2008-07-17

Risk för (s)jälvmål i kampen mot Sverigedemokraterna?

Jag tillhör ju dem som bedömer Sverigedemokraternas möjligheter att ta sig in i riksdagen som mycket små. Partiets bakgrund i extremhögern i kombination med vänster-högerdimensionens dominerande ställning i svensk politik blir en för partiet mycket hög tröskel att passera.

Men ingenting är naturligtvis givet. De etablerade partierna får inte agera på ett sätt som i onödan underlättar för Sverigedemokraterna att passera fyraprocentsspärren.

Forskningen har visat att det finns åtminstone två grundregler för övriga partier att hålla sig till om de vill motverka att högerpopulistiska partier vinner framgång i opinionen. För det första bör man inte göra det högerpopulistiska partiet till en partipolitisk stridsfråga mellan sig. För det andra bör man inte ingå blocköverskridande uppgörelser i form av t ex samlingsregering för att undvika att högerpopulistiska partier får en vågmästarposition.

Men samtliga partier - och kanske mest socialdemokraterna - lyckas bryta mot dessa båda grundregler i stort sett varje gång som Sverigedemokraterna hamnar över fyra procent i en opinionsmätning. På DN Debatt (10/7) kritiserade Mona Sahlin (s), Peter Eriksson (mp) och Maria Wetterstrand (mp) de borgerliga partierna för att vara otydliga i frågan om samarbete med Sverigedemokraterna. I Dagens Nyheter (17/7) lyfter Mats Johansson (s), som ansvarar för partiets strategiska arbete gentemot Sverigedemokraterna, fram just blocköverskridande uppgörelser, inklusive om självaste regeringsmakten, som de etablerade partiernas enda väg om partiet skulle få en vågmästarposition.

Oron över Sverigedemokraternas blygsamma opinionsframgångar tycks just nu göra de etablerade partierna till sina egna värsta fiender i arbetet med att motverka framgångar för Sverigedemokraterna.

7 kommentarer:

Björn Wadström sa...

Så här skriver jag på min blogg. Tycker att dessa ord är relevanta till ditt inlägg.
Moderate riksdagsmannen Christian Holm leder moderaternas strategigrupp utesluter inte att Fredrik Reinfeldt skulle låta sig omväljas med sverigedemokraternas stöd?- "Jag tror inte att vi kan utesluta några situationer när det gäller val. Vi måste se till att vi får en stabil majoritet för alliansen."

SD har valt att placera sig mellan kd-m och det är nog m som måste ta avstånd eller hur?

Anonym sa...

Alla kan väl se att (s) försöker lura Alliansen att stänga alternativet med en minoritetsregering med stöd av SD - som tidigare av NyD. Det vore taktiskt korkat av Alliansen att gå i den fällan.

Vidare skulle samarbete över blockgränsen vara till fördel för det stora (s). Även om de förlorade valet 2010 skulle de kunna samarbeta med delar av borgerligheten, hellre än att sitta i opposition. Men skulle det gynna borgerligheten?

När journalister och vissa statsvetare gör gemensam sak med den politiska adeln i bekämpandet av sd, borde de kanske tänka efter om det är så klokt att offentligen sparka på den lilla hunden. Väljarna kanske fattar sympati för den mobbade, så brukar det gå.

Kunde (s) stödja sin minoritetsställning på Hilding Hagberg och dennes överordnade i Kreml, då kan säkert Alliansen stödja sig på SD. En fri roll är emellertid den främsta faktorn bakom en fortsatt tillväxt under mandatperioden, varför SD knappast bör sträva efter en roll som stödjare av endera blockets politik.

Kvalle i Mossatresk.

Anonym sa...

Säfflemannen.se
om "uteslutningstaktiken":

Denna Mats Johansson, liksom dennes motsvarigheter på motståndarsidan (eller vad man kan kalla dem), tävlar om att så här 26 månader före nästa val “ta avstånd” från Sd. Det är verkligen en lågkvalitativ retorik, som sannerligen inte kommer att sätta några djupare spår i sinnevärlden.

Tror någon politiskt kunnig i landet att om endera blocket hamnar två procent från regeringsfähig majoritet i valet 2010, att dessa inte kommer att tvingas förhålla sig till Sd, när dessa då har x antal procent av riksdagsrepresentationen? Det är en befängd idé.

Senaste året har alltså sossarna varit drivande för att riksdagspartierna - på förhand och över blockgränserna - ska “garantera” att inte under några omständigheter samarbeta med Sd om de kommer in i riksdagen. Det är nte konstigt alls att sossarna skulle gilla en dylik överenskommelse, då det vid rådande opinionsvindar, naturligtvis skulle vara spiken i kistan för alliansen, post september 2010.

Vad är då sossen Mats Johanssons förslag att göra istället för att förhandla med Sd? DN skriver:

Mats Johansson (s), regionråd i Blekinge, leder partiets motrörelse mot sd. Han håller fram block­överskridande uppgörelser, inklusive om självaste regeringsmakten, som de etablerade partiernas enda väg om sd efter valet 2010 ser ut att få en vågmästarposition i riksdagen.

“Blocköverskridande uppgörelser”…..

Inte särskilt överraskande, då praktiskt taget varje dylik, i kommuner och landsting, men naturligtvis främst och viktigast, i riksdagen, ALLTID, kommer att innebära att ett visst parti, förkortat SAP, kommer att befinna sig i den majoriteten. Hoppsan! Borgerliga partier kan inte antas samarbeta med varken Mp eller V, medan SAP har minst tre presumtiva allianspartier att uppvakta. Drömläget för SAP, helt enkelt.

Johansson och socialdemokratins retorik mot Sd och om Sd är väsentliga delar av en rent partiegoistisk socialdemokratisk återkomstplan, och det kommer snart att gå upp för allt fler borgerliga politiker och väljare.


"Västeråsmannen"

BR sa...

Omkring 4% av sympatierna i valmanskåren är ingen liten siffra.
SD´s framgång ligger inte i om partiet lyckas ta sig in i riksdagen eller ej utan i att alla etablerade partier utom extremisterna i V, kommer att försöka ta över dessa 4% genom att helt eller delvis anpassa sig till SD´s åsikter om massinvandringen.

Lars sa...

"Johansson och socialdemokratins retorik mot Sd och om Sd är väsentliga delar av en rent partiegoistisk socialdemokratisk återkomstplan, och det kommer snart att gå upp för allt fler borgerliga politiker och väljare."

Vi får hoppas det. Särskilt nu som SD lovat att aldrig medverka till att Sahlin blir statsminister. Alliansens enda chans till återval är väl att kd hänger kvar och att SD kommer in i riksdagen och gör en ordentlig inbrytning i sossarnas väljarunderlag. SD kan då, liksom DF i Danmark, garantera ett borgerligt styre och där socialdemokratins dominerande maktställning under överskådlig tid omintetgörs genom uppstickarens inbrytning bland arbetarväljarna.

Kerstin sa...

Jag tar det inte för omöjligt att sd kommer in i riksdagen vid nästa val, men även om de inte gör det, så håller jag det för mer än sannolikt att de går framåt stort vid valet 2014.

När socialdemokraterna kommer tillbaka och många väljare inte märker någon skillnad, då öppnar sig den verkliga möjligheten för populistiska missnöjespartier. Det innebär förstås en återkomst av de borgerliga 2014, som då säkert kan bilda regering med stöd av sd.

Anonym sa...

Det här är riktigt mysigt. Inget parti kan vara gladare över Sd och deras framgångar än sossarna. Nu kan de ju äntligen införa sin enpartistat och då är det inte långt kvar innan de kan skrota de fria valen.