*
I mina tidigaste tonår – runt år 1970 - läste jag en
insändare i tidningen Kvällsposten
som gjorde mig djupt upprörd. Insändaren var skriven av signaturen ”Drabbad”
och skribenten rasade över tillståndet i svenska fängelser. Straffen var för
korta och tillvaron på anstalterna alldeles för bekväm. Daltet med fångarna
måste få ett slut. Ett straff skulle vara ett straff och inte en behaglig
semestertillvaro.
Signaturen ”Drabbad” var en del av en högljudd och
frustrerad opinion som irriterades av 1960- och det tidiga 1970-talets
reformering och humanisering av svensk kriminalvård. Mitt unga hjärta upprördes
av skribentens förakt och bristande medkänsla gentemot de människor som av olika
skäl hamnat innanför murarna. Med harm i sinnet skrev jag ett svar till signaturen ”Drabbad”
där jag lyfte fram behovet av vård och rehabilitering i stället för straff och
att människovärdet även gällde brottslingar. Kvällsposten publicerade mitt svar
och jag fylldes av en självtillfredsställelse värdig julaftonens Karl-Bertil
Jonsson.
*
Reformeringen och humaniseringen av svensk kriminalvård
kulminerade under Lennart Geijers tid som socialdemokratisk justitieminister i
Olof Palmes fösta regering. Lennart Geijer var justitieminister åren 1969-1976
och han uttryckte regelbundet sin misstro mot fängelsesystemet och det ovärdiga
i att låsa in människor. I stället ville Lennart Geijer genom politiska
åtgärder skapa ett mer rättvist och jämlikt samhälle där brottslighetens
sociala grundvalar undanröjdes. Genom utbildning och rehabilitering och ibland
vård skulle den dömde avhållas från fortsatt brottslig verksamhet.
Fängelsestraffet borde avskaffas.
Trots Lennart Geijers omstörtande ställningstaganden i
kriminalpolitiska frågor och trots hans centrala position i svenskt politiskt
liv under de omtumlande åren i slutet av 1960- och början av 1970-talet är hans
politiska idéer och hans politiska gärning i stort sett outforskade. Den så
kallade Geijeraffären från senare delen av 1970-talet – där Lennart Geijer
tillsammans med andra framträdande politiker anklagades för samröre med
prostituerade – har lagt sig som ett hinder i vägen och utgjort en slags
politisk och mental blockering mot alla försök att studera Geijer som politiker
och som person.
Boken grundar sig på en genuin nyfikenhet att förstå den
tid under 1960- och 1970-talet, som inte är så avlägsen och som frambringade
hållningar som i dag uppfattas som närmast tabu i det politiska samtalet. Syftet
är att sätta in Lennart Geijers radikala idéer i ett idéhistoriskt sammanhang
och därigenom bidra till ökad förståelse av såväl hans politiska strävan som av
den tid i vilken han verkade. Därutöver är avsikten att ge en bild
av människan Lennart Geijer, en man som av många uppfattades och beskrevs som
en särling i den politiska världen.
Jag har haft stor glädje av de tidigare okända dagboksanteckningar som jag genom Lennart
Geijers familj fått möjlighet att ta del av. Dagboksanteckningarna sträcker sig
från sommaren 1922, då Lennart Geijer var tolv år gammal, till hösten 1975 när
Geijer vid 66 års ålder närmar sig slutet av sin politiska gärning. Dagböckerna
utgör sammantaget 1 700 prydligt skrivna och
lättlästa sidor.
Jag berättar om hans barn- och
ungdomsår, och om hans politiska och yrkesmässiga gärning inom
hyresgäströrelsen och tjänstemannarörelsen. Särskilt utrymme ges åt Lennart
Geijers tid i Lund, hans introduktion i de studentradikala kretsarna med Tage Erlander i sällskapskretsen. Här ges färgstarka ögonvittnesskildringar av Olof Palme och Tage Erlander, av 1960- och 1970-talets turbulenta politiska tid samt dramatiska händelser som kapningsdramat på Bulltofta, ockupationen av västtyska ambassaden, IB-affären och även Geijeraffären. Därutöver vill jag använda skildringen
av Lennart Geijer och hans tid till att också säga något om den tid vi själva
lever i, mot bakgrund av den frihetlighet
och den auktoritetsnedrivning som så starkt präglade Lennart Geijer och hans
tid.
*
Boken presenteras i samband med boksläpp i Stockholm tisdag 20 januari kl 18.00, i bokförlaget Atlas lokaler på Saltmätargatan 22, samt i Göteborg onsdag 21 januari kl 17.00, i entrén till Statsvetenskapliga institutionens lokaler på Sprängkullsgatan 19. Välkomna!
Boken kan beställas här.
4 kommentarer:
Gratulerar till fina recensioner! Belyser boken också reformerna av rättsväsendet under epoken?
Tack! Och ja, åtminstone delvis.
Tar du även upp själva "Geijeraffären" i boken?
Skicka en kommentar