2014-08-13

Regeringsfrågan efter valet - här är mitt scenario

I takt med att allt fler bedömare utgår från ett valresultat där de rödgröna partierna blir större än Alliansen fördjupas diskussionen om med vem Stefan Löfven kommer att bilda regering och hur stark eller svag en sådan regering kommer att bli. Här är min analys av läget.

Låt oss utgå från ett valresultat där de rödgröna partierna sammantaget blir större än Alliansen men där Sverigedemokraterna får en vågmästarroll. Talmannen ger då i uppdrag åt Stefan Löfven att försöka bilda regering. Fredrik Reinfeldt skulle visserligen kunna försöka klamra sig kvar som statsminister med aktivt stöd från Sverigedemokraterna, men det kommer han inte att göra. En sådan regering skulle inte bli långlivad och Fredrik Reinfeldt skulle aldrig tänka sig att ge Sverigedemokraterna det inflytande som en sådan lösning förutsätter.

Socialdemokraterna och Miljöpartiet kommer ganska lätt att kunna enas om regeringssamverkan. Eftersom Stefan Löfven helst vill ha en blocköverskridande majoritetsregering kommer han att föra seriösa samtal även med Centerpartiet och Folkpartiet. Dessa båda partier kommer dock att tacka nej. Centerpartiet och Folkpartiet har varit mycket tydliga med att de inte kan tänka sig ett regeringssamarbete med Socialdemokraterna och de kan inte med bibehållen trovärdighet överge den linjen direkt efter valet. Dessutom kommer de att behöva ägna sig åt egen partivård och politikutveckling efter åtta år i Alliansen.

Det är en öppen fråga om Vänsterpartiet kommer att ingå i Stefan Löfvens regering. Alla vet att Vänsterpartiet aldrig fäller en socialdemokratisk regering för att släppa fram en alliansregering. Dessutom riskerar Vänsterpartiet att bli det parti som tappar mest opinionsstöd av de partier som ingår i en rödgrön regering, eftersom Vänsterpartiet sannolikt får göra de svåraste kompromisserna. Samtidigt tycks Vänsterpartiet väldigt regeringssuget och om man inte tar steget in i en regering nu, när skall man då göra det?

Således bildas det en rödgrön minoritetsregering, med eller utan Vänsterpartiet. En sådan minoritetsregering kommer att släppas fram av de borgerliga oppositionspartierna. Fredrik Reinfeldt har varit tydlig i frågan och allianspartierna har inte något som helst intresse av nyval så snart efter en valförlust. En rödgrön minoritetsregering kommer heller inte att ha något problem med att få igenom sin budget, eftersom Sverigedemokraterna och Alliansen inte kan eller vill enas om ett gemensamt budgetförslag.

Men mandatperioden är lång och en rödgrön minoritetsregering får svårt att överleva i fyra år. Eftersom vi inte har någon tradition av nyval i Sverige och nyval innebär risker för alla partier ökar incitamenten för Folkpartiet och Centerpartiet att en bit in i mandatperioden ompröva sitt nej till regeringsmedverkan. Folkpartiet kommer med stor sannolikhet att byta partiledare under 2015 och ett sådant byte kan underlätta steget in i regeringen. Folkpartiet och Centerpartiet kan hänvisa till att man tar nationellt ansvar och sätter partiegoismen åt sidan eftersom landet måste kunna regeras. En annan möjlighet är att Folkpartiet och Centerpartiet avstår från regeringsmedverkan, men blir en del av blocköverskridande överenskommelser i viktiga politisk sakfrågor.

Däremot kommer inte Folkpartiet eller Centerpartiet gå till val 2018 på ett fortsatt samarbete med Socialdemokraterna. Antingen ombildas Alliansen, eller så går de borgerliga partierna fram var för sig. Det beror på det politiska läget och är för tidigt för att kunna bedömas nu.

Så ser mitt scenario ut, och jag ser i dagsläget inget annat scenario som är mer sannolikt. En del har spekulerat i att Socialdemokraterna kommer att försöka regera ensamma, men det är jag tveksam till.

Skulle däremot de rödgröna partierna få egen majoritet och Sverigedemokraterna bli av med sin vågmästarställning blir förstås scenariot ovan inte aktuellt. Det samma gäller förstås om Alliansen - mot alla förmodan - skulle bli större än de rödgröna partierna.

Lyssna gärna på Ekots politiske kommentator Tomas Rambergs reflektioner kring frågan i P1 Morgon tidigare i dag.

12 kommentarer:

Jan Andersen sa...

Det är mycket enklare att spå om framtiden om man tittar bakåt.

Du borda titta på hur det gick i Danmark efter valet i 2011. Efter en lång period med intern oro i Socialdemokratiet, efter en lång period med borgerligt styra, lyckades det för Helle Thorning-Schmidt, Socialdemokraterna, Socialistisk Folkeparti och Radikala Vänster (som inte är mycket radikala eller vänster) att bilda en regering med kommunistiska Enhedslisten som stödjeparti.

Men plötsligt (precis som med den borgerliga regeringen i Spanien) när den nya regeringen fick ansvaret för landets ekonomi, så upptäckte de röda partierna att där inte var pengar till allt det som de hade lovad innan valet. Missnöjet vaxade, båda bland väljarna (precis som bland Demokraternas väljare i USA) och inte minst bland Socialistisk Folkeparti (SF).

