Nu vädjar jag till svenska folket om tålamod. Om att öppna era hjärtan.
(...) När det heter "det blir så många, det blir så krångligt, det blir så
svårt". Visa toleransen. Och visa också att ni minns att vi har gjort
det förut.
Fredrik Reinfelds tal på Norrmalmstorg i Stockholm den 16 augusti 2014 - en månad före valet - har i efterhand nått ikonisk status. Hans "öppna era hjärtan" bildar tillsammans med Stefan Löfvens "Mitt Europa bygger inte murar" (Medborgarplatsen i Stockholm den 6 september 2015) en skarp kontrast till partiernas efterföljande politiska retorik i flyktingfrågan.
Jag minns hur hustrun och jag hoppade till när vi hörde Fredrik Reinfeldts uttalande i en direktsändning. Vi kände direkt den politiska kraften i utspelet, och funderade både över Fredrik Reinfeldts överväganden och utspelets politiska konsekvenser. Det är viktigt att komma ihåg att Reinfeldt i sitt tal starkt betonade de ekonomiska kostnader som flyktingmottagandet skulle
föra med sig. Han anklagade de rödgröna partierna för att inte ta
hänsyn till de ökade kostnaderna för flyktingmottagningen när de
utformat sina reformförslag inför valet i september. På så sätt ställde Fredrik Reinfeldt flyktingmottagning mot sociala reformer.
Året efter Fredrik Reinfeldts tal - 2015 - tog Sverige emot över 160 000 asylsökande människor. Det var nog vida fler än vad ens Fredrik Reinfeldt kunnat ana. Sedan dess har Sveriges ekonomi gått strålande. Visst innebär en så stor och plötslig flyktingmottagning både utmaningar och problem. Men vi väntar fortfarande på den stora samhällskollaps som ytterhögerns alla Krösa-Major larmade om.
Här kan ni läsa vad jag skrev direkt efter Fredrik Reinfeldts tal, och bland annat om de konspirationsteorier som florerade. Jag står fortfarande fast vid mina tolkningar. Jag rekommenderar också varmt denna artikel av Fredrik Reinfeldts dåvarande talskrivare Moa Berglöf.
Själv upprepar jag gärna Fredrik Reinfeldts och Stefan Löfvens uppmaningar: Öppna era hjärtan och Mitt Europa bygger inte murar. Ett bra första steg i den riktningen är att ge människor som beviljats asyl i Sverige, vårt växande hem, permanenta uppehållstillstånd. Det är bra för integrationen och för de enskilda människorna. Och det är bra för Sverige.
Visar inlägg med etikett Krösa-Maja. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Krösa-Maja. Visa alla inlägg
2019-08-16
2016-11-15
Donald Trump och hotet mot vår säkerhet
I denna orons tidevarv kan jag väl passa på och vädra min oro för Europa.
Jag tillhör dem som efter viss tvekan i folkomröstningen 1994 röstade ja till svenskt EU-medlemskap. Det avgörande skälet var min bedömning att ett starkt EU minskade risken för krig mellan stater i Europa. Jag håller fortfarande fast vid den bedömningen.
Nu urholkas EU:s styrka och enighet. Storbritanniens beslut att lämna EU - Brexit - riskerar att sänka tröskeln för andra EU-stater att också överväga ett utträde. En seger för Nationella Frontens Marine Le Pen i presidentvalet i Frankrike 2017 skulle sannolikt sänkta tröskeln ytterligare. Få bedömare tror att Marine Le Pen vinner presidentvalet. Men det var också få bedömare som trodde att Donald Trump skulle vinna presidentvalet i USA hösten 2016. Den nationalistiska högerpopulismen växer sig stark i västvärlden, och vi ser inga tydliga tecken på att den ännu nått sin topp.
