Jag tillhör ju dem som tror att Sverigedemokraterna inte kommer att komma in i riksdagen 2010. Men ingenting är givet. Övriga partier får inte ge Sverigedemokraterna något gratis, och särskilt inte genom att låta just invandrarpolitiken av alla politiska sakfrågor dominera valrörelsen.
Därför tar jag mig för pannan när migrationsminister Tobias Billström (m) i Svenska Dagbladet i dag säger att han skall göra invandrarpolitiken till en valfråga 2010. Billström vill att invandringspolitiken ska spela en viktig roll i nästa valrörelse. Billström använder dessutom Sverigedemokraternas egen retorik när han i svepande och populistiska ordalag hävdar att "politikerna" har "beröringsångest" och inte vågar tala om problem med invandring.
Självklart skall alla partier anstränga sig till det yttersta för att formulera politiska förslag som syftar till att få bukt med de integrationsproblem som faktiskt existerar. Men att göra invandringspolitiken till en moderat valfråga är en helt annan sak.
Vi vet att svenska väljare i allmänhet uppfattar flykting- och invandrarfrågor som ett avsevärt mindre samhällsproblem än t ex sysselsättning, sjukvård, och pensioner/äldrevård. Det vet Tobials Billström också. Det är därför svårt att se hans utspel som något annat än ett oblygt försök att vinna över Sverigedemokratiska marginalväljare till moderaterna. Det är osnyggt, och riskerar att bjuda Sverigedemokraterna på just det fäste partiet behöver för att krypa över fyraprocentsspärren och in i riksdagen.
17 kommentarer:
Det kunde iofs bli intressant ifall moderaterna plockar uppinvandrarfrågan och drar med sig Sd i fallet från regeringsmakten. Men det förutsätter kanske en socialdemokrati som bryter av mot den i riksdagen av moderaterna förda politiken. Så är det ju inte idag - det är faktiskt socialdemokratin och moderaterna som ett enat block som utgör det främsta hindret för en human och ansvarsfull flyktingpolitik. Det borde Mona Sahlin ta itu med. Anfall är här enda försvar.
Finns inte mycket som talar för att SD inte kommer in i riksdagen 2010, det är nog mer önsketänkande. I princip alla europeiska länder (förutom de med majoritetsval eller restrektiv invandring) har redan ett nationalistisk/invandringskritiskt parti i parlamentet. Det finns lite som talar för att Sverige skall kunna förbli ett undantag ...
Tror faktiskt Billström gör en taktiskt riktig bedömning! Migrationsfrågan är kanske inte den enskilt viktigaste samhällsfrågan, och det säger han ju inte eller, men däremot är det kanske den fråga som är mest särskiljande. Alliansen är ju nu på god väg att bryta den konsensus som rått de senaste decennierna. Att frågan inte diskuterats tidigare beror ju till stor del på att man varit eniga, det har inte funnits något att diskutera. Alliansen vill nu iställer för den asyl/anhörig-invandring som varit normen ha arbetskraftsinvandring med förenat med krav och den heliga mångkulturideologin skall de facto skrotas och ersättas med en "gemensam värdegrund". Man har i praktiken tre tydliga alternativ
Alliansen: Arbetskraftsinvandring och uppstrammand asylinvandring, mer "välkommen om du gör rätt för dig!" än "välkommen, vad kan vi göra för dig?". En politik som tilltalar de mer liberalt sinnande.
SD: Stramma upp asylinvandringen och ha restrektiv arbetskraftsinvandring. En politik som tilltalar "arbetare" som ogärna vill ha hit folk som skall försörjas med bidrag och samtidigt inte vill ha konkurrans om jobben och lönedumpning.
Vänsterkartellen: "Buisness as usual", fortsatt massiv asyl/anhörig-invandring men tveksamhet till arbetskraftsinvandring. Det är en politik som främst tilltalar vänstersinnade kulturradikaler inom politikerelit, akademikerkretsar och journalistkåren (men kanske inte så många fler).
"Vänstern" har antagligen därmed inget att vinna och allt att förlora på att migrationsfrågan diskuteras. Alliansen kan ta väljare som tvekar mellan blocken genom att föra en mer pragmatisk politik i frågan och SD kan ta en stor del av "arbetarna" som är invandringskritiska men inte vill rösta borgerligt.
Ja, är svart på frågan i din rubrik, anser jag. Det är vidrigt, och jag förstår inte hur man vara så vidrigt populistisk.
Jodå, socialdemokraterna har en hel del att sopa upp när det gäller flyktingpolitiken.
