2015-01-08

Attentatet mot Charlie Hebdo - yttrandefriheten får inte förminskas till en dogm

I skrivande stund finns det inga misstänkta gripna för det vidriga terrordådet mot tidskriften Charlie Hebdo i Paris igår. Det är av största vikt att förövarna kan gripas levande och ställas inför rätta. En rättegång ger möjlighet att skapa klarhet kring vad som skedde och därigenom ge bättre förutsättningar att motverka framtida terrordåd.

Charlie Hebdo var sannerligen ingen okontroversiell tidskrift. Dess vänsterrabulistiska hållning och stundtals groteska karikatyrer av politiska och religiösa ledare väckte starka känslor. Financial Times Europaredaktör Tony Barber påstod efter attentatet att Charlie Hebdo bedrivit "hets mot muslimer" ("muslim baiting") och menade att dess journalistik varit "stupid" och präglats av "editorial foolishness". Men det spelade ingen roll, menade Tony Barber. Yttrandefriheten var självklart lika ovillkorlig för Charlie Hebdo som för vilken annan tidskrift som helst.

Däri ligger yttrandefrihetens sprängkraft. Yttrandefriheten inbegriper alla ståndpunkter, även ståndpunkter vi kanske inte bara ogillar utan i grunden djupt avskyr. Även om en person eller en tidning agerar på ett sätt som man kan tycka är idiotiskt eller vedervärdigt, så inbegrips den av en ovillkorlig yttrandefrihet (såvida inte lagen säger annorlunda - t ex i form av hets mot folkgrupp, förtal eller olaga hot).

Älska era fiender, säger Jesus (Matt 5:44). Det är inte så lätt alla gånger. Att älska våra vänner är mycket lättare. På samma sätt är det med yttrandefriheten. Det är inte så lätt att alla gånger stå upp för en yttrandefrihet som kanske används för att kränka människor eller håna utsatta grupper. Men vi har inget val. Yttrandefrihet måste vara på riktigt, annars är den ingenting värd.

Man kan tycka vad man vill om Lars Vilks konst och hans hånande av profeten - men hans rätt att håna kan inte kompromissas bort. Därför måste vi försvara idioterna på Jyllands-Posten, skrev Henrik Berggren oberoende liberala Dagens Nyheters ledarsida, efter att Jyllands-Posten publicerat provokativa karikatyrer på profeten Muhammed. Henrik Berggren fortsatte: Problemet är inte att teckningarna är provocerande för muslimer utan att den enda publiceringsanledningen är att de är förolämpande mot muslimer. Det här är inte Rushdies "Satansverserna", snarare Kjærsgaardskt skitsnack. (...) Personer som måste gömma sig bakom sin "rätt att provocera" är oftast intellektuellt desperata individer som inte har något av vikt att säga.

Oavsett om man delar Henrik Berggrens värdering av Jyllands-Postens publiceringar eller ej är är slutsatsen att det måste vara möjligt att hålla två tankar i huvudet samtidigt. Det går att kritisera en tidning för dess publiceringar och samtidigt vara beredd att med alla till buds stående medel värna tidningens yttrandefrihet. Den som kräver att tidningens kritiker av omsorg om yttrandefriheten skall hålla inne med sin kritik förminskar yttrandefriheten till en dogm. Det är först i en levande debatt som yttrandefrihetens värde blomstrar.

13 kommentarer:

Anonym sa...

Nej, de misstänkta har inte gripits men foton av de två bröderna har publicerats med deras namn. Vidare vet man att de tränats i Jemen och är av algeriskt ursprung.

A-K Roth sa...

Det är ju också så att en karikatyr som avser att håna våldsam radikal islamism och visa hur fel det är enbart tas som hån av profeten. Det är nog mycket begärt att tro att alla läsare kan ta in satir så som det är menat.

Anonym sa...

Håller med. Det ligger nog i yttrandefrihet ens natur att man inte kan gilla allt som sägs. Men man kan också kritisera, debattera.
Jag har funderat många ggr på Lars Vilks, och bl.a. den sk rondellhunden. För mig en bagatell jag bara småler åt. För andra "blodigt" allvar. Är det rätt att fortsätta provocera när det blir dessa reaktioner? Det valet kan bara Lars Vilks göra. Mer oroande är det i så fall med alla hot Vilks utsätts för. Skall Vilks vara tyst för att han hotas...? Där kanske det finns en poäng med Vilks agerande. Han kanske tycker att han vill markera sin rätt att få uttrycka sig på ett visst sätt, och som han själv finner okontroversiellt. Han skall inte behöva backa. Vem är i så fall satt att avgöra det?
Kjell Eriksson

Mats sa...

