Sverigedemokraterna byter fot och säger nu nej till ett renodlat kommunalt veto till nya friskolor. Därmed finns det inte längre majoritet för ett sådant förslag i riksdagen. Sverigedemokraternas positionsförflyttning i frågan skärper partiets högerprofilering ytterligare.
I sitt anförande under partiets landsdagar förra helgen sa Jimmie Åkesson att han gärna vill att partiet är med och bildar en mitten-högerregering tillsammans med Moderaterna och Kristdemokraterna. Så kommer det naturligtvis inte att bli, åtminstone inte under överskådlig tid. Men den här typen av steg åt höger stärker de krafter inom Moderaterna och Kristdemokraterna som inte har något emot att samverka med Sverigedemokraterna.
Sverige är ju ett av de få länder i Europa där partierna har varit överens om att behandla det främlingsfientliga partiet i parlamentet som paria. Det finns olika tänkbara förklaringar till varför de svenska partierna haft en sådan inställning. Sverige är det land i Europa där medborgarnas inställning till invandrare och flyktingmottagning är mest positiv, vilket underlättat ställningstagandet. Sverigedemokraterna har också sina rötter i nazistiska miljöer, vilket skiljer partiet från till exempel Dansk Folkeparti i Danmark eller Fremskrittspartiet i Norge. Nazi-anstrykningen gör det svårare för övriga partier att inleda någon form av samverkan med Sverigedemokraterna.
Zebran är ett randigt djur, ränderna går aldrig ur sägs det ibland. Så är det. Men politiska partier är inga zebror. Sverigedemokraterna kan försöka sig på en normaliseringsprocess, där de tonar ned sitt främlingsfientliga - eller rasistiska, som en del menar - budskap och den vägen sänka tröskeln för övriga partier att samverka med dem. Risken är då att partiets kärntrupper demobiliseras, de som inte vill att Sverigedemokraterna skall vara ett "vanligt" parti. Sverigedemokraternas beslut att fälla den rödgröna budgeten och utlösa en regeringskris förra hösten samt partiets beslut att prioritera ned det parlamentariska arbetet till förmån för kampanjer på gator och torg har gjort vägen till en sådan "normalisering" betydligt längre.
14 kommentarer:
Men är det inte så att arbetarklassen i Sverige och andra länder går åt höger. Såg uppgifter om att 24% av LO:s medlemmar stöder SD och att det sedvanliga stödet för S har sjunkit till 42%. Komplicerar inte detta för S och LO att fortsätta med kampanjer mot SD?
SD räknas med rätta till extremhögern men de har som sagt en Nazistisk historia som skiljer dem från Dansk Folkeparti och andra högerpopulistiska partier i våra grannländer. Höger-vänster skalan är en trubbig måttskala som används alltför slentrianmässigt tycker jag.
SD är framför allt ett parti med totalitära tendenser. När vänstern tar avstånd från SD och säger att det är ett högerparti så driver de dem samtidigt i famnen på en desperat höger med nyvunnen smak för regeringsmakten (och KD som håller på att ramla ur riksdagen). Det vore mer konstruktivt om högern och vänstern förde en enad kritik mot de totalitära och kryptofascistiska tendenserna inom Sverigedemokraterna. Det skulle göra det lättare för folk, både till höger och vänster, att förstå allvaret i situationen tror jag.
Jag tycker det är en vanföreställning att "invandringskritiska" är höger och "invandringspositiva" är vänster. I själva verket är yttersta högern och vänstern mest positiva, dvs nyliberaler, libertarianer, vänsterpartister, vänsterfalangen inom socialdemokraterna och miljöpartister mest positiva. Att deras idealsamhällen skiljer sig åt är en annan sak.
Det har ju visat sig att taktiken att nazistämpla SD har varit närmast kontraproduktiv. Drygt 25 år efter berlinmurens fall är det inte många som anklagar dagens vänsterparti för att Ohly grät när det hände. Och SD ska också granskas utifrån nuvarande meriter. Att det toppstyrda partiet försöker normalisera sig är uppenbart. Uteslutningen av ungdomsförbundet och petningen av Söder är inte bara uttryck för maktkamper utan reella politiska skillnader. Men så länge som t ex bröderna Ekeroth har en stark ställning är vägen till normalisering fortfarande lång. Och på det lokala planet är problemen inte mindre. Att SD trots detta gjort kraftiga inbrytningar bland socialdemokratins kärnväljare beror inte på att de är rasister. Det beror på att de till skillnad från etablissemanget inom partiet lever med problemen i sin vardag. En socialdemokrati som inte har sin primära förankring bland en arbetande arbetar och medelklass utan bland äldre och utrikes födda har en dyster framtid. SDs framgångar är ett symptom på en misslyckad politik.