Watchlar undrar varför Sverige skulle bli ett undantag från trenden med invandrarfientliga partier i parlamentet. Det som skiljer Sverige från de flesta länder med invandrarfientliga partier är 1. Vänster-högerdimensionen strukturerar det politiska livet så starkt, att det finns begränsat utrymme för partier som inte vill placera sig på denna dimension, samt 2) Sverige hade en stor arbetskraftsinvandring redan på 1950- och 1960-talet, och har inget kolonialt och rasistiskt förflutet. Det gör att vi har goda förutsättningar att även fortsättningsvis slippa invandrarfientliga partier i parlamentet.
Jag är mer orolig för ett nybildat högerpopulistiskt parti, än för SD med sitt förflutna i extremhögern.
Ulf Bjereld:
Ser faktiskt inte att det skulle finnas några fundamentala skillnader mellan Sverige och t.ex. våra nordiska grannländer vilka samtliga har nationalistiska/invandringskritiska partier i parlamentet (DFP i Danmark, FrP i Norge, Sannfinnarna i Finland). Skall man jämföra med något land så ligger Danmark närmast till hands. Där har SD:s danska motsvarighet DFP tagit en stor del av arbetarrösterna och sossarna har fått göra helt om från deras tidigare svenska linje i migrationsfrågor.
Sen brukar det, i alla fall från vänsterhåll, hävdas as SD är ett högerpopulistiskt parti så varför skulle det bildas ett nytt med samma politik?
Ulf skriver:
Jag är mer orolig för ett nybildat högerpopulistiskt parti, än för SD med sitt förflutna i extremhögern.
Men Sd är detta parti! Det är det som är det ruskiga. Jag blir nu dessutom snarare förvånad om de inte kommer i riksdagen vid nästa val och då blir stödparti åt alliansen.
Till Kerstin: När jag skrev att jag var "mer orolig" för ett nytt högerpopulistiskt parti än för SD menade jag bara att ett sådant nytt parti på sikt skulle ha större möjlighet att ta sig över fyraprocentsspärren. SD:s högerextremistiska förflutna är ett sänke för partiet i kommande valrörelse.
Till watchlar: Partistystemen i Västeuropa avspelgar i allmänhet fyra skiljelinjer: stad-land, kyrka-stat, centrum-periferi samt arbete-kapital. I Sverige dominerar skiljelinjen arbete-kapital (vänster-höger). I Danmark finns vid sidan av arbete-kapital även en stark skiljelinje efter stad-land (som tar sig ideologiskt uttryck i motsättningar mellan kulturradikalism-moralkonservatism). I Norge finns vid sidan av arbete-kapital skiljelinjen centrum-periferi (som bl a tar sig uttryck i srpåkfrågan).
Allmänt anses populistiska partier ha lättare att etablera sig i länder där det finns korsande skiljelinjer (t ex Danmark och Norge enligt ovan) än i länder där en skiljelinje dominerar (t ex Sverige). Därför menar jag att Sverige även fortsättningsvis har goda förutsättningar att vara ett land utan etablerade högerpopulistiska partier.
Ulf: "...Jodå, socialdemokraterna har en hel del att sopa upp när det gäller flyktingpolitiken..."
Sopa upp annat dumt också, (s)! Dra fram det i ljuset, diskutera, låt det torka ett tag, gno på det lite och sopa sen bort. Partiet kan bara vinna på att göra upp med gammal och för den delen ny smuts. En framtida allians med (v) låter inte trevligt såvida man inte ber dem städa bort lite nutida osmakligheter också. Ohly och Sahlin kan ju göra gemensam sak om att fördöma (v)-representanters vidriga uttalanden i riksdagen. (s)+(v) låter inte bättre än (m)+SD!
A-K
Ulf Bjereld:
Skiljelinjen mellan kapital-arbete håller på att suddas ut, klassröstandet har minskat i betydelse. Den skiljelinje som finns där är i dag snarare "trasproletariat" - arbetande, dvs. de som är beroende av bidrag/ersättningar och de som inte är det. Socialdemokratin vänder sig numer främst till, och har sina kärnväljare, i den förstnämnda gruppen.
Skiljelinjerna stad-land, centrum-periferi har däremot fått större betydelse. SD är starka i landets södra delar och de bland etablissemanget förhärskande kosmopolitiska, kulturadikala idéerna börjar alltmer ifrågasättas (vilket tagit sig uttryck i bl.a. EU-motstånd samt tveksamhet inför invandring och den påbjudna mångkulturideologin).
