Nu har regeringen lagt fram lagförslaget som ska ge omkring 9 000 ensamkommande unga - de flesta från Afghanistan - en ny möjlighet att genom gymnasiestudier och jobb få stanna i Sverige. Jag är väldigt glad över detta. Resan fram hit har inte varit lätt. Förslaget har fått skarp kritik av Lagrådet, en del av dessa kritikpunkter är nu åtgärdade. Ännu fler människor hade gärna kunnat få omfattas av förslaget, men nu är det som det är. Framför allt är jag glad över alla dessa unga som nu får en ny chans att bli en del av vårt fantastiska gemensamma växande hem som heter Sverige.
Nu krävs visserligen att Centerpartiet ger sitt stöd åt förslaget för att det ska gå igenom i riksdagen. Jag skulle bli förvånad - och oerhört besviken - om Centerpartiet stoppar förslaget och därmed dömer dessa unga människor som bott i Sverige i flera år till en osäker framtid i ett skuggsamhälle eller i krigets Afghanistan. Den folkrörelse i Sverige som tagit sig an och stöttat dessa utsatta ungdomar inrymmer har ett starkt fäste också i Centerpartiet. För varje ung ensamkommande som varit här i några års tid finns också en stor grupp svenskar i vars liv dessa unga människor blivit en omistlig del.
Så låt oss hoppas att Centerpartiet snabbt gör klart att de tänker stödja förslaget i riksdagen. För de unga ensamkommandes skull, och för Sveriges.
3 kommentarer:
Sverige böjer sig för att undvika att 9000 unga mån
försvinner in i skuggsamhället. För att travestera
Groucho Marx: om ni inte gillar våra lagar kan vi alltid
stifta nya som passar er bättre.
Ja! Tack förvde orden! Måtte nu inte detta bli ännu en besvikelse..,
Jag begriper fortfarande inte frågan som observatör utanför den politiska arenan.
Efter valet 2002 trumfade småpartiernaigenom , mot M:s och S:s vilja, att avpolitisera beslut om flyktingstatus och asyl till domstolar (förvisso besatta av nämndemän utsedda av partierna. Före avpolitiseringen gick det att anpassa kostnaden över tid genom politiska beslut eftersom statsbudgeten skulle vara i balans liksom samhällets funktioner. Det var i vart fall Fp, Vp och Mp som drev frågan, men även Kd. Det var en tid då NGM inte hade slagit igenom fullt ut. Sedan dess har flyktingmottagandet (per capita) ökat, eftersom:
- det är lönsamt för marknaden med flyktingmottagande, (hög avkastning)
- besluten inte påverkas politiskt i enskilda ärendet utan fattas på förvaltningsnivå, dvs på juridisk grund där Sverige ställer upp med ombud och ofta hellre friar än fäller vid osäkerhet.
Inriktningen sedan 2002 har delvis dikterats av att Mp varit vågmästare.
Relativt stora förändringar, till det bättre och tll det sämre. Det är alltså för en oinvigt omöjligt att förstå varför politiken ska lägga sig i sina egna beslut, att delegera tillämpningen av lagar till domstol eller förvaltningsmyndighet.
Visst kan man skapa lagar på undantag som löser interna låsningar inom politiken,
men kanske måste man också fundera på konsekvensen. I detta fall verkar det som
att Mp ska hållas på gott humör, samt att C förfaller luta åt undantagslagen, att bifalla. Detta påverkar så klart hela valet, så man måste som väljare kalkylera med
att våra partier helt spelar ett högt spel. Om C bifaller, så kommer SD att vinna och den samlande borgerligheten att förlora, så på så vis går inställningen att förstå, fast å andra sidan kanske Mp åker ur Riksdagen, och om SD går bättre än förväntat även detta val, så har våra politiker som tillhör de etablerade partierna helt enkelt inte tänkt efter, eller så struntar man i konsekvensen. Vore intressant att få reda på av de som är för, vilka kommuner som ska ordna bostäder och gymnasieplats, alltså detta med ansvarsprincipen. I vilken grad de som fattar beslut som påverkar andra människors och organisationers verksamhet och resurser, tar hänsyn till förutsättningar utanför den egna lilla bubblan? Beslutet kommer i vart fall att gynna SD i valet, missgynna Alliansen och frågan är oklar på vilket vis det påverkar S, men sannolikt inte i rätt riktning. S.W
Skicka en kommentar