Synen på jämlikhet är ett av de viktigaste värden som skiljer vänster från höger. Om man i en opinionsundersökning frågar människor hur viktigt de tycker det är med jämlikhet finner vi ett starkare stöd för jämlikheten bland människor som har en vänsterideologi än bland människor som har en högerideologi. Någon motsvarande skillnad finner vi inte om vi t ex frågar hur viktigt det är med frihet – både vänstern och högern bekänner sig till frihetsvärdet.
Sverige är fortfarande ett klassamhälle, och klass spelar roll. I 2007 års SOM-undersökning som just publicerats i boken Skilda världar (red. Sören Holmberg & Lennart Weibull) uppger 45 procent bland högre tjänstemän att deras egen ekonomi förbättrats under det senaste året. Andelen arbetare som uppger att deras ekonomi förbättrats är endast 26 procent. Det är den största skillnaden i denna fråga sedan SOM började mäta 1986.
Klasskillnaderna tar sig också uttryck i förmåga att tro på sig själv och se sina egna möjligheter. I ett kapitel i boken visar Sören Holmberg att företagare och högre tjänstemän har bättre självförtroende än arbetare och jordbrukare. På frågan ”Allmänt sett, hur är ditt självförtroende” får svarspersonerna placera in sig själva på en elvagradig skala, där tio betyder mycket bra självförtroende och noll betyder mycket dåligt självförtroende. Av företagarna är det 39 procent som placerar in sig på något av de två högsta alternativen, medan motsvarande andel av arbetarna endast uppgår till 23 procent.
Klassamhället förkrymper människor. Därför vill vänstern avskaffa klassamhället och därför är det rätt att vara vänster.
8 kommentarer:
Jag trodde klasssamhället bildades ur människans biologiska funktion. I så fall skulle ett försök att ta bort klassamhället helt göra våld på den biologiska funktionen något som jag trodde var uppenbart från erfarenheten med t.ex. sovjetunionen?
Jan Thurin:
Jag tror att du blandar ihop arten människa med arten myror, eller möjligen bin.
Kerstin:
Börjar förstå att ett biologiskt perspektiv på politisk vetenskap inte är populärt... kanske till och med inte comme-il-faut?
Bjäreld gör sig skyldig till cirkel-argumentation. "Människor tjänar olika, därför tillhör de olika klasser. Människor tillhör olika klasser, därför tjänar de olika." Verkligheten är naturligtvis inte så.
Helt klart kan människor delas in i olika grupper. Några exempel är män och kvinnor; akademiker och high-school drop-outs; kärnfamiljer och ensamma föräldrar; bostadsägare och hyresgäster och många, många fler. Sådaa grupperingar är basföda i nästan all forskning, både kvalitativ och kvantitativ.
Grupperingarna har dock ingenting med klass att göra. Marx' klassteori (inklusive definition) var baserad på tre viktiga antaganden:
1. Socio-ekonomisk grupperingar går i arv från generation till generation, samt människan kan inte påverka klasstillhörigheten under sin livstid.
2. Yrkestillhörigheten (arbetare, bönder) är en alltomfattande indelning av mänskligheten, och den är viktigare* än alla andra gruppindelningar.
3. Samhällets fördelning av ekonomiska resurser och politisk makt följer klassindelningen.
Nu är det så lyckligt att ingen av Marx' premisser håller i dagens samhälle, och därför är hela klassteorin också vederlagd.
1. Det finns inga belägg för att socio-ekonomiska grupperingar går i arv. Det stämmer visserligen att sannolikheten att lågutbildade föräldrar får lågutbildade barn är högre än för högutbildade, men därifrån är steget långt till Marx rigida arvsteori. Det är snarare så att länder med fri marknad tenderar att ha högre socio-ekonomisk mobilitet, både uppåt och nedåt.
2. Ekonomisk forskning visar klart och tydligt att utbildning (antalet år) är den singulärt bästa statistiska predictor för inkomst, både mätt per år och över individens livstid. Jag har aldrig sett någon seriös forskning som påvisat föräldrarnas yrkestillhörighet som en signifikant predictor. Däremot är variabler som kön, antal barn, civilstatus (gift/skild) etc. relevanta.
3. Det är helt rätt att samhällets politiska och ekonomiska resurser inte är jämnt fördelade. Det är också helt rätt att man kan definiera vissa grupper som har mer resurser än andra. Men återigen - det har ingenting med klass att göra. Är advokater en separat klass i USA, eftersom de är klart över-representerade i den politiska maktstrukturen? Är generaler i Israel en separat klass av samma orsak? Är elit-idrottare en separat klass i Sverige eftersom de har tilldelats klart större ekonomiska resurser än genomsnittet?
Seriös forskning analyserar statistisk varians mellan variabler. Klassteori är en förlegad och vederlagd kvarleva från marxistisk ideologi, som inte har verifierats empiriskt.
*Jag använder ordet "viktig" i den empiriska betydelsen - dvs. kan förklara mer statistisk varians än andra variabler.
PS till ovanstående kommentar:
Ordet "medelklass" är en olycklig konstruktion som för tankarna till Marx klassteori. Ordets populära betydelse går att definiera med rent ekonomiska parametrar - tex. disponibel inkomst mellan 20-40%* av total nettoinkomst, eller landets medianinkomst +-30%*. En sådan definition är helt neutral vad gäller inkomsternas källa eller individens (familjens) yrkestillhörighet.
*Min definition
jan thurin:
Nej, biologiskt perspektiv på mänskliga betéenden, och i synnerhet på samhällssystem, är inte speciellt förnuftiga och de har en förskräckande historia!
Man kan aldrig bortse från biologiska faktorers påverkan på mänskligt beteende. De medfödda behoven hunger, törst, sexualitet och känslor som glädje och aggression har haft och har ett djupgående inflytande på mänskliga relationer och samhällsbyggande.
Nej Bjereld, det är inte häftigt med höga skatter. Det är ju det som vänstern står för i Sverige. Ingen frihet åt folket utan det är staten som skall bestämma över medborgarna. Det är en j-vla tur att skattetrycket minskar så att det blir lite lättare att leva i Sverige. Kanske kan vi snart börja närma oss OECDs mittenskikt vad det gäller skattetryck. Odell verkar ju ha goda tankar gällande kapitalbeskattning och ett slopande av värnskatten.
Klassamhället är inte som det var förr. Industriarbetare tjänar numera ganska bra. Det handlar mer om i vilken sektor man arbetar. Den offentliga sektorns ineffektivitet har lett till att lönerna har sackat efter. Konkurrens på alla områden inom den offentliga sektorn behövs inkl fler privata universitet.
/Dexter
Skicka en kommentar