet och än mer partifetishtänkande bör läggas på hyllan.
F ö vill jag visa min uppskattning för de projekt ni bedriver/bedrivit på er institution i Göteborg. (Jag var själv verksam vid Sociologiska I där en period).
Mvh
Holger Värnlund
http://blog.svd.se/ledarbloggen/2014/10/14/problemet-ar-att-kossan-aldrig-blir-matt/
Jag tror hon får rätt med ladan, småning om, de flesta politiker vet inte vad peak underhåll" är, i kombination med skuld-peaken.
SvD hade en artikel i veckan, där den gode Assar gjorde avbön, från förslaget att inte ha kvar indelningen av budgeten i en investeringsdel och en löpande driftdel, det misstag som alla allmännyttiga bostadsföretag gjort, som föranlett "underhållsberget" Det är lika illa över allt med investeringar, ingen bär dem, SJ privatiseras (NGM), Kommunernas VA-nät packar samman, och ledningen vet precis vad de borde gjöra, det råder inte brist på managementrapporter, men...
eftersom ladan (balansen) är tom p realt kapital, så fylls ladan med en annan tillgång, en skuldväxel, som till synes ser ut som att ladan är full. Och om detta har tom Persson yttrat sig, att kommande generationer nog inte kommer uppskatta vad "vi" har gjort. Allt detta vet Magdalena, att ladan är tom, men hon kan inte säga på vilket sätt. Byggandet är en faktor, exploateringskostnaden tas inte längre av kommunen, utan av banken, dvs av kapitalet, och då byggs det lador, för några. Den gemensamma ladan är tom, och S har för länge sedan kapitulerat, den enda vägen är att fortsätta tömma ladan, på investeringar, eftersom åtagandena i driftbudget är för stora, i förhållande till framtida åtaganden. I all hast S.W
Anonym. Min poäng var att det kan bli svårare att genomdriva den politik Miljöpartiet och Socialdemokraterna gick till val på eftersom det kommer krävas en del kompromisser...
Skicka en kommentar