Klas Bengtsson
#Klas Bengtsson 6:26 fm
Ja - väljaren befinner sig här i ett dilemma. När man tittar på ledarskapet i SD känner man en stark motvilja för att rösta på SD. När man tittar på politiken som de övriga partierna saluför, inser man att det är omöjligt att ge sin röst till dem.
Och det som får mig personligen att vilja vända mig bort bort från alltihopa är de tendenser man tycker sig märka att en del kommentatorer vill ge Löfven skulden för arvet från Alliansen.
Att påminna om SD:s kopplingar till nazismen har inget med taktik att göra, det är att upplysa om fakta, men fakta står inte högt i kurs bland SD:s kärnväljare.
Att folk ogillar de etablerade partierna har jag full förståelse för, man brukade säga att man röstar på det allternativ man tyckte var minst dåligt. Men hur man kommer fram till att SD är minst dåligt förstår jag inte. De som främst röstar på SD verkar vara äldre män på små orter, däri ligger säkert en del av förklaringen, men riktigt hur det hänger ihop förstår jag inte för invandringen märks mest av i storstäderna. Att det skulle vara så att SD väljarna är de som märker av integrationsproblemen i vardagen kan därmed inte vara sant.
Jag tror att det snarare handlar om att de högerextrema varit duktiga på att utnyttja internet för att nå ut med sin propaganda och att Irakkriget och dess efterverkningar med stora flyktingströmmar samt den ekonomiska krisen skapat ett gynnsamt läge för högerpopulism. Kombinera detta med en svag och ideologiskt urvattnad socialdemokrati och dagens situation är kanske inte så konstig ändå. Situationen känns igen i många europeiska länder, det kan alltså inte vara något speciellt fel med svenska partier eller politiker.
Dagens framgångar för SD beror nog på att regeringens drastiska åtgärder för att minska antalet asylsökande får det att framstå som om SDs prat om massinvandring och kris varit korrekt, men verkligheten är att den stora flyktingströmmen kommit först de senaste månaderna. (Och återigen, om man tittar på statistik över asylsökande har det aldrig varit en jämn ström utan det kommer många människor under korta perioder när det finns konflikter i närområdet, vilket vi hanterat förut).
@ Karl Persson sa.
Jag känner några som röstat på SD. De är samtliga fd socialdemokrater, arbetare och bor i eller nära Biskopsgården i Göteborg. Deras motiv var att inget annat parti ville begränsa invandringen. Och faktum är att migrationspolitiken inte haft stöd av en majoritet. Särskilt inom s och m har glappet mellan riksdagsledamöter och deras uppdragsgivare varit särskilt stort. Även om spärren mot SD för mig personligen alltid kommer att vara oöverstiglig, tycker jag att faktaresistensen gäller betydligt fler än SDs väljare. Själv har jag sedan länge förespråkat en tredje vägens flyktingpolitik i gott sällskap med t ex liberalen Anna Dahlberg, Expressen och socialdemokraten Vidar Andersson, Folkbladet. Vi har nämligen länge tyckt att vi inte "hanterat" flyktingsituationen. Växande segregation, 50 no-go-zoner, utomeuropeiskt födda som i stor utsträckning tvingas leva på bidrag (i 25 år har de haft en inkomst som bara är hälften av inrikes föddas, en arbetslöshet på 21,6%. Mina anspråk på att hantera är högre än så. Reinfeldts överenskommelse med mp lade grunden för nuvarande situation. Löfven förvaltade arvet tills paniken kom. Det hade den inte gjort om vi inte haft Europas mest generösa migrationspolitik med 3 gånger så många asylsökande per capita som Tyskland. Lagen om orsak och verkan. Ideologi utan emperi är ingen lyckad kombination.
