I samband med söndagens folkomröstning i Grekland fylldes nätet av sarkasmer. Hånfulla personer föreslog diverse omröstningar om de skulle behöva betala tillbaka sina banklån/studielån eller ej. När folkomröstningens klara och entydiga nej till euroländernas slutbud var ett faktum var det många som närmast triumferande mästrade att grekerna varit så dumma att de röstat mot sig eget bästa och nu skulle de minsann få se.
De senaste månaderna har jag börjat dölja eller blockera twitteranvändare som regelbundet använder raljans som debattstil. Raljansen skymmer argumenten och bidrar till en sämre debatt. Särskilt osmakligt är det förstås när raljansen - som i fallet Grekland - förekommer i situationer där människor far illa.
Om framtiden vet vi ingenting, och det går förstås inte att säga om väljarnas entydiga nej på sikt gynnar eller missgynnar det grekiska folket. Jag är inte ekonom, men kan en hel del om politik. I min bok stärker väljarnas entydiga nej den grekiska regeringens förhandlingsmandat och dess möjligheter att förhandla fram en mer gynnsam uppgörelse för Grekland. Euroländerna, IMF och den europeiska centralbanken ECB kan inte hoppas på att ett nyval i Grekland skulle leda till en mer försonlig grekisk regering. Den grekiska regeringen vet nu att dess nej har en förankring i det folk den företräder.
Folkomröstningens resultat påminner också om den gamla sanningen att beroenden är ömsesidiga. Visst, Grekland är beroende av euroländerna och IMF för att klara sin ekonomi. Men euroländerna och många storbanker är beroende av att Greklands ekonomi inte kollapsar. Ömsesidiga beroenden tenderar att mildra konsekvenserna av ojämlika maktförhållanden och därigenom gynna den svagare parten, i det här fallet Grekland.
Jag läste med förtjusning Per Lindvalls artikel i SvD Näringsliv i dag - artikelförfattaren gav ord på hur jag tolkar situationen, men inte varit förmögen att uttrycka. IMF borde ha dragit i bromsen betydligt tidigare, när det stod klart att ytterligare åtstramningar i Greklands krympande ekonomi skulle leda till katastrof. Nu måste Greklands skulder rekonstrueras och delvis avskrivas, för Greklands, euroländernas och till och med storbankernas skull.
Tillsammans med (S)-studenters ordförande Elin Ylvasdotter skrev jag för några dagar sedan om läget i Grekland och behovet av internationell solidaritet.
Visar inlägg med etikett Folkomröstning. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Folkomröstning. Visa alla inlägg
2015-07-07
2013-08-26
Omröstningen om trängselskatt - datum och frågeformulering
Folkomröstningen om trängselskatt i Göteborg kommer att genomföras på valdagen söndagen den 14 september 2014. Det står klart sedan en bred och blocköverskridande majoritet i dag enats om förslaget. Alternativa datum har varit i samband med Europaparlamnetsvalet i maj 2014 eller på en separat valdag redan under hösten 2013.
Ja-sidan, det vill säga de som vill att trängselskatten skall finnas kvar, gynnas av att folkomröstningen genomförs i samband med de allmänna valen. Erfarenheten visar att det är svårare att i en folkomröstning få gehör för att riva upp ett redan fattat och genomfört beslut. I september 2014 har medborgarna hunnit vänja sig vid trängselskatten, vilket höjer tröskeln för nej-sidan, det vill säga de som vill avskaffa trängselskatten. Dessutom kommer valdeltagandet nu att bli mycket högre än vid de båda andra alternativen (EU-valdagen, separat valdag). Även de som inte har något större engagemang i trängselskattefrågan kommer att vara mer benägna att rösta. Jag tror att denna icke så engagerade grupp har lättare att följa partilinjen, vilket också gynnar ja-sidan.
Men att ja-sidan gynnas av att folkomröstningen genomförs i samband med de allmänna valen innebär förstås inte att utgången är avgjord. Den kampanj som ledde fram till folkomröstningen visade att det fanns ett starkt motstånd mot trängselskatten i breda befolkningslager. Och om omröstningen skulle utmynna i ett nej blir det nu svårare för för den politiska majoriteten att inte följa utslaget - ett högt valdeltagande ger ju starkare legitimitet åt omröstningens resultat.
Ja-sidan, det vill säga de som vill att trängselskatten skall finnas kvar, gynnas av att folkomröstningen genomförs i samband med de allmänna valen. Erfarenheten visar att det är svårare att i en folkomröstning få gehör för att riva upp ett redan fattat och genomfört beslut. I september 2014 har medborgarna hunnit vänja sig vid trängselskatten, vilket höjer tröskeln för nej-sidan, det vill säga de som vill avskaffa trängselskatten. Dessutom kommer valdeltagandet nu att bli mycket högre än vid de båda andra alternativen (EU-valdagen, separat valdag). Även de som inte har något större engagemang i trängselskattefrågan kommer att vara mer benägna att rösta. Jag tror att denna icke så engagerade grupp har lättare att följa partilinjen, vilket också gynnar ja-sidan.