Valet av Donald Trump till USA:s president skakar om säkerhetsordningen i Europa. Donald Trump har förklarat att det inte är självklart att USA kommer att hjälpa andra Nato-stater vid ett eventuellt ryskt anfall. Ett amerikanskt stöd villkoras i stället av att den anfallna staten skulle ha "uppfyllt sina åtaganden" gentemot Nato. Villkorandet av amerikanskt stöd går helt på tvärs med den solidaritetsprincip som annars förknippas med Nato-gemenskapen. (Vid senare tillfällen har Donald Trump formulerat sig annorlunda. Men eftersom Donald Trump så ofta ljuger är det ingen som vågar ta det han säger på riktigt allvar.)
Den svenska Nato-debatten går in i ett vänteläge. USA är den överlägset starkaste politiska och militära kraften i Nato. Snart styrs USA av en person som gjort sig känd genom att tala osanning och vara oberäknelig. Ett av Nato-anhängarnas viktigaste argument har varit att ett svenskt Nato-medlemskap garanterar Sverige stöd från övriga Nato-stater i händelse av att Sverige anfalls av Ryssland. Idag har det argumentet tappat signifikant i styrka.
Vladimir Putin gnuggar förstås händerna. Ett sargat EU, framgång för de högerpopulistiska krafterna i Europa och en amerikansk president som ifrågasätter Nato-gemenskapen stärker Rysslands maktposition i regionen. EU-stater som till exempel Italien, Ungern, Grekland och Cypern är öppna för att lindra EU:s sanktioner mot Ryssland. Utfallet av helgens presidentval i Bulgarien och Moldavien innebar en politisk seger för de krafter som vill förbättra respektive lands relationer till Ryssland.
Ett USA lett av Donald Trump kan mycket väl välja att stärka sina relationer med Ryssland genom att göra eftergifter i frågorna kring Ukraina och Krim. Ett stärkt Ryssland kan bli en attraktiv samarbetspartner för flera av länderna i östra Europa.
Ett splittrat och försvagat EU, ett Ryssland som kan komma att stärka sin politiska ställning i närområdet och en blivande amerikansk president som utmärker sig genom lögner, oberäknelighet och en potentiell ovilja att stå upp mot Rysslands brott mot folkrätten. Läget är sannerligen osäkert.
Jag har heller inga illusioner om att USA under Donald Trumps ledning kommer att gå i täten när det gäller att värna demokratin, mänskliga rättigheter och folkrätt.
Jag förutsätter att svenska politiker - gärna över blockgränsen - gör sitt bästa för att bidra till att hålla ihop EU:s kärna. Sveriges försvarspolitiska samarbete med övriga nordiska stater får gärna stärkas. Och jag hoppas att Sverige genom sin plats i FN:s säkerhetsråd från den 1 januari 2017 kan bidra till att skapa en agenda för fortsatt internationellt samarbete och respekt för internationell rätt på ett sätt som ger så lite utrymme som möjligt för Donald Trump att låta sina bombastiska utspel bli faktisk politik.
Nej, jag är ingen Krösa-Maja. Men lite orolig är jag allt.
Jag tillhör dem som efter viss tvekan i folkomröstningen 1994 röstade ja till svenskt EU-medlemskap. Det avgörande skälet var min bedömning att ett starkt EU minskade risken för krig mellan stater i Europa. Jag håller fortfarande fast vid den bedömningen.
Nu urholkas EU:s styrka och enighet. Storbritanniens beslut att lämna EU - Brexit - riskerar att sänka tröskeln för andra EU-stater att också överväga ett utträde. En seger för Nationella Frontens Marine Le Pen i presidentvalet i Frankrike 2017 skulle sannolikt sänkta tröskeln ytterligare. Få bedömare tror att Marine Le Pen vinner presidentvalet. Men det var också få bedömare som trodde att Donald Trump skulle vinna presidentvalet i USA hösten 2016. Den nationalistiska högerpopulismen växer sig stark i västvärlden, och vi ser inga tydliga tecken på att den ännu nått sin topp.
