Det är jättebra att framträdande representanter från polisväsendet deltar i samhällsdebatten. Men det innebär naturligtvis också att de - som alla andra - får räkna med kritik för vad de säger.
Själv häpnade jag till exempel i morse när polischefen i Storgöteborg Erik Nord i P1 Morgon sa att han gärna såg att dömda terrorister blev av med sitt svenska medborgskap för att i stället bli statslösa. Erik Nord gick sedan ännu längre och menade att personer inte ens behövde ha begått något brott för att bli av med sitt medborgarskap. Det är djupt oroväckande när en högt uppsatt polischef har en så lättsinnig syn på rättssäkerheten.
Jag är prinipiellt tveksam till att ta ifrån människor deras medborgarskap, och särskilt i fall när de berörda saknar dubbelt medborgarskap. Vilka länder förväntar sig Erik Nord ska ta hand om svenskar som blivit statslösa? Eller ska de stanna kvar i Sverige?
Även de värsta misstänkta terroristerna har ju rätt till en rättssäker rättegång. Varken Syrien eller Irak har enligt min mening domstolar som uppfyller kraven på minimigarantier när det gäller rättssäkerheten, säger tidigare domaren vid Jugoslavientribunalen och statssekreterare i Carl Bildts regering Krister Thelin till Svenska Dagbladet.
Hur ska då Sverige förhålla sig till de svenska medborgare som sökt sig till IS och som nu sitter fängslade i kurdiska områden i Syrien? Frågan är inte enkel.
Det allra bästa vore om de brottsmisstänkta personerna kunde ställas inför en internationell, rättssäker tribunal och där få sin sak prövad. Men dessvärre är det svårt att se de realpolitiska förutsättningarna för att upprätta en sådan tribunal under överskådlig tid.
Det näst bästa vore om de brottsmisstänkta personerna kunde ställas inför en svensk domstol och där få sin sak prövad. Men det är heller inte en enkel väg. Säkerhetsläget i Syrien där dessa personer befinner sig är komplicerad, för att uttrycka det milt. Det blir svårt att genomföra en gedigen polisundersökning. Dessa personer har också medvetet brutit mot utrikesdepartementets aktiva uppmaningar om att inte resa till Syrien och har därför svårare att få gehör för anspråk på konsulär hjälp.
Men om dessa personer inte ställs inför rätta kommer kurderna - i vars fångenskap många av dem nu befinner sig - få bära ett otillbörligt ansvar för vad som skall hända med dessa misstänkta terrorister och krigsförbrytare. Risken är stor att de många av de misstänkta på något sätt återfår sin frihet utan att ha ställts till svars.
Den mest brännande frågan gäller förstås de oskyldiga barnen. När dessa barn är svenska medborgare har förstås Sverige ett särskilt ansvar. Läs gärna intervjun med Rädda Barnens Sverigechef Ola Mattson om möjliga vägar framåt i denna fråga.
Visar inlägg med etikett Medborgarskap. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Medborgarskap. Visa alla inlägg
2011-08-07
Därför är jag kritisk till medborgarskapstest. Svar till Adam Cwejman (LUF)
I en tidigare post kritiserade jag Liberala ungdomsförbundets (LUF) beslut att kräva godkänt resultat på ett "språk- lag- och regeltest" för att invandrare skulle få medborgarskap i Sverige. Jag hävdade att ett sådant test skulle höja tröskeln till medborgarskap för t ex äldre, anhöriginvandrade män och kvinnor från andra språkområden, eller för flyktingar som har svårt att uttrycka sig i skrift t o m på sitt eget modersmål.
På sin blogg bemöter LUF:s ordförande Adam Cwejman kritiken. Cwejman menar bl a att staten redan ställer flera villkor för medborgarskap, och att LUF inte vill skärpa dessa krav utan förändra dem. Cwejman betonar också att testet inte skall undersöka kunskaper om den svenska konstitutionen, vilket jag påstod. (Cwejman vet här säkert bättre än jag - man jag har trots en del försök inte lyckats hitta originaltexten till LUF:s beslut, utan förlitade mig på en ledarartikel i liberala Göteborgs-Tidningen (GT).)
Jag och Adam Cwejman är överens om åtminstone ett par saker. Språkkunskaper och kunskaper om samhället underlättar integration. Det finns inga entydiga vetenskapliga belägg för att språktest underlättar eller motverkar integration.
Viktigast i diskussionen tycker jag är vilken funktion ett medborgskapstest skulle fylla. Cwejman anger tre sådana funktioner. Ett medborgarskapstest skulle: (a) ersätta dagens godtyckliga system för förvärvande av medborgarskap, (b) ersätta en outtalad nationalistisk idé om det svenska med en medborgerlig, samt (c) uppvärdera medborgarskapet.