Utvecklingen går mot andra skiljelinjer än "klass". Utrymmet för att bedriva socialistisk klasspolitik i ekonomiska frågor är ju ytterst begränsad. En sådan politik går emot utveckling i princip hela omvärlden och skulle antagligen ha ödesdigra konsekvenser. I stället så intriktar sig vänstern mer på att driva kulturmarxistisk politik, en politik som inte främst tilltalar "arbetarklassen" utan, en betydligt mindre, kulturradikal medelklass. Den utvecklingen gynnar helt klart partier som SD.
Det finns, som jag ser det, två tolkningar av hur Billström resonerar. Den ena är att han ägnar sig åt “General accommodation” det vill säga att han försöker minska sd:s potentiella stöd genom att ta över delar av dess politik. Det är en strategi som ofta använts av etablerade partier, men som inte alltid lyckats. Lika gärna som den kan rycka undan potentiellt väljarstöd, kan den bidra till att ge utmanarpartiet legitimitet.
Den andra tolkningen är att han räknar med att en valrörelse med invandringsfrågor högt uppe på agendan skulle missgynna socialdemokraterna mer än hans eget parti. En traditionell kampanj fokuserad på socioekonomiska vänster-högerfrågor kan missgynna alliansen, eftersom opinionsläget tyder på att regeringens reformer inte är så populära. Det blir därmed svårt att vinna 2010 års val på samma frågor som ledde till framgång 2006. Genom att föra upp en ny fråga på dagordningen som går tvärs igenom den socioekonomiska vänster-högerdimensionen kan moderaterna ta bort uppmärksamheten från de frågor som s vill driva efter fyra år med alliansregering. Dessutom kan en sådan valrörelse tvinga in socialdemokraterna i ett tvåfrontskrig, eftersom sd kan göra inbrytningar i traditionella s-väljargrupper på ett sätt som m inte klarar, framför allt inte efter fyra år som regeringsparti.
Dessa två tolkningar är ju inte ömsesidigt uteslutande. I båda fallen finns det all anledning att föra en kritisk diskussion om Billströms utspel.
Svaret på frågan om sd kan ta sig in i riksdagen eller inte är att vi helt enkelt inte vet. Det lär komma att avgöras ganska tätt inpå valet. Sverige är knappast immunt mot högerpopulism, även om det fortfarande finns motverkande krafter som är starkare än i många i övrigt jämförbara länder. Men det finns faktorer som talar för sd. Den första, som diskuterats tidigare på denna blogg, är att det ideologiska avståndet mellan s och m har minskat. Den andra skulle vara om det nu blir som Billström tänker sig, att invandringsfrågan kommer högre upp på den politiska dagordningen. Då skulle två av de faktorer som Jens Rydgren (Scandinavian Political Studies 2002; Arkiv nr 86-87) angivit som motverkande ett högerpopulistiskt genombrott i Sverige vara borta.
Därmed inte sagt att sd defintivt kommer att klara fyraprocentspärren. Det kommer att bero på en massa olika faktorer, inte minst inom sd självt.
AW i Skottland
Till watchlar: Först en randanärkning. I din första kommentar skrev du att i princip alla europeiska länder "förutom de med majoritetsval" hade ett invandringskritiskt parti i parlamentet. Men Frankrike har såväl majoritetsval som ett av Europas mest framgångsrika invandrarfientliga parti i Le Pens Nationella front.
Det är sant att klassröstningen i Sverige minskar, men den ligger likväl högst i Västeuropa (vad jag känner till). Väljarforskningen visar också entydigt att vänster-högerdimensionen styr väljarnas val av parti i betydligt större utsträckning än någon annan skiljelinje. När det gäller de sakfrågor du nämner, så har såväl EU-motståndet som flyktingfientligheten snarast minskat än ökat de senaste tio åren.
Till AW: Jag delar din analys kring Billströms tänkbara bevekelsegrunder. Sedan kan vi självklart inte veta huruvida SD verkligen kommer att ta sig in i riksdagen eller ej - det beror på många faktorer. Men jag står fast vid min skeptiska bedömning. De strukturella förutsättningarna talar fortfarande - menar jag - klart emot. Om sedan regeringspartierna och oppositionen ändå på olika sätt "släpper in" SD i debatten så ökar förstås sannolikheten att de tar sig in.
I dag fick för övrigt SD 2.5 procent i Demoskops mätning. De ligger och stampar mellan 2.5 och 3 procent, tycker jag.
Ulf Bjereld:
Just för att Frankrike (numer) har majoritetsval så har ju Front National ingen representant i nationalförsamlingen.