Valet av Donald Trump till USA:s president skakar om säkerhetsordningen i Europa. Donald Trump har förklarat att det inte är självklart att USA kommer att hjälpa andra Nato-stater vid ett eventuellt ryskt anfall. Ett amerikanskt stöd villkoras i stället av att den anfallna staten skulle ha "uppfyllt sina åtaganden" gentemot Nato. Villkorandet av amerikanskt stöd går helt på tvärs med den solidaritetsprincip som annars förknippas med Nato-gemenskapen. (Vid senare tillfällen har Donald Trump formulerat sig annorlunda. Men eftersom Donald Trump så ofta ljuger är det ingen som vågar ta det han säger på riktigt allvar.)
Den svenska Nato-debatten går in i ett vänteläge. USA är den överlägset starkaste politiska och militära kraften i Nato. Snart styrs USA av en person som gjort sig känd genom att tala osanning och vara oberäknelig. Ett av Nato-anhängarnas viktigaste argument har varit att ett svenskt Nato-medlemskap garanterar Sverige stöd från övriga Nato-stater i händelse av att Sverige anfalls av Ryssland. Idag har det argumentet tappat signifikant i styrka.
Vladimir Putin gnuggar förstås händerna. Ett sargat EU, framgång för de högerpopulistiska krafterna i Europa och en amerikansk president som ifrågasätter Nato-gemenskapen stärker Rysslands maktposition i regionen. EU-stater som till exempel Italien, Ungern, Grekland och Cypern är öppna för att lindra EU:s sanktioner mot Ryssland. Utfallet av helgens presidentval i Bulgarien och Moldavien innebar en politisk seger för de krafter som vill förbättra respektive lands relationer till Ryssland.
Ett USA lett av Donald Trump kan mycket väl välja att stärka sina relationer med Ryssland genom att göra eftergifter i frågorna kring Ukraina och Krim. Ett stärkt Ryssland kan bli en attraktiv samarbetspartner för flera av länderna i östra Europa.
Ett splittrat och försvagat EU, ett Ryssland som kan komma att stärka sin politiska ställning i närområdet och en blivande amerikansk president som utmärker sig genom lögner, oberäknelighet och en potentiell ovilja att stå upp mot Rysslands brott mot folkrätten. Läget är sannerligen osäkert.
Jag har heller inga illusioner om att USA under Donald Trumps ledning kommer att gå i täten när det gäller att värna demokratin, mänskliga rättigheter och folkrätt.
Jag förutsätter att svenska politiker - gärna över blockgränsen - gör sitt bästa för att bidra till att hålla ihop EU:s kärna. Sveriges försvarspolitiska samarbete med övriga nordiska stater får gärna stärkas. Och jag hoppas att Sverige genom sin plats i FN:s säkerhetsråd från den 1 januari 2017 kan bidra till att skapa en agenda för fortsatt internationellt samarbete och respekt för internationell rätt på ett sätt som ger så lite utrymme som möjligt för Donald Trump att låta sina bombastiska utspel bli faktisk politik.
Nej, jag är ingen Krösa-Maja. Men lite orolig är jag allt.
2016-03-13
Krösa-Maja i den svenska politiska debatten
Dagens mätning från Sifo befäster intrycket av stabilitet i den svenska väljaropinionen. Stabiliteten kan förefalla överraskande för alla dessa debattens Krösa-Major, som armviftande och alarmistiskt försöker sprida bilden av ett land i kaos. Astrid Lindgrens Krösa-Maja oroade sig för kometnedslag, tyfusepidemier och varulvar. Vår tids Krösa-Major sprider oro för skenande brottslighet, flyktingströmmar som avvecklar välfärden och att i varje buske lurar en islamistisk terrorist.
Socialdemokraterna får i månadens Sifo 26.2 procent, vilket är tre procentenheter högre än partiets bottennotering från januarimätningen. Resultatet ger Stefan Löfven viss arbetsro. Ekonomin går just nu väldigt bra, de borgerliga partierna tycks ha bestämt sig för att inte försöka avsätta regeringen genom att lägga någon mer gemensam budget under mandatperioden och antalet flyktingar som söker sig till Sverige har åtminstone tillfälligt minskat kraftigt. Det är också relativt jämnt mellan blocken - allianspartiernas försprång är inte mer än 1.9 procentenheter. Givet den rödgröna regeringens svaga parlamentariska ställning och de ansträngningar som flyktingmottagningen 2015 innebär är det ett helt OK opinionsläge för en sittande regering mitt under en mandatperiod.