"Det går att kritisera en tidning för dess publiceringar och samtidigt vara beredd att med alla till buds stående medel värna tidningens yttrandefrihet."

Nej det gar inte. Du kan kritisera innehallet i det som publiceras, men inte publiceringen.

Vore skoj att hora vad DU tycker om yttrandefriheten. Du gommer dig bakom Barber och Berggrens implicita distinktion mellan finkultur (Salman Rushdie) och slodderkulture (Charlie Hebdo och Jyllandsposten). Den distinktionen tycker jag sjalv kanns ganska unken.

Krister P sa...

Jag tycker Ulf Bjerelds åsikt var rätt tydlig även om gränsdragningen blir subjektiv från var och ens perspektiv. Men så är väl livet. Läs Malin Lernfelts blogg på GP som är raka motsatsen. Hon verkar rasande för att vi inte förolämpar varandra tillräckligt mycket.

Anonym sa...

Här är en artikel från en iranier sammanfattar problematiken bra. http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/islamiska-symboler-kan-inte-vara-immuna_4240205.svd

"Det bästa sättet att uttrycka solidaritet med muslimer är inte att hålla tyst om de förtryckande sidorna av islam utan stödja den kamp för fri- och rättigheter, bland annat rätten att smäda islamiska symboler som förs i den så kallade muslimska världen"

Anonym sa...

"Det går att kritisera en tidning för dess publiceringar och samtidigt vara beredd att med alla till buds stående medel värna tidningens yttrandefrihet."

Nja. Att kritisera någon för att ha publicerat något är detsamma som att kritisera någon för att ha talat. Däremot kan man kritisera det som har publicerats.

A-K Roth sa...

Kanske vore lämpligt med mer solidaritet:
Je suis juif.
Je suis police.

Orion77 sa...

Engelskspråkiga Al Jazeera har en aktuell artikel av professor Mark LeVine, "Why Charlie Hebdo attack is not about Islam" http://www.aljazeera.com/indepth/opinion/2015/01/charlie-hebdo-islam-cartoon-terr-20151106726681265.html

Mark LeVine is a professor of Middle Eastern History at University of California, Irvine, and a Distinguished Visiting Professor at Lund University. His new book is One Land, Two States: Israel and Palestine as Parallel States, co-edited with Ambassador Mathias Mossberg.

Ett utdrag: "If Charlie Hebdo reminds us of anything it is that the arc of blowback can stretch for decades, growing more uncontrollable as the political, economic, social and technological chaos of the contemporary world increases."

Dvs: Attentatet är ett resultat av Frankrikes tidigare härjningar i Algeriet. Ett svar på Europas kolonialism.

Anonym sa...

Med bakgrund av diskussionerna kring "Lilla hjärtat", raskarikatyrerna i Kalle Ankas julafton etc. är det faktiskt sorgligt att vi fortfarande inte kan diskutera Jyllandspostens och Charlie Hebdos RASISTISKA islamkritik. Jag är själv motståndare alla typer av konservativ religion, men det är inte sekularism detta handlar om.

Avbildningar av Muhammed sker nästan överallt i den muslimska världen, men aldrig med Muhammed som en ondsint, svartmuskig förbrytartyp. Det är såväl osakligt, rasistiskt och skrämmande att just diskussionen om islam ständigt ska föras med kariaktyrer av arabers förmodade utseende. Charlie Hebdo har ju tidigare fällts för "satiriska" teckningar där de satte kroknäsor på rabbiner. Vad jag minns var det ingen som ville kalla sig Charlie Hebdo då... Varför inte utsträcka den självklara respekten för judendomen och judar till andra grupper?

Orion77 sa...

Professor Mark LeVines artikel bekräftas i princip av Amedy Coulibaly, en av Paris-terroristerna, enligt artikel i dagens Aftonbladet. Coulibaly rättfärdigar dådet som en vedergällning för västmakternas attacker på muslimer. Kanske saknar Coulibalys resonemang den historiska aspekt som LeVine aktualiserar.

Anonym sa...

Orion77

"Attentatet är ett resultat av Frankrikes tidigare härjningar i Algeriet."
Inte ett smack!!

Anonym sa...

Miljontals med människor idag i Frankrike, alla kategorier, demonstrerade helt fridfullt för Charlie Hebdo mot terrorismen och rasismen.