Jag är inte förvånad över uppståndelsen. I uttalandet valde Löfven att bortse från att det är Israel som är den starkaste parten och som därför också har det största ansvaret för att våldsanvändningen inte eskalerar. Löfven bortsåg också från att Israel använder sin militära övermakt på ett sätt som inte är proportionerligt i förhållande till det våld som Israel utsätts för.
Löfvens uttalande var i sin kritik mot Israel mycket tamare än den kritik som t ex liberala ledarsidor riktar mot Israel. Expressen skrev: Som högteknologisk militär stormakt kan Israel inte undgå det största ansvaret. Hamas rostiga raketer kan inte jämföras med de sofistikerade israeliska vapnen; något som tydligt avspeglas i dödssiffrorna för respektive sida. Dagens Nyheter skrev: Israels militära överläge är så stort att det nästan blir absurt att tala om ”konflikt” eller ”krig” – då detta för tankarna till någotsånär jämbördiga parter. Det är svårt att undvika ordet ”övervåld” när det gäller Israels militära aktioner. I skrivande stund närmar sig antalet döda i Gaza 200 personer och betydligt fler skadade, varav många är civila och förfärande många barn.
Även uttalanden från socialdemokraternas utrikespolitiska talesperson Urban Ahlin, SSU, Socialdemokraterna i Stockholm samt Socialdemokrater för Tro och Solidaritet har varit skarpare i sin kritik av Israels krigföring i Gaza.
I en intervju till TT i dag, och framför allt i en intervju med tidningen Allehanda, är Löfven mycket tydligare i sin kritik mot Israel. Här betonar han det oproportionerliga israeliska våldet, talar om nödvändigheten av att erkänna staten Palestina samt uppmanar till bojkott av israeliska produkter producerade på ockuperade områden. Han hänvisar också till ett uttalande från Socialdemokraternas partikongress 2013 där dessa krav slås fast.
Det är möjligt att semesterfaktorer påverkat beredningen att det uttalande som nu väckt sådan uppståndelse. Det är också möjligt att partiledningen varit väl angelägen om att inte stöta sig med sitt systerparti Fatah, som i sin tur är kritiskt till Hamas sätt att hantera konflikten med Israel. Det är också möjligt att det finns en oro att uppfattas som alltför försonligt gentemot Hamas om man alltför kraftfullt kritiserar Israel i konflikten. När det gäller Hamas är det en organisation som begått svåra terrordåd, inte erkänner Israels rätt att existera och som har ett politiskt ansvar för de folkrättsstridiga raketbeskjutningar mot Israel som genomförs från norra Gaza. Men oavsett hur illa vi tycker om Hamas som organisation - och det gör de allra flesta av oss - får det aldrig hindra oss att rikta kritik även mot Israel när så är befogat.
*
Stefan Löfven valde att publicera sitt uttalande på Facebook kl 21.51 en lördagkväll i juli för att sedan logga ut och inte reagera på den storm som följde. Så kan man inte göra. Facebook är ingen anslagstavla, utan en plattform för dialog och interaktivitet. Stefan Löfven måste se till att hans Facebook-konto har en bemanning och ett sätt att fungera som motsvarar hans anspråk på att leda ett öppet och modernt framtidsparti.
14 kommentarer:
är det nationalistiska Fatah ett SYSTERPARTI till SAP???
Hej!
Gläder mig över ett sansat uttalande av partiledaren!
Jag är säker på att Henric Plebsen skulle tyckt likadant!
Fraams Palsing
Visst kunde Stefan Löfvén ha uttryckt sig lite skarpare i sin kritik av Israels krigföring i Gaza. Men skrivet är skrivet. Men reaktioner ”Palme vrider sig i graven. Avgå; Stefan Löfvén kryper för den israeliska extremismen och uttalar sig otroligt vagt och intetsägande; patetiskt uttalande ” slut citat.
Tycker jag är att överreagera. Jag läste en krönika av Stig-Björn Ljunggren i min lokaltidning nu på morgonen han skriver “Ett skäl till det tror jag är att den pro-palestinska opinionen innehåller så många extremistiska, enögda, strukturdumma och enfaldiga åsiktsbildare att Israel till slut ändå får en smula sympati. Den palestinavänliga åsiktsinriktningen är således kontraproduktiv” Stig-Björn Ljunggren i PT Jag håller med honom.