Men jag kan givet dessa tre funktioner inte se värdet av ett medborgarskapstest. (a) Visst finns det inslag av godtycklighet i dagens system för förvärvande av medborgarskap. Men varför skulle just ett "test" av alla tänkbara reformer vara det bästa sättet att åtgärda de problem som i dag finns? (b) Visst kan det vara en bra idé att ersätta en outtalad nationalistisk idé om det svenska med en medborgerlig. Men det blir svårt - för att inte säga omöjligt - att utforma ett test som utgår ifrån kunskaper i svenska språket, om svenska lagar och om svenska regler och samtidigt frikoppla testet från just det nationella. Lagar och regler är ju ett uttryck just för de "normer" som präglar den svenska nationen och det svenska samhället. (c) Visst kan det vara en bra idé att uppvärdera medborgarskapet. Men en sådan uppvärdering kan ske på en mängd olika sätt och inte nödvändigtvis genom just ett "test".
Överlag tycker jag att LUF i sitt beslut har lagt en alldeles för stor vikt vid formen ("test") vilket skapar en onödig låsning i debatten. Det är heller ingen slump att LUF inte på något sätt går in på hur dessa "test" skulle utformas, utan överlämnar detta åt experter och andra att utforma. men form kan inte frikopplas från innehåll. Ett "test" kan ju se ut på väldigt många olika sätt, beroende på vilka mål det är som skall uppnås och vilka mekanismer man tror är viktiga i relationen mellan invandring, medborgarskap och integration. Nu får åtminstone jag känslan av att LUF förespråkar ett "test" för sakens egen skull, och därav min formulering om "den kontroll- betygs- och testmani som svenska liberaler drabbats av".
Cwejman gör en poäng av att "infödda svenskar" inte kan testas för medborgarskap eftersom de skulle bli statslösa om de missade provet. Det är riktigt. Men vill man uppgradera medborgarskapet kunde man låta det föregås av en obligatorisk utbildning (obs - utan test) för såväl invandrare som "infödda svenskar" inför de senares 18-årsdag. Då skulle vi inte hamna i den konstiga situationen att vi ställer större kunskapskrav om svenska lagar och regler på invandrare som söker medborgarskap än på infödda svenskar.
Cwejman avslutar med en intressant fråga om medborgarskapets roll i en globaliserad tidsålder. Jag utvecklar gärna mina tankar där i ett annat sammanhang. Här nöjer jag mig med att konstatera att även om nationalstatens makt urholkats som en följd av den kommunikationella revolutionen och territoriets minskade betydelse så är nationalstaten fortfarande den överlägset starkaste organisationsprincipen för mänsklig samlevnad i världen. Nationalstaten har visat god förmåga att överleva sina belackare. Därför ser jag under överskådlig tid inga realistiska alternativ till att knyta medborgarskapet till någon annat än just den förkättrade nationalstaten.
På sin blogg bemöter LUF:s ordförande Adam Cwejman kritiken. Cwejman menar bl a att staten redan ställer flera villkor för medborgarskap, och att LUF inte vill skärpa dessa krav utan förändra dem. Cwejman betonar också att testet inte skall undersöka kunskaper om den svenska konstitutionen, vilket jag påstod. (Cwejman vet här säkert bättre än jag - man jag har trots en del försök inte lyckats hitta originaltexten till LUF:s beslut, utan förlitade mig på en ledarartikel i liberala Göteborgs-Tidningen (GT).)
Jag och Adam Cwejman är överens om åtminstone ett par saker. Språkkunskaper och kunskaper om samhället underlättar integration. Det finns inga entydiga vetenskapliga belägg för att språktest underlättar eller motverkar integration.
Viktigast i diskussionen tycker jag är vilken funktion ett medborgskapstest skulle fylla. Cwejman anger tre sådana funktioner. Ett medborgarskapstest skulle: (a) ersätta dagens godtyckliga system för förvärvande av medborgarskap, (b) ersätta en outtalad nationalistisk idé om det svenska med en medborgerlig, samt (c) uppvärdera medborgarskapet.
Men jag kan givet dessa tre funktioner inte se värdet av ett medborgarskapstest. (a) Visst finns det inslag av godtycklighet i dagens system för förvärvande av medborgarskap. Men varför skulle just ett "test" av alla tänkbara reformer vara det bästa sättet att åtgärda de problem som i dag finns? (b) Visst kan det vara en bra idé att ersätta en outtalad nationalistisk idé om det svenska med en medborgerlig. Men det blir svårt - för att inte säga omöjligt - att utforma ett test som utgår ifrån kunskaper i svenska språket, om svenska lagar och om svenska regler och samtidigt frikoppla testet från just det nationella. Lagar och regler är ju ett uttryck just för de "normer" som präglar den svenska nationen och det svenska samhället. (c) Visst kan det vara en bra idé att uppvärdera medborgarskapet. Men en sådan uppvärdering kan ske på en mängd olika sätt och inte nödvändigtvis genom just ett "test".
Överlag tycker jag att LUF i sitt beslut har lagt en alldeles för stor vikt vid formen ("test") vilket skapar en onödig låsning i debatten. Det är heller ingen slump att LUF inte på något sätt går in på hur dessa "test" skulle utformas, utan överlämnar detta åt experter och andra att utforma. men form kan inte frikopplas från innehåll. Ett "test" kan ju se ut på väldigt många olika sätt, beroende på vilka mål det är som skall uppnås och vilka mekanismer man tror är viktiga i relationen mellan invandring, medborgarskap och integration. Nu får åtminstone jag känslan av att LUF förespråkar ett "test" för sakens egen skull, och därav min formulering om "den kontroll- betygs- och testmani som svenska liberaler drabbats av".
