Statsminister Fredrik Reinfeldt (m) var en av dem som - i trots mot en i princip enig folkrättsexpertis - vägrade tillstå att den USA-ledda koalitionens angrepp på Irak våren 2003 var ett brott mot folkrätten. I en riksdagsdebatt den 26 april 2007 sträckte han sig så i alla fall så långt som att tillstå att: Det finns skillnader i synsätt på hur folkrätten ska tolkas i just detta fall.
Den socialdemokratiska regeringen beskrev entydigt USA-koalitionens krig som ett brott mot folkrätten (även om Göran Persson tvekade otillständigt länge innan han satte ned foten). Sedan de borgerliga partierna kom i regeringsställning 2006 har de varken återupprepat Göran Perssons formuleringar, eller hävdat att kriget var förenligt med folkrätten. I diplomatins diskurs innebär tystnaden att den förra s-regeringens bedömning fortfarande gäller som officiell svensk politik. Så den borgerliga regeringen administrerar en Irak-politik som åtminstone Fredrik Reinfeldt och Jan Björklund inte tror på. Den frågan borde faktiskt upp till debatt.
I Irak dödas färre personer nu än tidigare, och det är en otrolig lättnad för det irakiska folket (och naturligtvis för oss - om än på en helt annan nivå -som följer konflikten på avstånd). Men krisen är ingalunda över. Våldet fortsätter och den politiska krisen kretsar nu kring det avtal som reglerar den fortsatta amerikanska närvaron i Irak - Status of Forces Agreement (SOFA). Tvisten mellan USA och det irakiska ledarskapet gäller en tidtabell för amerikanskt tillbakadragande samt straffrihet för amerikansk personal och kontraktsanställda.
Gällande avtal löper ut vid årsskiftet. Om parterna inte kommer överens kan FN gå in och tillfälligt förlänga det gällande avtalet. Men krisen fortsätter. Det är noterbart att Iran aktivt stöder det shia-styrda Irak i konflikten med USA. Går vi mot en utveckling av shiamuslimskt prästvälde även i Irak, med allt vad det skulle innebära för demokratin och kvinnornas rättigheter? Och hur skulle en framtida allians mellan Iran och Irak påverka maktbalansen och västs intressen i Mellanöstern?
Den som sår vind skall skörda storm, sägs det. Kriget mot Irak vilade på lögner och var en gigantisk politisk felbedömning. Lidandet och kaoset i Irak vittnar om värdet att bibehålla en stark folkrätt - och vådan av att slira i frågan om kravet på FN-mandat för militära interventioner.
10 kommentarer:
"Kriget mot Irak vilade på lögner och var en gigantisk politisk felbedömning."
Motivet, att etablera fysisk närvaro i regionen, har däremot genomförts framgångsrikt och skapat en ny geopolitisk realitet. Detta motiv är en framgång. Man ska komma ihåg att militära insatser är politikens förlängning, vilket vi i Sverige gärna "glömmer". Kriget är konsekvensen av omöjliga politiska lägen och en verklig risk diktaturer måste räkna med. Tyvärr väljer ofta Sverige att indirekt stödja många diktaturer, medan USA inte tvekar att bekämpa dessa regimer.
"Tyvärr väljer ofta Sverige att indirekt stödja många diktaturer, medan USA inte tvekar att bekämpa dessa regimer." Jotack, det var ju trevligt att höra att USA "inte tvekar att bekämpa" diktaturer. Särskilt den i Saudiarabien då, kanske?
lol @ anonym. Gå och läs om von Clausewitz eller nåt, tills du förstår vad han menar.
Varför ska USA alltid värderas, bedömas och kritiseras efter noter, när vi själva aktivt genom bistånd och politisk beundran stödjer öppna diktaturer som t.ex. Kuba, forna DDR, olika befrielserörelser som bl.a. använder terror i sin kamp. Att USA gick in i Irak betyder väl knappast att de gillar Saudiarabien. För övrigt är väl alla arabländer diktaturer eller teokratier som alla nog oroas av USA agerande i Irak.
Anon 3:26!
Man är benägen att hålla med dig om att den geopolitiska situationen i Mellanöstern har förändrats till USA´s fördel genom invasionen i Irak.
USA har nu en militär närvaro på bekvämt avstånd från såväl skurkstaterna Iran och Syrien som till alla oljefält.
När det gäller Saudiarabien hävdar en av grundarna till den ansedda privata underrättelsetjänsten Stratfor, George Friedman i boken "Americas secret war" att ett av motiven bakom invasionen av Irak var att sätta press på Saudiarabien att börja slå ner på den inhemska terrorismen och rekryteringsbasen för AQ i landet. Så har också visligen skett.
Visst har Sverige en dyster historia av politiskt och ekonomiskt stöd till diverse diktaturer; Kuba, Nordvietnam, Tanzania, Zambia, Guinea-Bissau för att nämna några exempel.
/BR
Anonym smiter under sitt påstående om att USA "inte tvekar" att bekämpa diktaturern. Nu säger anonym att: Att USA gick in i Irak betyder väl knappast att de gillar Saudiarabien?" Nej, kanske inte. Men att USA bara i år tecknat ett avtal med Saudiarabien om vapenaffärer värda 6 miljarder dollar är kanske en liten indikation? Eller menar Anonym att vapenförsäljning om 6 miljoner dollar till en diktatur är ett uttryck för att man utan tvekan bekämpar den diktaturen?
Saudiarabien har en alldeles speciell ställning i den muslimska världen med de heliga städerna Mecka och Medina inom sina gränser. Ett angrepp skulle väcka mycket starka reaktioner bland muslimer över hela världen, vilket möjligen kan förklara Saudiarabiens anmärkningsvärda ställning.
Att de förtjänar allt annat än respekt är en annan sak, men här är väl inte sista ordet sagt...
Nå, diktaturerna i Egypten och Jordanien då? Kuwait? Pakistan?
Att BR tycker det är dystert att Sverige inte ville att Vietnam skulle bombas till småsmul är dockväldigt tragiskt.
Anon 3:55 kan man helt kort svara
att inte en enda bomb hade fallit över Nordvietnam om inte kommunistdiktaturen där inlett ett anfallskrig och senare invaderat Sydvietnam. Sverige stod bredvid och applåderade den aggressionen.
/BR
Patetisk retorik från dessa gamla groggverandasittande anonyma. Finns det inte en liten skillnad i svenskt bistånd till Kuba och USAs vapenförsäljningar, bombmattor och invasionskrig för att hålla vissa diktaturer (Saudiarabien/Kuwait/Sydvietnam etc) under armarna?
Att vi stöder forna DDR är väl en konsekvens av EU-medlemskapet?
/PELLE
Skicka en kommentar