2010-11-11

Mona Sahlin och socialdemokratins väg mot glasnost och perestrojka

Mona Sahlins uppmaning till ledamöterna i partistyrelsen och verkställande utskottet att ställa sina platser till förfogande har skapat stor turbulens. Mina farhågor att beslutet innebär att personfrågorna nu kommer att slå ut den just påbörjade diskussionen om partiets framtida politik har tyvärr hittills besannats. Men nu står partiet där det står och det är bara att göra det bästa möjliga av situationen.

Genom beslutet har Mona Sahlin släppt kontrollen över dagordningen och satt sig själv på spel mer än vad något tidigare socialdemokratisk partiledare har gjort. Det är mycket modigt.

Det är nu utomordentligt viktigt att den öppenhet Mona Sahlin eftersträvar får prägla även den fortsatta processen. Förtroenderådet bör formulera direktiv som pekar ut en riktning för valberedningens arbete, så att resultatet inte blir samma gråmelerade kompromiss som det brukar bli. Riksdagsledamoten Eva-Lena Jansson beskriver sammansättningen av den socialdemokratiska partistyrelsen så här: Men för de som tror att det kommer bli en stor förändring i Socialdemokraternas ledning kan det vara bra med lite bakgrundsinformation. De flesta ledamöterna i dagens partistyrelse är representanter för ett partidistrikt. De partidistrikt som inte har någon ordinarie eller en representant i VU har en ersättarplats i partistyrelsen. LOs ordförande har en fast plats i VU, IF Metalls ordförande brukar också tillhöra VU som ordinarie eller ersättare. I partistyrelsen brukar ett antal LO-förbundsordförande finnas med, idag är det Ella Niia från HRF och Hans Tilly från Byggnads som ingår. Några av de som sitter i partistyrelsen har tunga uppdrag i SKL, Sveriges Kommuner och Landsting.

När så många intressen skall samlas i ett organ minskar möjligheterna för förändring. Jag skulle önska att valberedningen vågade föreslå personer som inte nödvändigtvis passar in i mallen ovan, t ex fritänkaren och ordföranden för kriskommissionens grupp för idédebatt Kajsa Borgnäs, Daniel Suhonen vars bok Bokslut Reinfeldt (skriven tillsammans med Stefan Carlén och Christer Persson) blivit en lässuccé inom Arbetarrörelsen eller alltid kloka Lena Sommestad. (läs gärna hennes senaste bloggpost om socialdemokratins frånvaro i samhällsdebatten).

En vän som jag mötte på stan i dag likande Mona Sahlins agerande vid Mao Tse Tung när denne satte igång den kinesiska kulturrevolutionen. Min kollega Patrik Öhberg nöjde sig med att likna Mona Sahlin vid socialdemokratins svar på Michail Gorbatjov. Låt oss hoppas att den glasnost och perestrojka som Mona Sahlin för med sig inte leder till att Socialdemokraterna möter samma öde som det sovjetiska imperiet, utan begränsar sig till att de bunkerstämningar som här och där fortfarande präglar partiets arbete kan förpassas till historiens sophög.

8 kommentarer:

magnus sa...

Apropå Mao-liknelse (var väl inte bokstavlig) skulle man önska att sossarna hade en Deng Xiao Ping (nästan bokstavligt). ;)

Tobias Harding sa...

Vad SAP behöver nu är rimligen både en ny vision och en ny organisation. Att vända Moderaterna till Nya Moderaterna framstår i jämförelse som enkelt. Moderaterna har alltid varit ett centralistiskt ledarstyrt parti där ledaren har ett relativt fritt VD-liknande mandat så länge som saker och ting funkar, och där antalet medlemmar per väljare har varit relativt lågt. SAP har vuxit till en apparat nära sammanvuxen med folkrörelserna. Nu har flera av dessa rörelser medlemsminskningar, inte minst partiet och SSU. Detta är visserligen problem som alla partier har, men som rimligen borde vara störst för SAP.
Funderar på hur man ändå har kunnat ha så pass starka ledare. Kan det vara så att statsministerpostens styrka har bidragit till att stärka ledarskapet?

Här finns också ett rekryteringsproblem. Via Lena Sommestads blogg hittade jag ett citat från "Rebella": " ”Valberedningens utgångspunkt bör inte vara att titta på vilka i partiledningen som ska bort, utan att titta på vilka i partiledningen som tar ett aktivt ansvar för ett öppet och konstruktivt förändringsarbete.” Det här är betecknande. I en fungerande organisation är frågan rimligen vilka man vill ha med, inte vilka som ska bort.

Framförallt tror jag att man behöver ny samling kring en samhällsvision som talar till samtiden. Men då måste man hitta en också.

Andreas sa...

"inte leder till att Socialdemokraterna möter samma öde som det sovjetiska imperiet"

Hmm, hur ska det tolkas, står du likt Ohly på fel sida berlinmuren?

Sven J-son sa...

Andreas!
Vill man missuppfatta så går det. Det är bildspråk.

"inte leder till att Socialdemokraterna möter samma öde som det sovjetiska imperiet" betyder att socialdemokraterna riskerar att gå under om de inte gör rätt saker i detta kritiska skede.

RedViper sa...

Detta är perfekt! Äntligen börjar all uppdämd frustration pysa ut. Den monolitiska fasaden rämnar sakta men säkert!

Socialdemokratin har lidit något oerhört av alla dessa undangömda motsättningar, det är bara bra om de nu dras fram i ljuset.

Och låt "rosornas krig" ta lite tid! Jag förstår att detta är negativt för partiet på kort sikt, men om partiet ska kunna utvecklas så är det nödvändigt.



Synd om kongressen ska ske redan i februari, men hoppas i vilket fall att de kommer fram till kloka politiska lösningar. Och väljer en bra partiledning! Vågar man hoppas på Sommestad som partiledare och Österberg som partisekreterare tro? :)

Kerstin sa...

Modigt??

Andreas sa...

Om Sommestad blir partiledare kan till och med jag tänke mig att rösta S, i teorin i alla fall ... Hon är väldigt klok och kunnig.

minata sa...

Jag är en lojal socialdemokrat och lade mina tre röster på socialdemokraterna. Medlem i socialdemokaterna via min kassörsplats i Broderskap Haninge.

Valresultatet är fakta. Och som kulturarbetare är upphovsrätten min hjärtefråga. Så trots ovan skrivna bakgrund är jag lättad att Miljöpartiet och Vänsterpartiet inte fick statsrådsplatser. Ty i frågan upphovsrätt är avståndet stort samt med M+FP+KD finns en stor samsyn i samma fråga. År 2005 fanns även V med bland upphovsrättsvännerna.
Det finns säkert liknande hjärtefrågor bland andra S-väljare. Energin, skatter, EU.
Och som valresultatet visar - det finns rörliga väljare bland dem som har en i botten socialdemokratisk ideologi.