Klas Bengtsson
PS Läser just Richard Swartz i DN, en av få läsbara i denna tidning. Instämmer helt i hans avslutning: "I dessa dagar har den svenska invandringspolitiken kollapsat. Det handlar inte längre om att rädda världen utan den egna välfärdsstaten. Ännu anar vi bara konsekvenserna av denna kollaps, som vår regering gör resten av Europa ansvarigt för: där skulle man inte ha visat sig tillräckligt solidarisk. Det är sant. Så är det. Men kanske hade det varit bättre om vi redan från början hållit oss till terrängen i stället för kartan, till verkligheten i stället för utopin?"
http://www.dn.se/ledare/kolumner/richard-swartz-svensken-behover-sin-optimism/
DS
Klas Bengtsson
#Klas Bengtsson 8:40 em
Jag tror att om man undersöker Anna Dahlbergs publicistiska historia, så måste man komma fram till att hon är en viktig del av de strukturer, som har försatt oss i den rådande situationen. Hon är en så kallad "roddare"!
@ Anonym 8:40
Du kan ju kalla Dahlberg för roddare. I så fall är hon roddare för de som varnat för nuvarande situation, inte för de som försatt oss i den. (Själv föredrar jag att argumentera i sak och inte med epitet som roddare, halmgubbe, foliehatt etc.) Det går enkelt att kolla på Expressens ledarsida, t ex i denna ledare från 1 nov 2014
http://www.expressen.se/ledare/anna-dahlberg/sluta-blunda-for-migrationsutmaningarna/
Klas Bengtsson
#Klas Bengtsson 5:24 fm
Personligen tycker jag epitetet roddare är ett i sammanhanget utomordentligt sakligt argument. Det beskriver att någon upptäckt att man kommit för långt ut på sjön och därför börjat ro in mot den säkra stranden. Det sägs ju också att en bild säger mer än tusen ord! Och jag har en känsla av att under de närmaste åren kommer vi att se en hel armada av båtar på väg mot land.
Jag tycker också att du bör göra en lite fylligare undersökning av Anna Dahlbergs publicistik. Hon hade nog ett liv före november 2014.
@ Klas Bengtsson
"Ideologi utan emperi är ingen lyckad kombination."
Nä verkligen inte. Men för att vara någon som pratar mycket om vikten av empiri så presenterade du väldigt lite empiriska bevis.
Att du känner flera med erfarenheter från Biskopsgården i Göteborg beror gissningsvis på att du bor i Göteborg och eller har ett kontaktnät med personer där av olika socioekonomiska anledningar. Jag känner många som sympatiserar med SD som bor på landet. Men det är i bägge fallen exempel på så kallade anekdotiska bevis, de säger ingenting om hur det ser ut i stort.
Jag skrev i en tidigare kommentar att jag kollade korrelationen mellan de kommuner med stort stöd för SD i riksdagsvalet och befolkningsstatistiken från 2014 (källor är valmyndigheten och SCB, informationen finns tillgänglig för vem som helst). Resultatet är följande:
Korrelation(SD, folkmängd) = -0,27
Korrelation(SD, män) = 0,25
Korrelation(SD, medelålder) = 0,22
Korrelation(SD, skilda) = 0,21
Korrelation(SD, utrikes födda) = 0,00
Korrelation(SD, utländsk bakgrund) = -0,02
De som sympatiserar med SD är alltså främst äldre män i små kommuner, inte de som bor i eller nära invandrartäta områden (storstäderna). Det är alltså ett påstående baserat på fakta, inte tro. Om någon vill övertyga mig om något annat så får de presentera annan data.
De högerpopulistiska partiernas framgångar syns i hela Europa, det är inte ett unikt svenskt fenomen. Om problemet var svenskarnas ovanligt starka vilja att hjälpa utsatta människor så borde problemen också vara mycket värre här, vi har tagit emot fler flyktingar än t.ex. Danmark. Men de högerpopulistiska har haft större framgångar i Danmark, hur kommer det sig?
Att jag inte tror på SDs verklighetsbeskrivning beror på att jag kollat terrängen ute i verkligheten och kan konstatera att SDs karta inte stämmer.
Richard Swartz är ett exempel på en modern opinionsbildare i den borgerliga dagspressen. Han pratar om samhällskollaps och påstår att svenskarna är någon sorts extrema välfärdskramare i Europa. Men man får inte glömma att hans jobb går ut på att smutskasta socialism till förmån för nyliberalism (DN är ju en borgerlig tidning), och han drar sig uppenbarligen inte för att utnyttja flyktingkrisen för detta ändamål. Men var är hans faktaunderlag?