Inte överraskande så sprak inte bara SF i tusind delar. Hela regeringen sprak och ombildades i august 2013, numera bara med S och RV. 

Profeterna förutser att efter valet, så exporteras Helle Thorning-Schmidt till någon post i EU och en ny borgerlig regering tar över. 

Anonym sa...

Löfven antydde i sitt sommartal att han ville bryta blockgränserna. Vore det otroligt om det pågår samtal/förhandlingar över blockgränsen om samarbete?

Olof sa...

Jag håller med om att att röd-grön minoritetsregering är det mest sannolika. Jag tror på en S-MP-regerinmg, men inte för att v inte skulle vilja vara med; det är ingen som helst tvekan om att Sjöstedt mycket gärna skulle vilja vara med i regeringen. Däremot tror jag inte att Löfven är särskilt sugen på att ha dem med.

Min gissning är att v då ändå kommer att säga att man inte vill vara med efterspom man inte vill kompromissa tillräckligt mycket med sina kärnvärden, inkl vinstföbudet i skola och omsorg, istället för att man inte fick vara med...

Lars Micael Adrian sa...

Stackars Lövén! Att bilda regering där 20-25 av dem som stödjer honom består av v, mp och Fi! Vilken politik kommer att bedrivas? Vad har s och mp genensamt mer än att de vill bilda regering? Och v - vad har de genensamt ned s? För att inte tala om Fi!
Bej! Det bästa för Sverige vire en regering bestående av s och m. De har mycket mer gemensamt än vad de låter påskynda! Och i Tyskland går det!
Hoppas jag spår sant!

Anonym sa...

Det synes mig att det enda s har gemensamt med sina tilltänkta regeringspartners är viljan att regera.

Rent sakpolitiskt så skulle M och S förmodligen ha en lättare resa att komma överens.

Jan Lahti sa...

För att slippa oro kring regeringsfrågan är det bra om Socialdemokraterna blir så stora som möjligt.

Ulf Bjereld sa...

Jan: Tack för inlägg. Jo, jag följer utvecklingen i både Danmark och Norge mycket noga.

Anonym 3:33 Jag tror inte det förs några samtal. Möjligen ytterst informella sonderingar om tillfälle uppstår.

Olof: Vi är i huvudsak överens. V har en svårförutsägbar position i regeringsförhandlingarna.

Lars Micael: Jag tror du spår fel. :-) Det skall till en nationell kris av stora mått för att S och M skall regera tillsammans.

Anonym 11.32: Se svar till Lars Micael ovan.

Jan Lahti: Här håller jag - inte helt oväntat - med dig.

David Holmberg sa...

En S-Mp-regering riskerar få det lägsta stödet för en koalitionsregering någonsin, med omkring 40% av rösterna.

Även om SD blir vågmästare så kan förstås en sådan regering fungera, främst pga de får igenom sina budgetar. Om nu inte SD skulle välja att rösta för Alliansens motbudget, men det får väl ändå anses osannolikt. SD stödjer ju även flera av De rödgrönas förslag som höjd A-kassa, restaurangmoms och arbetsgivaravgift för unga. Möjligen kan förra årets nya praxis att bryta ut delar ur budgeten och rösta bort genom utskottsinitativ slå tillbaka.

S och Mp kan ju även söka stöd hos ett Alliansparti kring exempelvis invandingsfrågan, som Alliansen gjorde med Mp, utan att för den delen ta med dem i regeringen.

Alliansens hade dock enklare att regera den här mandatperioden än S-Mp får i ett likadant scenario. Alliansen hade ju en mandatperiod i majoritet bakom sig och kunde förvalta i större utsträckning. Dessutom anses reformutrymmet vara mycket begränsat de kommandeåren.

Orion77 sa...

SIFOs senaste siffror enligt Svenska Dagbladet anger en väg ut ur höstens stundande dilemma:

Ett samarbete mellan riksdagens båda Arbetarpartier!

S 30,7
V 6,6
MP 11,4
M 23,9
C 4,6
FP 6,1
KD 4,3
SD 9,0
FI 2,6

En regering S+M skulle stödjas av över 54,5% av rösterna. (Om man nu törs visa nytänkande och framtidstro inom de båda partierna.)

Hans G Eriksson sa...

"Centerpartiet och Folkpartiet har varit mycket tydliga med att de inte kan tänka sig ett regeringssamarbete med Socialdemokraterna..."

Socialdemokraterna ska läsas Miljöpartiet. Inte ens den mest samvetslösa krängaren av mobilabonnemang har så överdrivet frikostiga erbjudanden som Fridolin och Romson.

Åke Svensson Gotland sa...

Mycket tänkt vad jag också tänkt. Egentligen inte så. Konstigt utan väldigt logiskt.
Åke S som i fortsättningen har makten.

Jan Andersen sa...

Det där med att sia om framtiden:

"Således bildas det en rödgrön minoritetsregering, med eller utan Vänsterpartiet. En sådan minoritetsregering kommer att släppas fram av de borgerliga oppositionspartierna. Fredrik Reinfeldt har varit tydlig i frågan och allianspartierna har inte något som helst intresse av nyval så snart efter en valförlust. En rödgrön minoritetsregering kommer heller inte att ha något problem med att få igenom sin budget, eftersom Sverigedemokraterna och Alliansen inte kan eller vill enas om ett gemensamt budgetförslag."