När det gäller de sakfrågor jag nämnde så är det sant att EU-motståndet minskat, men det finns fortfarande en betydande minoritet som är emot: ~49% för, ~26% emot och ~25% "vet ej": SCB
Man kan därför med fog påstå att det råder ett demokratiskt underskott när riksdagen till ~90% består av partier som är EU-anhängare.
När det gäller flyktingmottagande så är det demokratiska underskottet ännu större. De ligger stadigvarnade på ~50% som tycker det är ett "bra förslag ta emot färre
flyktingar" och ~25% tycker det är ett "dåligt förslag ta emot färre flyktingar". Här finns eller ingen trend mot ökat stöd för flyktingmottagande: Marie Demker: Både tolerans och kritik i attityderna till invandrare
(Här bör man uppmärksamma att det frågades om just flyktingar. Enbart en liten andel av de som beviljas uppehållstillstånd är flyktingar enl. Geneve-konventionen, enbart ~3,5% 2007. Man kan dock misstänka att de tillfågade inte skiljer på invandrare och flyktingar eftersom det blivit i det närmaste synonyma begrepp i Sverige.)
Det verkar svårt att få en klar bild av hur SD verkligen ligger till i opinionen, t.ex. hade de 4,4% i Sentio research:s senaste mätning. Klart är dock att opinionsmätningarna generellt underskattar SD:s stöd.
Till Wacthler: På vilket sätt är det "klart" att opinionsmätningar underskattat SD:s stöd? I fallet NyD var det tvärtom. Det finns rimliga opinionsbildningsteorier både för att stödet kan underskattas och överskattas. Att det skulle vara "klart" att alla opinionsmätningar underskattar SD:s stöd är inte sant.
Front National är fortfarande Europas mest framgångsrika högerextrema parti mätt i inflytande över tid, organisationsgrad, väljarstöd och ideologisk sammanhållning. Trots majoritetsvalsystem.
Castor:
Jag syftade på att SD får större stöd i valen än vad opinionsundersökningarna visar. Bl.a. Richard Slätt har uppmärksammat detta:
"När det gäller opinionsundersökningar och sverigedemokraterna så har jag sagt det väldigt många gånger, sverigedemokraterna underskattas alltid på grund av flera faktorer. Dels så finns inte sverigedemokraterna med som alternativ när den uppringde ska ta ställning till vilket parti de skulle rösta på om det var val i dag. Den uppringde måste uppge sverigedemokraterna på eget initiativ. Den andra delen är att en del skäms för att säga att de ska rösta på sverigedemokraterna. Den sistnämnda faktorn tror jag har minskat de senaste fyra åren.
Sifo är de enda som ger sverigedemokraterna relativt höga siffror på allt mellan 2,4 till 2,7 procent. Temo ger partiet mellan 1,5 och 2,0 procent. Demoskop uppger att de registrerat partiet på 1,3 procent och eventuellt något högre någon gång. Skop lägger dem runt 2 procent. Alltså, sjukt svårt att säga vad detta betyder. Tar vi den högsta siffran från Sifo på 2,7 procent och slår ut över antalet intervjuer på 1 200 så får vi att 32 personer har uppgett att de tänker rösta på sverigedemokraterna. Felmarginalen är som alla förstår extremt stor och kan slå hur som helst."
Länk
Även SvT:s vallokalsundersökning VALU, som var mycket träffsäkert vad gäller övriga partier, underskattade SD och gav dem enbart 1,8 % i valet 2006.
När det gäller Front National så var det enda jag hävdade att just majoritetsval har förhindrat att de numer sitter i nationalförsanlingen. (När de kom in 1986 hade Frankrike proportionella val.)
Och nu har Mona visst gjort ett riktigt högerutspel i spänningsfältet "arbete-kapital".
Eller kan det vara något annat, dvs ett vänsterutspel i spänningsfältet "arbete-kapital"?
Vad syftar jag på? Jo, hennes eländiga propå om flyktingar...
Olaus Petri:
Kanske är det S som "bäddar för Sverigedemokraterna"? Man ger genom de här förslaget i praktiken SD rätt: dagens invandring är en belastning. Vore den inte det utan "berikande" skulle man ju inte behöva tvinga kommunerna att ta emot folk utan de skulle snarast stå i kö för att få del av denna rikedom.
Förslaget är klassisk social ingenjörskonst så nog kan man se det som i första hand ett "vänsterutspel".
Oavsett är i alla fall Ulf home safe med rubriken på sin blogpost. M=?
Skicka en kommentar