2007-03-26

Om släktskap och makten i Göteborg

I dag nominerade valberedningen Anna Johansson till ny ordförande för socialdemokraterna i Göteborg. Samtidigt är hennes pappa, Göran Johansson, kommunstyrelsens ordförande i i Göteborg.

Jag känner inte Anna Johansson men har av personer jag litar på fått bilden av en mycket skicklig och uppskattad politiker, med hög integritet. Det kan behövas. I grunden är det olyckligt att partiordförandeposten och kommunstyrelseordförandeposten innehas av två personer med så starkt släktband.

Partiet vill genomdriva reformer, bygga ut välfärden, förbättra samhället och rädda världen. Kommunstyrelsen vill säkert detsamma - men måste också ta ekonomiskt ansvar för den förda politiken och därigenom stå emot reformkrav som spränger budgetramarna. Risken finns att dessa förhandlingar mellan parti och kommunstyrelse nu kommer att äga rum inte bara vid sammanträdesbordet utan också vid släktmiddagen. Det politiska blir privat, oavsett alla goda intentioner.

5 kommentarer:

Anonym sa...

tycker du då att man borde förbjuda anna till att bli ordförande? är det då inte diskriminering... det är jo inte hennes fel att hennes pappa också är med i politiken... om detta är fel borde då inte partierna redan från första dag förbjuda nära släkt till att bli medlemmar? för som medlem måste man jo ha samma möjlighet... jag förstår din syn men man kan inte bara resonera så

Anonym sa...

Jag tycker du är lite för ogin mot Anna. Historien har gång på gång visat att barn kan efterträda sina föräldrar i politiken med stor framgång.

Ordförande Persson har ju exempelvis den senaste veckan intygat att både Kim-Jong-Il och Bush junior är oerhört skickliga politiker med huvudena på skaft!

Och vi kan ju alla ta del av vår vän Bodströms lysande utspel för att skydda den svenska demokratin.

För att inte glömma hur Mona gav sin dotter en tjänst på ambassaden i Washington.

Nepotism är något att vara stolt över. Det visar ju bara att folket vill fort(s)ätta på (s)amma väg (s)om vi slog in på för 80 år sedan.

Green sa...

Jag tror dessvärre att det är just denna typ av förhållanden inom parti och rörelse som gör att många vänder sig ifrån socialdemokratin. Val som detta är mumma för Anders Isaksson, och ger än mer belägg för hans tes om en "politisk klass". Som socialdemokrat kan jag inte annat än känna en viss oro, trots personens med all säkerhet utmärkta kvalifikationer. Hur kan vi råda bot på förhållanden som dessa inom rörelsen?

Ulf Bjereld sa...

Nej, jag tycker inte att Anna skall avstå från att bli ordförande. Valberedningen har säkert föreslagit den mest dugliga personen och då skall hon också väljas. Men det är olyckligt att den mest dugliga råkar vara dotter till kommunstyrelsens ordförande. Det gör henne mer sårbar än vad som annars skulle varit fallet.

Rörelsen behöver bredda sin bas av aktiva. Till det behövs en öpnare attityd och en större ödmjukhet. Men det är förstås lättare sagt än gjort.

Anonym sa...

Bleka fegisar har vi ingen nytta av - Anna är stark, vass och mycket, mycket kompetent. Jag förstår att det skrämmer en del på högervingen att Göteborg kommer att vara ett fortsatt starkt socialdemokratiskt fäste!