Men att ja-sidan gynnas av att folkomröstningen genomförs i samband med de allmänna valen innebär förstås inte att utgången är avgjord. Den kampanj som ledde fram till folkomröstningen visade att det fanns ett starkt motstånd mot trängselskatten i breda befolkningslager. Och om omröstningen skulle utmynna i ett nej blir det nu svårare för för den politiska majoriteten att inte följa utslaget - ett högt valdeltagande ger ju starkare legitimitet åt omröstningens resultat.
En annan stridsfråga har varit hur frågeformuleringen skall utformas. Skall frågan bara ställas som ett ja eller nej till trängselskatt på det sätt som förslaget var formulerat i det folkinitiativ som ledde fram till beslutet om en folkomröstning? Enligt Göteborgs-Posten finns det nu politisk majoritet för att kombinera den raka frågan om ja eller nej till fortsatt trängselskatt med en inledning. Den exakta ordalydelsen kommer i så fall att vara:
Göteborgs Stad har tillsammans med Staten, Göteborgsregionen, Region Halland och Västra Götalandsregionen ett avtal om Västsvenska paketet. Trängselskatten som infördes i Göteborg 2013 ingår i avtalet och har tre syften: minska trängseln, förbättra miljön och delfinansiera Västsvenska paketet. Paketet innehåller bland annat en ny Götaälvbro, en pendeltågtunnel, en ny älvförbindelse och investeringar i kollektivtrafik.
Kommunfullmäktige har efter ett folkinitiativ beslutat att hålla en rådgivande folkomröstning.
Anser du att trängselskatten ska fortsätta i Göteborg efter valet 2014?
Ja/Nej
Genom att i en sådan inledning räkna upp alla de positiva saker som trängselskatten är avsedd att finansiera sänks medborgarnas tröskel till att rösta ja. Däremot är det fortfarande oklart hur ett nej skall tolkas. Innebär ett nej att delar av de positiva saker som nämns i inledningen inte kommer att genomföras, eller innebär ett nej att de kommer att finansieras på annat sätt?
Göteborgs Stad har tillsammans med Staten, Göteborgsregionen, Region Halland och Västra Götalandsregionen ett avtal om Västsvenska paketet. Trängselskatten som infördes i Göteborg 2013 ingår i avtalet och har tre syften: minska trängseln, förbättra miljön och delfinansiera Västsvenska paketet. Paketet innehåller bland annat en ny Götaälvbro, en pendeltågtunnel, en ny älvförbindelse och investeringar i kollektivtrafik.
Kommunfullmäktige har efter ett folkinitiativ beslutat att hålla en rådgivande folkomröstning.
Anser du att trängselskatten ska fortsätta i Göteborg efter valet 2014?
Ja/Nej
Genom att i en sådan inledning räkna upp alla de positiva saker som trängselskatten är avsedd att finansiera sänks medborgarnas tröskel till att rösta ja. Däremot är det fortfarande oklart hur ett nej skall tolkas. Innebär ett nej att delar av de positiva saker som nämns i inledningen inte kommer att genomföras, eller innebär ett nej att de kommer att finansieras på annat sätt?
2013-05-28
När skall folkomröstningen om trängselskatt genomföras?
Sedan några dagar står det klart att det verkligen blir en rådgivande kommunal folkomröstning om trängselskatten i Göteborg. Jag tillhör dem som tycker att den representativa demokratin är det bästa sättet att förverkliga folkviljan och att direktdemokratiska mekanismer som till exempel folkomröstningar därför bör användas sparsamt. Jag delar min kollega statsvetarprofessorn Mikael Gilljams uppfattning om folkomröstningar i en representativ demokrati, vilken han i söndagens Agenda i SVT uttryckte ungefär så här: Det är som man tänker sig en bil som har dubbelkommando. Politikerna har blivit valda för att köra bilen och så ska medborgarna sitta vid den andra ratten och pedalerna och köra bilen samtidigt och det där funkar inte riktigt tror jag.
Nu blir det en folkomröstning. När skall den genomföras? Varje folkomröstning följs ofrånkomligen av strategiska överväganden kring vilken sida som gynnas av frågeformuleringar och av tidpunkt för omröstningen.
Det finns tre tänkbara tidpunkter för folkomröstningen: I samband med valen till riksdag, regionfullmäktige och kommunfullmäktige (14 september 2014), i samband med valet till Europaparlamentet (i slutet av maj 2014) eller vid något annat tillfälle (sannolikt senhösten 2013 eller våren 2014).