Det han säger stämmer inte om man tittar på fakta och tänker efter. Vi var t.ex. i en liknande situation på 90-talet med flyktingar från Balkan, samhället brakade inte ihop, varför skulle det göra det denna gången?
Svenskarna och Tyskland är inte heller unika i att gilla välfärdssystemet, till exempel Britterna älskar sitt allmänna sjukvårdssystem:
http://johansvarld.blogg.sydostran.se/blogg/britternas-storsta-nationalklenod-sjukvardssystemet/
I västvärlden är allmän sjukvård regel. Hela Skandinavien har liknande välfärdssystem som Sverige. Att påpeka att Sverige är ett utav de bästa länderna att leva i må vara emot jantelagen men det är ett faktum att de skandinaviska länderna har en både rik och välmående befolkning. Statistiken är betydligt bättre än i t.ex. USA. Varför ska vi då överge vårt framgångskoncept och ersätta det med libertarianism? Detta är återigen baserat på fakta inte tro, vi sitter ju med facit idag.
Det vore en välsignelse om borgerligheten började hålla sig till fakta och logik. Tyvärr kan man inte kräva att privat media är sakliga och opartiska som man kan med public service.
Vad gäller no-go-zoner så är jag den första att hålla med om att man borde gjort mer för att integrera nykomna, motverka segregationen och minska den ekonomiska ojämlikheten. Tyvärr är det inte förenligt med dagens högerideologi. Därför ser det ut som det gör.
@ Karl Persson
Jag har aldrig påstått att SD har större sympatier i sk utanförskapsområden. Det är ju tvärtom så att det är där s har flest röster. Ett extremt exempel är Herrgården i Malmö där de har över 90%. Och det är just detta som blivit s dilemma. Sedan de sedan 1994 reducerats från 45% till dagens ca 27% samtidigt som både v och mp varit i stort sett oförändrade. En mycket stor framgång för borgerligheten sedan en stor del av den arbetande befolkningen vänt socialdemokratin ryggen. Jag tycker inte att det är särskilt intressant att köra korrelationsstudier på SDs väljare när det är uppenbart att det är invandringspolitiken som är orsaken. Att sedan SDs verklighetsbeskrivning inte är något jag inte instämmer i saknar betydelse. Att Swartz uppgift är att smutskasta socialismen är naturligtvis inte sant (för att uttrycka det milt). Inte heller är DN en nyliberal utan närmast en socialliberal tidning som dessutom absolut inte är kritisk till migrationspolitiken. Så Swartz åsikter är verkligen inte representativa för DN, vilket kan bero på att han inte har den svenska ankdammen som bas. Den svenska välfärdsstaten är extremt beroende av att många arbetar, dvs en hög sysselsättningsgrad. Här får du några fakta enligt SCB. Inrikes födda:
2000: 79%
2001: 79%
2002: 79%
2003: 79%
2004: 79%
2005: 79%
2006: 81%
2007: 82%
2008: 82%
2009: 79%
2010: 81%
2011: 82%
2012: 82%
2013: 82%
2014: 82%
Utrikes födda
2000: 55%
2001: 56%
2002: 56%
2003: 55%
2004: 56%
2005: 55%
2006: 56%
2007: 57%
2008: 57%
2009: 53%
2010: 55%
2011: 57%
2012: 57%
2013: 58%
2014: 58%
Gap i förvärvsfrekvens inrikes och utrikes födda:
2000: 23%
2001: 23%
2002: 23%
2003: 23%
2004: 24%
2005: 24%
2006: 24%
2007: 25%
2008: 25%
2009: 26%
2010: 26%
2011: 25%
2012: 24%
2013: 24%
2014: 24%
Dessutom är inkomsten per capita väsentligt lägre för utrikes födda, i synnerhet utomeuropeiskt födda där den bara är hälften av den för inrikes födda.