Cwejman gör en poäng av att "infödda svenskar" inte kan testas för medborgarskap eftersom de skulle bli statslösa om de missade provet. Det är riktigt. Men vill man uppgradera medborgarskapet kunde man låta det föregås av en obligatorisk utbildning (obs - utan test) för såväl invandrare som "infödda svenskar" inför de senares 18-årsdag. Då skulle vi inte hamna i den konstiga situationen att vi ställer större kunskapskrav om svenska lagar och regler på invandrare som söker medborgarskap än på infödda svenskar.
Cwejman avslutar med en intressant fråga om medborgarskapets roll i en globaliserad tidsålder. Jag utvecklar gärna mina tankar där i ett annat sammanhang. Här nöjer jag mig med att konstatera att även om nationalstatens makt urholkats som en följd av den kommunikationella revolutionen och territoriets minskade betydelse så är nationalstaten fortfarande den överlägset starkaste organisationsprincipen för mänsklig samlevnad i världen. Nationalstaten har visat god förmåga att överleva sina belackare. Därför ser jag under överskådlig tid inga realistiska alternativ till att knyta medborgarskapet till någon annat än just den förkättrade nationalstaten.
2011-08-01
Liberala ungdomsförbundet (LUF) och dess krav på tester som grund för medborgarskap
Liberala ungdomsförbundet (LUF) beslöt vid sin nyss avslutade kongress att driva kravet att svenskt medborgarskap ska föregås av tester i svenska språket och om kunskaper om den svenska konstitutionen. Därmed går LUF längre än sitt moderparti Folkpartiet, som hittills nöjt sig med att driva kravet på språktest för ett svenskt medborgarskap.
Kravet på tester gör det svårare för nya svenskar att bli medborgare och få rösträtt. För äldre, anhöriginvandrade män eller kvinnor från ett helt annat språkområde blir tröskeln hög, liksom för t ex de flyktingar som har svårt att uttrycka sig i skrift t o m på sitt eget modersmål. Integrationen av dessa människor underlättas knappast genom att de i praktiken utestängs från medborgarskap.
Vid sidan av språkkravet tar LUF således ett steg till och kräver godkända resultat på kunskapstester om den svenska grundlagen som villkor för medborgarskap. Jag undrar hur många som i dag är svenska medborgare som skulle bli av med sitt medborgarskap om de tvingades utföra ett sådant test?
Jag kan inte förstå den kontroll-, betygs- och testmani som svenska liberaler drabbats av. Jag har alltid associerat liberalism med frihetlighet, men börjar alltmer ompröva den sammankopplingen. Livet kan man inte ha på banken, som Mikael Wiehe uttryckte det. Kanske är det till sist vänstern som håller på att vinna kampen om frihetsfrågorna?
Visst är det värdefullt att de som är intresserade av medborgarskap får möjlighet att utveckla kunskap om såväl språk som styrelseskick. Sådana kunskaper förväntas erhållas genom den svenska 9-åriga grundskolan. För dem som ej genomgått denna kan medborgarskapet föregås av en kurs med obligatorisk närvaro (den typen av kurser ges ju redan vid sfi - svenskundervisning för invandrare). Men "infödda svenskars" kunskaper om språk och grundlag ligger inte till grund för medborgarskap. Så bör heller inte vara fallet för nya svenskar.
Kravet på tester gör det svårare för nya svenskar att bli medborgare och få rösträtt. För äldre, anhöriginvandrade män eller kvinnor från ett helt annat språkområde blir tröskeln hög, liksom för t ex de flyktingar som har svårt att uttrycka sig i skrift t o m på sitt eget modersmål. Integrationen av dessa människor underlättas knappast genom att de i praktiken utestängs från medborgarskap.
Vid sidan av språkkravet tar LUF således ett steg till och kräver godkända resultat på kunskapstester om den svenska grundlagen som villkor för medborgarskap. Jag undrar hur många som i dag är svenska medborgare som skulle bli av med sitt medborgarskap om de tvingades utföra ett sådant test?
Jag kan inte förstå den kontroll-, betygs- och testmani som svenska liberaler drabbats av. Jag har alltid associerat liberalism med frihetlighet, men börjar alltmer ompröva den sammankopplingen. Livet kan man inte ha på banken, som Mikael Wiehe uttryckte det. Kanske är det till sist vänstern som håller på att vinna kampen om frihetsfrågorna?
Visst är det värdefullt att de som är intresserade av medborgarskap får möjlighet att utveckla kunskap om såväl språk som styrelseskick. Sådana kunskaper förväntas erhållas genom den svenska 9-åriga grundskolan. För dem som ej genomgått denna kan medborgarskapet föregås av en kurs med obligatorisk närvaro (den typen av kurser ges ju redan vid sfi - svenskundervisning för invandrare). Men "infödda svenskars" kunskaper om språk och grundlag ligger inte till grund för medborgarskap. Så bör heller inte vara fallet för nya svenskar.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)