Om folkomröstningen genomförs i samband med valen till riksdag, regionfullmäktige och kommunfullmäktige blir valdeltagandet högt, vilket ger resultatet av folkomröstningen stark legitimitet. Folkomröstningen är rådgivande. Men ju tydligare utslag och ju högre valdeltagande, desto svårare blir det för de valda representanterna att bortse från resultatet. Ja-sidan till trängselskatt kan gynnas av att omröstningen förläggs till detta tillfälle, eftersom det ännu är drygt 15 månader dit och göteborgarna då hunnit vänja sig vid trängselskatten. Erfarenheten visar att det är svårare att få gehör för att riva upp ett redan genomfört politiskt beslut än att förhindra att ett sådant beslut fattas. Hittills har nej-sidan varit mest mobiliserad i debatten. Ett högt valdeltagande innebär att även inte lika lättmobiliserade anhängare till trängselskatten röstat. En osäkerhetsfaktor är att vi ju inte vet hur den politiska majoriteten kommer att se ut i Göteborg efter valet 2014. Det är denna nyvalda majoritet som kommer att få ta ställning till om folkomröstningens resultat skall efterlevas eller ej.
Om folkomröstningen genomförs i samband med valet till Europaparlamentet blir valdeltagandet lägre, vilket innebär att resultatet av folkomröstningen inte får en lika stark legitimitet. Om nej-sidan fortfarande är mest mobiliserad vid detta tillfälle kommer de att gynnas av om folkomröstningen genomförs vid detta tillfälle.
Om folkomröstningen genomförs vid något annat tillfälle, utan att luta sig mot andra val, blir valdeltagandet sannolikt ännu lägre, vilket ger utfallet av omröstningen en ännu svagare legitimitet. Ett lågt valdeltagande innebär också att mobiliseringen blir avgörande. Det blir också betydligt dyrare att anordna en separat folkomröstning vid sidan av de ordinarie valen. En fördel med att lägga folkomröstningen vid ett eget tillfälle är att frågan inte dras i långbänk och att den osäkerhet som råder kring Västsvenska paketet och dess finansiering i så fall kan hanteras snabbare. Att lägga folkomröstningen separat innebär också att frågan inte riskerar att komma i skymundan/dra uppmärksamhet från övriga politiska frågor som skall diskuteras i samband med valen till riksdag, regionfullmäktige, kommunfullmäktige och Europaparlament utan i stället kan hanteras i egen ordning.
Hittills har nej-sidan varit mest mobiliserad i debatten. Vi vet inte hur länge detta mobiliseringsövertag kommer att fortgå. Vi vet att trängselskattedebatten inte tycks ha påverkat opinionen för det rödgröna styret i Göteborg negativt. I en nyligen genomförd opinionsmätning från Demoskop har de rödgröna partierna i Göteborg vuxit med 4-5 procentenheter sedan valet och har nu stöd av 52 procent av väljarna, mot endast 37 procent för de fyra borgerliga allianspartierna. Vägvalet, som bildades i syfte att driva frågan om folkomröstning, har inte kunna inhämta några opinionsvinster så här långt i processen.
Vid sidan av frågan om när folkomröstningen skall äga rum blir förstås frågan om hur de olika svarsalternativen skall formuleras av utomordentligt stor betydelse. Till den saken återkommer jag vid ett senare tillfälle.
Nu blir det en folkomröstning. När skall den genomföras? Varje folkomröstning följs ofrånkomligen av strategiska överväganden kring vilken sida som gynnas av frågeformuleringar och av tidpunkt för omröstningen.
Det finns tre tänkbara tidpunkter för folkomröstningen: I samband med valen till riksdag, regionfullmäktige och kommunfullmäktige (14 september 2014), i samband med valet till Europaparlamentet (i slutet av maj 2014) eller vid något annat tillfälle (sannolikt senhösten 2013 eller våren 2014).
Om folkomröstningen genomförs i samband med valen till riksdag, regionfullmäktige och kommunfullmäktige blir valdeltagandet högt, vilket ger resultatet av folkomröstningen stark legitimitet. Folkomröstningen är rådgivande. Men ju tydligare utslag och ju högre valdeltagande, desto svårare blir det för de valda representanterna att bortse från resultatet. Ja-sidan till trängselskatt kan gynnas av att omröstningen förläggs till detta tillfälle, eftersom det ännu är drygt 15 månader dit och göteborgarna då hunnit vänja sig vid trängselskatten. Erfarenheten visar att det är svårare att få gehör för att riva upp ett redan genomfört politiskt beslut än att förhindra att ett sådant beslut fattas. Hittills har nej-sidan varit mest mobiliserad i debatten. Ett högt valdeltagande innebär att även inte lika lättmobiliserade anhängare till trängselskatten röstat. En osäkerhetsfaktor är att vi ju inte vet hur den politiska majoriteten kommer att se ut i Göteborg efter valet 2014. Det är denna nyvalda majoritet som kommer att få ta ställning till om folkomröstningens resultat skall efterlevas eller ej.