" Varför ska vi då överge vårt framgångskoncept och ersätta det med libertarianism?" frågar du. Ja, det undrar jag också. Läs intervjun med Annie Lööf i DN så får du svaret. Hon förespråkar i princip libertarianismen och inser att den invandring hon och många inom s (uppenbarligen inte jag), v och mp förespråkar inte är förenlig med dagens välfärdssystem. Med de SCB-data jag visar är det uppenbart att invandringen, särskilt den utomeuropeiska, är en belastning på välfärdssystemet och har varit det i 25 år. Sen kan man tycka att det är ok av humanitära skäl. Men att som många både på höger- och vänsterkanten påstår att den är lönsam är helt enkelt inte sant. Vad du menar med att ett samhälle brakar ihop vet jag inte. Men att välfärdssystemet relativt sett försämras är uppenbart. Och nu har vi självfallet en helt annan situation än vid balkankrisen då vi hade något enstaka år med (om jag minns rätt) 80 000 asylansökningar, av asylanter som dessutom hade bättre utbildning. Så jag vidhåller att ideologi utan emperi är ingen lyckad kombination. Mest sorgligt tycker jag att det är att vänstern inte inser att de svaga i samhället liksom hittills får betala det högsta priset. Samma vänster som mest högljutt kommer att klaga över konsekvenserna.
Klas Bengtsson
@Klas Bengtosson
Du skrev att S väljare går över till SD för att "de till skillnad från etablissemanget inom partiet lever med problemen i sin vardag." och att Jag känner några som röstat på SD. De är samtliga fd socialdemokrater, arbetare och bor i eller nära Biskopsgården i Göteborg.. Det jag ville visa är att SD har starkast stöd på små orter, inte i närheten av segregerade områden som du ger sken av. Du har rätt i att ovan nämnda korrelation inte säger något om varför, men det säger något om vem som röstar på SD och de är uppenbarligen inte de som lever med integrationsproblemen i sin vardag.
Ja, välfärden monteras ner, men inte av flyktingarna eller för att pengarna är slut, utan av den borgerliga regeringen för att de prioriterat skattesänkningar och privatiseringar år efter år, och det verkar som socialdemokraterna är ganska nöjda med det.
Ja, invandrare har svårare att få jobb. Det är inte någon som säger eller tror något annat. Men liksom barn och unga är en samhällsekonomisk belastning så kan de genom ett produktivt arbetsliv förvandlas till en samhällsekonomisk vinst. Det kan också gälla flyktingar om de ges en chans att få arbete genom att exempelvis hjälpa långtidsarbetslösa med utbildning och annat. Som sagt, jag är den förste att hålla med om att det bör göras mer för att minska klyftorna i samhället.
Sen hjälper man människor i nöd, som du säger, i första hand för att det är en moralisk skyldighet, inte för att det är en vinstkalkyl. Det är klart att någon som är 80 år kanske aldrig kommer att få ett arbete när de fått skydd undan krig och terror här. Men de som ser flyktingar enbart som en ekonomisk kostnad ser inte hela bilden.
Här är ett radioprogram:
http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/641330?programid=412
"Vi och Dom: När bosnierna kom till Sverige
Dagens flyktingsituation kan jämföras med flyktingströmmen från Balkan på 1990-talet. Vad kan vi lära oss av mottagandet och integrationen?"
Där bl.a. nationalekonom Joakim Ruist är med.
Man kan beklaga sig över dagens vänster och/eller höger men det gör inte något bättre och det är helt säkert att SD inte är lösningen på något.
Klart DN inte är kritisk till migrationspolitiken. Om de inte försvarade asylrätten så skulle det vara svårt att kalla sig liberal med trovärdighet. Libertarianer borde vara för mer eller mindre fri invandring om de var konsekventa, men anse att det är upp till var och en att själv klara sig här och fixa mat, hus, jobb och vård osv. Det är väl också ungefär vad Annie Lööf mfl förespråkar. Annies jobb är att framställa det som det enda alternativet, men så är det förstås inte. Där kan vi snacka naiv ideologi utan empiri!
Du får kalla DN för socialliberal om du vill, det tänker inte jag göra men det är meningslöst att diskutera saken här. Richard Swartz är en del av DNs opinionsplattform, att de kallar honom fristående är sött men det är ju DN som gett honom jobbet och som kan säga upp honom, det är inte vem som helst som får skriva en kolumn där.
P.S.
Gårdagens huvudledare i DN har rubriken "Sådan är socialismen" och handlar om valet i Venezuela. Jag vet mycket lite om Venezuela får jag erkänna så om det ska jag säga varken bu eller bä men jag har svårt att tycka att rubriken är annat än smutskastning av socialism i allmänhet. Det känns rätt oseriöst och därför är det svårt att ta många borgerliga debattörer på allvar nu för tiden.
Skicka en kommentar