2018-02-28

Ulf Kristersson och behovet av en vuxen samtalston i politiken

Jag blev glad när Ulf Kristersson i sitt installationstal som nyvald partiledare för Moderaterna hösten 2017 efterlyste en bättre och mer vuxen samtalston i politiken. Ett förbättrat samtalsklimat är verkligen något som behövs, både för att få fokus på de politiska sakfrågorna och för att inte riskera ett ökat politikerförakt. Flera gånger har jag också uttryckt min uppskattning över Ulf Kristerssons ambition i denna fråga.

Men igår tappade Ulf Kristersson mig. I en intervju i Dagens Nyheter får Kristersson frågan om hur han ser på den moderata riksdagsledamoten Hanif Balis tonläge. Ulf Kristersson markerar visserligen distans genom att säga att Hanif Balis tonläge inte är hans tonläge, men tillägger Jag tänker inte moralisera över honom av det enkla skälet att det i alla partier finns människor som uttrycker sig på det sättet, mer eller mindre. På en uppföljande fråga om att Hanif Bali kallat domare som utdömer vad han menar är för milda straff för "jävla syltryggar" förnekar Ulf Kristersson att Balis sätt att kommunicera skulle vara ett problem. Och som argument för att inte agera jämför Ulf Kristersson sin egen relation till Hanif Bali med Stefan Löfvens relation till icke namngivna journalister på Aftonbladets ledarsida!

Erik Helmerson formulerar det bra på Dagens Nyheters ledarsida. Under rubriken Grattis Hanif Bali - du fick just fria händer skriver Helmerson: Om inte Kristersson som ledare styr upp sina egna representanter kan han inte klaga om hans motståndare inte styr upp sig själva. Resonemanget om Stefan Löfven är både en usel liknelse - det är viss skillnad på riksdagsmän och journalister - och klassisk "whataboutism": Titta bara va dumma andra är.

Att Ulf Kristerssons jämställer sina relationer till en riksdagsledamot från det parti han själv leder med Stefan Löfvens relationer till Aftonbladets ledarredaktion är faktiskt något av det mest absurda jag hört från en svensk partiledare på länge. Kristerssons påstående illustrerar på ett olyckligt sätt varför det faktiskt behövs fler vuxna i rummet.

Jag har tidigare efterlyst samtal på partiledarnivå om hur partierna bäst ska gå till väga för att hålla fulspel och raljant smutskastning borta från valrörelsen. Behovet av sådana samtal kvarstår.

9 kommentarer:

Jan Holm sa...

Det är väl bara bra att det finns folk inom partierna som uttrycker det som många tycker, fast de flesta är för PK eller för fega för att säga något om, iallafall med påslagen kamera.
Inom politiken är det väl annars mest hyckleriet, som är den mest framträdande egenskapen.
Hanif Bali är ju en av de få som vågar säga sin mening och det vore välkommet med fler politiker av den kalibern, istället för alla kappvändare och försiktiga PK-anhängare.

Anonym sa...

Jag hade inte väntat mig att Ulfs "omfamning" av Kristersson skulle vara mer än tillfällig. Nu har Ulf har ”tappat” Kristersson. Jag kan glädja honom att han fortfarande inte behöver ”tappa” Tomas Billström. (För det där med att diskutera volymer som han fick bannor av från Reinfeldt är ju numera också socialdemokratisk politik.)
I samband med att en polis hem besköts twittrade Bali i höstas:
”Vad är det för jävla syltryggar som sitter i domstolarna? Det är bortom mig hur grovt vapenvåld sedan 1996 med flit varit häktningsbefriat.” Han var upprörd över att domstolarna ofta inte häktade personer som greps med skarpladdat vapen. Moderaternas ”ordningsman” för riksdagsledamöter, gruppledaren Tobias Billström var kritisk och efterlyste en bättre ton: ”Det är viktigt att vi håller en respektfull ton i sociala medier. Jag utgår från att det även eftersträvas av alla våra företrädare. Det är viktigt att riksdagsledamöter i sin roll som lagstiftare håller en god relation gentemot landets oberoende jurister.”
Bali är en intressant person som gjort en häpnadsväckande karriär med tanke på hans svåra bakgrund. Lyssna på intervjun i Kvartal i fredags
https://kvartal.squarespace.com/
Personligen sympatiserar jag inte med Balis politik och tycker att hans raljanta ton visserligen ger många följare men i sak är direkt kontraproduktiv. Han får också bemötande på minst samma nivå. (Nu är det iofs inte svårt att hitta olämpliga tweets från både riksdagsmän och ministrar. Formatet inbjuder ju inte till djupsinnigheter.)
Att Kristersson nämner Aftonbladets ledarsida är inte förvånande även om han inte borde hänvisa till Löfven utan till LO-chefen eftersom LO har ett avgörande inflytande över tillsättningarna. För av det tiotal ledarsidor jag följer regelbundet sticker Abs ut. Ingen av de andra ledarsidorna är i närheten när det gäller personangrepp och smutskastning. Det är väl därför Widar Andersson, S, skriver ”Fråga istället varför de allra flesta politiker, skribenter och tänkande personer har slutat att bry sig om Aftonbladets ledarsida?” Det borde Kristersson också göra.
Klas Bengtsson

Gertrud sa...

