50 år sedan Johnny Cash klassiska fängelsealbum At Folsom Prison #1968

Jag noterar att min och Marie Demkers bok 1968. När allt började (Hjalmarson & Högberg) ligger på femte plats på Hedengrens Pockettoppen: Facklitteratur på svenska. Trevligt. I dag såg vi den också i Pocketshop i Göteborg, så den tycks ha nått ut till bokhandlarna nu.

Jag har ju lovat att då och då under året publicera texter som uppmärksammar 50-årsminnet av det mytomspunna året 1968. I dag lever vi i en tid där frågor om lag och ordning dominerar den politiska debatten och de politiska partierna står i kö för att framföra sina krav på allt strängare straff. Så var det inte då. Åren kring 1968 var diskursen annorlunda.

I förra veckan (13 januari) var det exakt 50 år sedan Johnny Cash spelade in sitt klassiska album At Folsom Prison i Folsom State Prison, Kalifornien, USA. Johnny Cash var en del av den rörelse som förknippas med 1968 och där liberala tankeströmningar om krimnalvården fick fäste i den politiska debatten. Brottslingen var också ett offer, skördad av ett osunt samhälle och ogynnsamma livsvillkor. Johnny Cash gjorde många spelningar för fångar i de amerikanska fängelserna, och markerade sympati, medkänsla och också solidaritet med dessa samhällets olycksbarn. Albumet At Folsom Prison följdes 1969 upp med At San Quentin. I Sverige hade vi tidstypiska albumet Kåklåtar (MNW, 1972) med sånger skrivna och framförda av interner och med syfte att bidra till kampen för en humanitär kriminlvård.

Och ja - Johnny Cash kom förstås till Sverige också. Den 3 oktober 1972 spelade han på Österåkeranstalten och året därpå släppte CBS albumet På Österåker. På ett av spåren säger han på stapplande svenska: Tack mina vänner, Jag hoppas att ni tycker om våran musik, Jag hoppas att ni tycker om mig. Och fortsätter: Detta är en sång om mig och Bobby McGee. Ni kan lyssna på den här. Och här kan ni lyssna på en radiodokumentären Fångupproret på Österåker från 1970.


Vilka svenska artister spelar på fängelser i dag (jag hoppas och tror att det är många som gör det)?

Och ja. Naturligtvis har jag de tre fängelsealbumen av Johnny Cash i min vinylsamling. Uppdaterat 22 januari: En vänlig själ påpekar att det inte är albumet "At Folsom Prison" som syns nedan. Vid en närmare kontroll finner jag att det i stället är ett samlingsalbum med låtar som Cash tidigt spelade in för Sun records. Well, well... :)

Kongressrapport I: Några ögonblicksbilder

I samma ögonblick som Håkan Juholt valdes till ny partiledare för Socialdemokraterna satte någon en blomsterkrans på han huvud. Håkan Juholt valde att ta av kransen innan han äntrade talarstolen för att tacka för förtroendet. Det var nog en klok bedömning - mustasch och blomsterkrans hade kanske bara blivit lite too much på löpsedlar och andra bilder som förevigade det historiska ögonblicket.

Juholts första insats som partiledare blev att citera Tom Pettys I Won't Back Down for there is No Easy Way Out (en låt mest känd genom en cover-version av Johnny Cash). Det är bra. Texten inrymmer ytterligare en tänkvärd oneliner: I Will Stand My Ground. Vari denna "ground" består får vi veta i morgon kl 10.00. Jag spekulerar i saken här, tillsammans med bl a Helle Klein och Jytte Guteland.

Mona Sahlins tal var väl komponerat och innehöll inga överraskningar. Hennes egentliga avskedstal - som väckte starka känslor och en hel del kritik då hon tag avstånd från delar av den politik hon själv argumenterat för under valrörelsen - höll hon ju kort efter sitt beslut att avgå. Jag gladdes över hennes avsnitt om Mellanöstern, där hon bl a förespråkade att Sverige skulle bli första EU-stat att erkänna Palestina. Jag oroades något när hon liknade sociala media vid vår tids megafoner. Sociala medier bygger ju på interaktiv kommunikation, megafoner tenderar att vara mest effektiva när kommunikationen är avsedd att vara enkelriktad.

Kongressen bevakas av ca 500 journalister, trots att inga politiska beslut av vikt kommer att fattas. Jag undrar om det inte är den mest välbevakade partikongressen i Sverige någonsin? Och så finns det dem som påstår att Socialdemokraterna bara är ett parti som andra...