Stefan Löfven kan också glädjas åt att Socialdemokraternas strategi att få upp "den svenska modellen" på dagordningen hittills har varit framgångsrik. I sitt tal i Örebro i lördags använde Stefan Löfven uttrycket mer än 20 gånger, och Jan Björklund har redan förklarat sig villig att möta Stefan Löfven i en debatt om just "den svenska modellen".
Kanske ser vi också en tendens till att de båda stora partierna - Socialdemokraterna och Moderaterna - drar ifrån sina respektive samarbetspartners. I den senaste Sifo-mätningen får Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Kristdemokraterna, Liberalerna och Centerpartiet 28.5 procent tillsammans, vilket bara är drygt hälften av vad Moderaterna och Socialdemokraterna tillsammans får ihop.
Det kommer svårare dagar. Just nu minskar arbetslösheten, men det finns orostecken på att den kommer att öka igen under 2017. Vi vet ingenting om hur många flyktingar som kommer att behöva söka skydd i Sverige under 2016. Men just nu passar jag på att glädjas över ett något mer sansat debattläge och att Krösa-Maja - åtminstone tillfälligt - gått hem till sig.
P.S. Jag tror det var professor Agnes Wold som i sitt Sommar-program 2014 myntade uttrycket "Krösa-Maja-syndromet" om när människor, eller medier, skrämmer upp en folkopinion till urartade proportioner.
Socialdemokraterna får i månadens Sifo 26.2 procent, vilket är tre procentenheter högre än partiets bottennotering från januarimätningen. Resultatet ger Stefan Löfven viss arbetsro. Ekonomin går just nu väldigt bra, de borgerliga partierna tycks ha bestämt sig för att inte försöka avsätta regeringen genom att lägga någon mer gemensam budget under mandatperioden och antalet flyktingar som söker sig till Sverige har åtminstone tillfälligt minskat kraftigt. Det är också relativt jämnt mellan blocken - allianspartiernas försprång är inte mer än 1.9 procentenheter. Givet den rödgröna regeringens svaga parlamentariska ställning och de ansträngningar som flyktingmottagningen 2015 innebär är det ett helt OK opinionsläge för en sittande regering mitt under en mandatperiod.
Stefan Löfven kan också glädjas åt att Socialdemokraternas strategi att få upp "den svenska modellen" på dagordningen hittills har varit framgångsrik. I sitt tal i Örebro i lördags använde Stefan Löfven uttrycket mer än 20 gånger, och Jan Björklund har redan förklarat sig villig att möta Stefan Löfven i en debatt om just "den svenska modellen".
Kanske ser vi också en tendens till att de båda stora partierna - Socialdemokraterna och Moderaterna - drar ifrån sina respektive samarbetspartners. I den senaste Sifo-mätningen får Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Kristdemokraterna, Liberalerna och Centerpartiet 28.5 procent tillsammans, vilket bara är drygt hälften av vad Moderaterna och Socialdemokraterna tillsammans får ihop.
Det kommer svårare dagar. Just nu minskar arbetslösheten, men det finns orostecken på att den kommer att öka igen under 2017. Vi vet ingenting om hur många flyktingar som kommer att behöva söka skydd i Sverige under 2016. Men just nu passar jag på att glädjas över ett något mer sansat debattläge och att Krösa-Maja - åtminstone tillfälligt - gått hem till sig.
P.S. Jag tror det var professor Agnes Wold som i sitt Sommar-program 2014 myntade uttrycket "Krösa-Maja-syndromet" om när människor, eller medier, skrämmer upp en folkopinion till urartade proportioner.
Etiketter:
Agnes Wold,
Astrid Lindgren,
Den svenska modellen,
Krösa-Maja,
Sifo
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)