...eller är det så att den gode Kristersson ser HB som en "nyttig idiot" - en som med partiordförandens goda minne kan uttrycka åsikter som inte anses riktigt rumsrena? Ännu.

Sven-Olof Carlsson sa...

Den nya svenska adeln lyssnar inte på ofrälse, vanligt folk såsom pensionärer. Adeln består av journalister, många akademiker, politiker såsom statsråd.

Anonym sa...

Har aldrig gått med i twitter, eller något annat socialt medium heller. Det räckte gott med nyheten internet i början av 90-talet och samtidigt GSM-telefonen, som innebar att man inte längre enkelt kunde vara ifred. (har dock tfn med knappar och ingen skärm, och byter nummer lite då och då). Twitter är en djungel och man drunkna sannolikt i flödena. Har flera vänner som med tiden upptäckt att twitterflödena håller på att ta över deras vakna medvetenhet. Det blir mer än vad hjärnan kan hantera, och en del av giftet är sannolikt att jaga följare (=berömmelse) samt att faktiskt inse att man i någon mening påverkar andra. Hanif Bali har

Tweets 47 900 inlägg på twitter (3 inlägg per dag ger drygt 1000 på året)

Följer 837 (om dessa skriver 3 inlägg/dag ska HB läsa 2 500 inlägg /dag)

Följare 82 000 är HB:s svans, sannolikt ingår politiska motståndare

Som hypotes kan man tycka att det är lite mycket information att hantera för vem som helst, och att det i en sådan mängd txt borde finnas utrymme för vissa misstag, tex att man skriver något i bara farten som inte är helt genomtänkt. Det må vara hänt. S.W

Anonym sa...

En enkelt kvalitetskontroll, den debatt han för är helt normal, sticker sannolikt i ögonen på några. Som politiker vet han spelets regler, dvs att hans meningsmotståndare kommer att ge igen, spelets regler, men herre jösses, se helheten, vi har åsiktsfrihet i Sverige, och ska ha ganska högt i tak, allt annat är mörker. Har han vad jag uppfattat någon gång brustit, kanske var detta med syltryggar (om någon domare som inte vågade tala i domskälen om något religiöst?) eller så var det batikhäxa?

U.t uppfattar batikhäxa som lite humor, i vart fall i rätt kontext. Alltså ett epitet på en kvinna runt 50 år som arbetar inom kultur eller offentlig förvaltning och röstar vänster, och framför allt, är en partikulär, en enskild individ. Stig Malms Isbjörnar om sossekvinnor var egentligen mycket värre.


Kopplingen batik till hemslöjd och egenhemknåpat tyg är märklig, mer 70-tal, inte värst nedsättande. Häxa kan man diskutera, men är jämförligt med troll eller kanske ful gubbe. Inte någon snäll människa. Man kan i normalt språkbruk inte använda batikhäxa för kvinnor i allmänhet som är runt 50 och gillar kultur och kanske är lite vänster.
Man blir direkt inklassad i klassen av "arga vita män som är nätaktvistiska troll"
och det vill man inte, om man inte vill skylta med att vara just vit, arg, vänsterhatande nät-troll. Men vem är intresserad av dessa? Mer än möjigen brunsås-smetar-intelligensian, som inte heller alltid fört det vuxna samtalet framåt.

Man ska undvika termen batikhäxa i offentlig text, liksom adjektiv och vissa adverb, då man alltså missuppfattas, medvetet eller omedvetet, genom alla skumma värderingar som läggs över som ett fördummande raster.

Visst går det i samtal, (dvs när man lägger in prosodi och kontext) säga batikhäxa, och komma undan med det, tom i vänsterkretsar, bara intentionen blir begriplig.

Tanter, eller för den delen vänstertanter med viss makt, är väl som människor är mest, oftast riktigt trevliga och emellanåt hemska att ha att göra med. Nog kan vi inte förbjuda nedsättande epitet, men ska man hantera marginalen, dvs publiken i mitten, är det nog bäst att inte vara alltför pubertal. TF ger oss rätt till vårt egetord, och sedan ska man så klart förvalta förtroendet. Balis texter, vad jag kunnat se, är mer upplysande, helt klart provokativa, men skrivna med viss spets, så jag tolkar mer kritiken som lite platt. Bali förlorar inte den kampen, eftersom han argumenterar i sak, och klarar man inte det själv, vinner man inte i längden på personangrepp.

För att vara utanför twitter-träsket kan jag ändå inte tycka att HB är en flåbuse, han är en provokatör, och han belägger oftast sina påståenden, och dessutom förefaller han bemöta väldigt många, och även det är värt att ta på allvar. S.W

Anonym sa...

