Första anhalten för den rödgröna oppositionens samarbetsturné i Sverige blev Gustav Adolfs Torg i Göteborg. Peter Eriksson och Maria Wetterstrand (MP), Lars Ohly (V) och Mona Sahlin (S) tycktes trivas bra ihop och allra gladast var otvivelaktigt Lars Ohly. Om uttrycket "Gladast vinner" verkligen stämmer, så kan Vänsterpartiet se fram mot ett lysande valresultat 2010. En sak gladde mig verkligen. I en tid som ibland kallas apolitisk eller post-politisk och där den borgerliga alliansregeringen ser politik som ett fult ord så sjöng samtliga rödgröna partiledare och språkrör i stället politikens lov. Här kommer några exakta citat.
Peter Eriksson: Vi vill aktivt använda politiken för att förändra och utveckla samhället.
Maria Wetterstrand: Politiken har stora möjligheter.
Lars Ohly: Vi vill använda demokratin och politiken.
Mona Sahlin: Vi tror på politik.
Det, mina vänner, är något helt annat än Fredrik Reinfeldts strävan efter att ersätta politiken med enskilda individers lösande av livspussel över köksbordet.
I övrigt kännetecknades mötet av de rödgrönas vilja att lyfta fram skillnaderna mellan oppositionens och regeringens politik. De rödgrönas starkare tilltro till politikens möjligheter tog sig uttryck i krav på mer offensiva statliga satsningar på jobb, på utbildning, på grön energiomställning och på investeringar i välfärden. Här hymlades heller inte om behovet av skattehöjningar för att kunna genomföra dessa åtgärder.
Det är långt till valet 2010. Men en svag doft av valseger spred sig denna onsdagseftermiddag lite försiktigt runt Gustav Adolfs Torg i Göteborg.
3 kommentarer:
@ ulf: Jag tror du har helt rätt. Det kändes som en vändning.
Nu tror jag att de som klagar över det post-politiska tillståndet i allmänhet menar att det är just när politik får ersätta det politiska, t ex fördelningspolitik på marginalen istället för fundamentala motsättningar mellan intressen och värden och om politikens konstitutiva villkor, etc. Och de hade nog knappast blivit nöjda av att alternativen står mellan offensiva statliga satsningar på jobb och mer offensiva statliga satsningar på jobb, aningen mer skatt eller aningen mindre skatt, osv. Snarare kanske de skulle se det som ett bevis på just det apolitiska tillståndet: Välj vilken färg du vill, bara den matchar den blårödgröna algblomningen i mittfåran.
Jovars, om det inte vore för de där splitterpartinerna, SD, Piratpartiet och Fi så... Men nu finns de och de kan mycket väl komma att snuva oss på en välkommen förlust av en alliansregering efter 2010.
Tyvärr är det vad jag tror kommer att hända. Men det är förstås bara min vanliga svartsyn som förmörkar framtidutsikterna.
Skicka en kommentar