2007-03-23

Expedition: Persson

Jag har haft lite svårt att förhålla mig till Erik Fichtelius programserie kring Göran Persson. Jovisst, jag har förstått att det är TV-historia och kanske t o m politisk historia i någon mening. Men vad är det för typ av program - vilken är genren? Nyhetsrapportering? Personporträtt? Dokumentär kring svensk politisk historia? Journalisterna är i sina vinklingar och uppföljningar lika vankelmodiga och vilsna som jag.

Dessutom har jag hela tiden haft en obehagskänsla i magen inför serien och lanseringen av den. Först i dag förstod jag varför. Det är Anders Björkman i Expressen som ger ord åt mina känslor när han utan kategoriserar programmet som en dokusåpa – en genre som jag alltid känt obehag inför. Björkman skriver: Fläskiga snytingar mot andra deltagare skvätter in, men här är det bättre för detta är rikskändisar, som vi alla redan har en bild av. Stroppige Bildt, galna Gudrun och den skogstokige miljöpartisten som vill in i regeringen. Hur kul som helst.

Björkman påpekar också dokusåpagreppet i redigeringen och uppföljningen: Man tar ett elakt ord ur en lång monolog, kör den i halsen på nästa person och får en reaktion.

Nej, jag tycker inte om det. Politiskt och personligt blandas till ett spektakel. Får den några politiska konsekvenser? Sannolikt inte.

Snart skall den eminente Björn Elmbrant kommentera programmet i Studio Ett. Jag hoppas han tycker som jag. :-)

5 kommentarer:

Nils sa...

Som redigerad dokumentär är kanske inte Ordförande Persson ens möjlig. Jag har haft mycket större utbyte av de längre utsnitt ur intervjuerna som har lagts upp på SVT:s hemsida - då kan man bättre följa hur Persson utvecklar ett resonemang och själv ta ställning till det, istället för att Fichtelius bestämmer vilka bitar som passar ihop.

Som material för framtida forskning tycker jag att det är guld värt - kanske till och med bättre än Bildts bloggande! Jag ser helst att hela materialet görs tillgängligt via webben.

Sen kan man fråga sig om det är hälsosamt för medborgarna att komma sina ledare så nära in på livet. Makten är ju, som bekant, vackrast på avstånd.

Viktor sa...

Tycker din analys är helt riktig. Känns som om Fichtelius hamnat i någon slags kvällstidningsdramaturgi-fälla. Tankar om politiska ställningstaganden hade varit betydligt mer intressant att höra än påhopp på meningsmotståndare. Tycker för övrigt att Björn Elmbrandts krönika också var inne på rätt spår. Lite synd att dokumentärerna inte blev bättre.

Kerstin sa...

Nu har jag bara sett programmen och inte det utökade material som tydligen finns på nätet och jag undrar om Persson var riktigt medveten om att hans förklenande uttalanden om andra politiker skulle komma att visas i TV. Om han var det förstår jag inte hur han överhuvudtaget kunde uttala sig som han gjorde.
Sådant där kan man säga om andra till förtrogna och privat och när man vet (eller i varje fall tror) att det inte ska komma vidare, men framför en journalist med en kamera?? Helt obegripligt och jag kan inte låta bli att tycka att det mest svärtar ner den som uttalar sig, Göran Persson i det här fallet.

Castor sa...

Du är nog bara avundsjuk! :-)

Jfr Leijonborg i Public Service i söndags "om inte Persson pratar skit om en så finns man ju inte!"

Ulf Bjereld sa...

Avundsjuk - moi!?

Jodå, inspelningsmaterialet blir säkert till nytta för forskning och samhällsskildring. Jag tror att mycket hade vunnits på om programmet hade sänts senare, när den politiska hetluften blåst undan från Göran Persson. Då hade diskussionen kunnat bli mer principiell och mindre personlig.