För att föra debatt i sak, är nyfiken på Bjerelds egen uppfattning om rättvisa villkor inom sport. Jag tycker helt klart att HB har en poäng, och anser att människor, även de med politisk makt som för offentlig debatt, måste kunna bemötas sakligt, dvs möt argumenten och inte personliga påhopp. Alltså, HB precis som UB, är personer som tillför vårt samhälle och vår debatt intresseväxkande tankar. Att kriga på twitter blir man nog tyvärr i längden inte helt frisk av, och vänder mn på steken kan man säga att det är ett under att HB orkar, och att han faktiskt håller en rimligt hög nivå, bakom den lite sarkastiska stilen, som det får antas är ett skydd för att orka, trots allt är HB som alla vi andra, en helt vanlig människa med åsikter, tankar och känslor, som av olika orsaker valt att exponera sig i i ett forum där det faktiskt inte går att föra samtal alls. Det är ett taltrattskrig som egentligen ingen kan vinna, och vuxet blir det aldrig, om vi med vuxet menar att man för samtal mellan individer och lyssnar på motparten, tänker efter, och faktiskt deltar för att lära sig själv något lite mer.
Den politiska debatten i TV är för övrigt ännu sämre än twitter, så vi har ett formfel. Har aldrig träffat HB, men i ett inslag så jag vederbörande framträda, han uppträdde försynt, blygt och föreföll inte vara överdrivet extrovert.

Skulle någon från andra kanten få för sig att föra ett samtal med HB, är nog chansen rätt stor att det blir konstruktivt. S.W

Anonym sa...

Är någon intresserad av samtiden och förståelsen av det framtida samhälle som väntar, och vilken krock vi har i vardande, mellan NLP, big data, deep learning och AI å ena sidan och det epsitemologiska virrvarret å den andra sidan, så måste man förstå just detta. Den ontologiska sammanhanget, som alltså är beroende av just sammanhang samt mängder av individer/data, som datorerna sedan tränar sig på, corpuset.

Kanske ska man börja med att sätta sig in i hur en ontologi fungerar, ytterst efter idéer från Quaine. Men det var mycket forskning inom det ontologiska som tyvärr gick i spillror efter 2a VK, tex Husserls idéer, men även ex Hartmanns, fick ge vika för Heideggers....Men idag spelar det inte så stor roll om en liten akademisk elit eller bubbla, sitter och talar om rätt eller fel i sin egen bubbla. Google, Amazon, Siri och allt vad det heter, samlar in data och bygger en ontologisk verklighet för mening och tolkning vare sig vi vill eller inte, eftersom vi ju frivilligt ger bort allt vi kommunicerar till nätet, som samlar in allt, inkl Balis twitter :-)

Exempel på enkel ingång om vad en ontologi är av Barry Smith.
https://www.youtube.com/watch?v=Gh0f2Us0hr0

Mitt eget förstånd skulle inte klara en dag med twitter. Nu blir det 2 mil på järnbergare i solen, så att friden infinner sig, sedan lägger man in det i minnet, i klassen av alla goda turer. Riktigt vuxna samtal för man naturligtivs inte i media, utan under en promenad eller tur på fjället. Såtillvida för inte Bali några vuxna samtal, men å andra sidan förstår både han och hans följare att twitter är twitter.

universal vs universal tex klassen av internet-forum vs klassen av promenadsamtal

universal vs partikulär tex klassen av allt twitter vs Hanif Balis twitter

partikulär vs partikulär, Balis tweet om skäggdamer vs någon opponents genmäle.

Graden av vuxenhet avgörs av forum, vem på just det forumet som tolkar vem,
och framför allt vilket inlägg som avses. Ibland säger vi saker som inte är perfekt formulerade, eftersom vi är människor och inte maskiner, i vart fall ännu ett tag.
Passa på och njut av friheten. Kanske är sunda tankar och vuxna samtal inte möjliga i storstäder eller andra fora där makt fylkas. (Fylke = slagordning) Visst fan är Bali en krigare, och sannolikt en ganska skicklig sådan, och själv är jag imponerad av att han orkar, liksom imponerad av att han inte ser religion som medel för det goda, utan sannolikt just fakta och kunskap. Vuxen blir man dessutom, i vart fall män, vid runt 50, så det finns hopp även där. Om moderaterna skulle skicka Bali på en veckas fjälltur i Jotenheim, utan tv-telefon, skulle han sannolikt komma tillbaka frisk och utvilad och kenga upp moderutterna någon % i nästa poll. Hoppet är att HB inte vilar h,järnan, blir galen och drunknar, som alla andra, i twitterfloden.

Solen lyser, ut i det fria och andas ren frisk luft. Fan vad mycket trams det är på nätet, och datorerna suger i isg allt. Vi är bara i lindan av början på en framtid vi inte vet någonting om alls, utom att allt vi gör offentligt, samlas in i ett ständigt växande korpus, som snart datorerna helt tar över, tolkningsföreträdet utav. S.W

Anonym sa...

"Vuxen" samtalston kan vara ack så nedvärderande i grunden. Men det är värt diskutera. Jag tror inte Hanif Bali hade valt att gå fram hårt om motsidan inte hade visat vägen, t.o.m. från s.k. fint folk i media och politiska partier. Lyssna gärna på Fredagsintervjun med Hanif Bali på Kvartal.se och bedöm sedan. Dessa frågor tas upp där.
A-K Roth