Och Hamas fortsätter att mot alla internationella regler urskillningslöst raketbeskjuta civila i Israel. Och antisionisterna fortsätter att tiga om detta brott. Vapenvila nu har antiisraelerna skalla på gator och torg de senaste dagarna. Israel har accepterat det egyptiska stilleståndsförslaget, men Hamas vägrar. Får vi se fredsvännerna demonstrera mot Hamas nu?
"I uttalandet valde Löfven att bortse från att det är Israel som är den starkaste parten och som därför också har det största ansvaret för att våldsanvändningen inte eskalerar."
Hamas legitimitet ligger i attackerna mot Israel. Att terrorn ska bemötas utifrån en tanke om rättvisa får den konsekvensen att Hamas till legitimiteten kan lägga att de får hjälp av Israel att behålla sin krigsduglighet.
Som alltid när Israel angrips återkommer temat "Mamma, han slår tillbaka". Och så kommer rekommendationen som förr ett brev på posten hur den angripne ska begränsa sitt motangrepp med följd att angreppet kan fortsätta.
Det är något här som inte blir klart uttalat.
Israel, Egypten och PM via Abbas gick med på vapenvila. Hamas vägrade följa raketstopp, attackerade med 40 missiler på sex timmar. Israel återupptog därefter kampen mot terrororganisationen Hamas. Från CNN.
Jag håller också med Stig-Björn Lundgren. Men det värsta man såg i kommentarerna på facebokk var ändå de rent antisemitiska inläggen som även Löfvén fördömer.
Angående Sjöstedts ledare i allehanda.se har hon bl.a. fel i att kalla Gaza ockuperat.
Proportionalitet i Israels försvar mot Hamas raketattacker att Israel använder de medel som behövs för att få slut på attackerna. Vad annars skulle det innebära?
Fast påståendet att Israel är den starkare parten är ju inte självklart. Gissningsvis uppfattar de inte situationen så.
Om det bara var de palestinska territorierna det handlade om, visst. Men så enkelr är ju inte denna konflikten. Hamas backas ju av stora delar av arabvärlden precis som Israel backas av USA.
Givet Israels läge så är det fullt förståeligt om de inte ser det som en självklarhet att de är den starkare parten i den vidare konflikten.
Men är det försvarsstorleken som är avgörande för om terrorverksamheten ska omintetgöras?
Det verkar hos vissa som om en försvarsmakt - okej då, krigsmakt - måste vara tillräckligt liten för att inte kunna ta död på terrorverksamheten för att ha rätt att göra det.
Det goda alternativet: att terrorn får fortsätta på jämlik nivå?
Varför är kraven mot Israel konsekvent helt andra och mer restriktiva än mot omvärlden? Varför låtsas, varför inte säga som det är?
Proportionalitet betyder att risken för civil kollateral skada skall stå i proportion till det angripna militära målets värde.
Till exempel är det oproportionellt att rasera ett bostadshus om det finns en automatkarbin i källaren. Men vid gatustrider (urban warfare) är det helt OK att rasera huset om samma automatkarbin finns på taket i händerna på en prick-skytt. Och om det finns en sambandscentral i källaren är det naturligtvis helt OK att slå ut den med ett luftangrepp.
Ulf, du som kan mycket om konflikten mellan palestinier och israeler. Under två årtionden fram till juni 1967 kunde Palestina bildats då Jordanien styrde på Västbanken och halva Jerusalem och Egypten styrde Gaza. Varför blev det ingen tvåstatslösning då?
Jack London
Tur att Israel ar den "starkare parten". Man bavar vid tanken vad som skulle ha skett om motsatsen!
Ideligen hor vi att Israel ar den skyldige parten pga farre doda. Att Hamas ar provokatoren ar utan betydelse eller att ange hur manga av deras raketer har slagit ned i den egna befolkningen. Hur manga civila dodade dar, kvinnor och barn, eller bombade hus? Inte ett knyst.
Anonym 12:28
Det uppskattas att c:a 20% av Hamas raketer slår ner bland egna i Gaza. Bland skadegörelsen inne i Israel: en dödad, en äldre turist som drabbades av hjärtattack vid hastandet till skyddsrum, många skadade, bl.a. två svårt skadade beduinflickor nära Beer Sheva.
Anonym 11:29. Det handlar inte om enstaka automatkarbiner gömda i lägenheter utom de långdistansraketer och stridsledningscentraler som Hamas gömmer under sjukhus och i civila bostadsområden och som utan Iron Dome hade kunnat förorsaka stor mänsklig och materiell skada i Israel.
Krigets lagar ger Israel rätt att beskjuta civila mål som används för krigsaktiviteter.
Skicka en kommentar