Om folkomröstningen genomförs i samband med valet till Europaparlamentet blir valdeltagandet lägre, vilket innebär att resultatet av folkomröstningen inte får en lika stark legitimitet. Om nej-sidan fortfarande är mest mobiliserad vid detta tillfälle kommer de att gynnas av om folkomröstningen genomförs vid detta tillfälle.
Om folkomröstningen genomförs vid något annat tillfälle, utan att luta sig mot andra val, blir valdeltagandet sannolikt ännu lägre, vilket ger utfallet av omröstningen en ännu svagare legitimitet. Ett lågt valdeltagande innebär också att mobiliseringen blir avgörande. Det blir också betydligt dyrare att anordna en separat folkomröstning vid sidan av de ordinarie valen. En fördel med att lägga folkomröstningen vid ett eget tillfälle är att frågan inte dras i långbänk och att den osäkerhet som råder kring Västsvenska paketet och dess finansiering i så fall kan hanteras snabbare. Att lägga folkomröstningen separat innebär också att frågan inte riskerar att komma i skymundan/dra uppmärksamhet från övriga politiska frågor som skall diskuteras i samband med valen till riksdag, regionfullmäktige, kommunfullmäktige och Europaparlament utan i stället kan hanteras i egen ordning.
Hittills har nej-sidan varit mest mobiliserad i debatten. Vi vet inte hur länge detta mobiliseringsövertag kommer att fortgå. Vi vet att trängselskattedebatten inte tycks ha påverkat opinionen för det rödgröna styret i Göteborg negativt. I en nyligen genomförd opinionsmätning från Demoskop har de rödgröna partierna i Göteborg vuxit med 4-5 procentenheter sedan valet och har nu stöd av 52 procent av väljarna, mot endast 37 procent för de fyra borgerliga allianspartierna. Vägvalet, som bildades i syfte att driva frågan om folkomröstning, har inte kunna inhämta några opinionsvinster så här långt i processen.
Vid sidan av frågan om när folkomröstningen skall äga rum blir förstås frågan om hur de olika svarsalternativen skall formuleras av utomordentligt stor betydelse. Till den saken återkommer jag vid ett senare tillfälle.
Etiketter:
Agenda,
Demoskop,
Folkomröstning,
Göteborg,
Mikael Gilljam,
Trängselskatt,
Vägvalet
2013-03-30
Folkomröstning om trängselskatt? Traditionell skattehöjning enda alternativet.
Göteborgs-Tidningens (GT) kampanj för en folkomröstning om trängselskatt i Göteborg har gått i mål. Tidningen lyckades samla över 49 000 giltiga namnteckningar bakom kravet på en folkomröstning, vilket var 9 000 mer än vad som behövdes för att målet skulle nås. Nu ligger bollen hos politikerna. Blir det en folkomröstning eller ej? Och om det blir en folkomröstning, vilka är de rimliga svarsalternativen för göteborgarna att ta ställning till? Jag kommenterar händelseutvecklingen här.
Jag tillhörde dem som tidigt trodde att GT inte skulle nå sitt mål om 40 000 namnunderskrifter. Jag trodde det skulle bli en övermäktig uppgift att i vår digitala tid och utan en etablerad kampanjorganisation få var tionde röstberättigad göteborgare att i denna fråga fysiskt skriva på en namnlista med både adressuppgifter och personnummer. Jag fick fel, och det visar bland annat hur frågan om trängselskatt engagerar göteborgarna.
Jag tillhör också dem som är skeptisk till kommunala folkomröstningar överhuvudtaget. Kommunala folkomröstningar tenderar att gynna engagerade minoriteter på den tysta majoritetens bekostnad. Jag föredrar den representativa demokratin där folkviljan förverkligas genom allmänna val och med möjlighet till politiskt ansvarsutkrävande genom valsedeln.
Men nu gäller det att gilla läget. GT:s kampanj blev en stor framgång, och politikerna i kommunfullmäktige har att ta ställning till om det skall bli en folkomröstning eller inte. Svaret är inte enkelt. De stora partierna tycker samstämmigt att frågan passar synnerligen illa för en folkomröstning, och särskilt i detta skede när den trängselskatt som skall finansiera det så kallade Västsvenska paketet redan hunnit införas. Det är också nästan 90 procent av de röstberättigade göteborgarna som valt att inte ställa sig bakom kravet på en folkomröstning. Samtidigt skulle en utebliven folkomröstning utlösa en gigantisk svekdebatt som riskerar att förfölja kommunledningen i Göteborg ända in i valrörelsen 2014.
Jag tror att det blir en folkomröstning och att den kommer att genomföras antingen i samband med Europaparlamentsvalet eller med riksdagsvalet 2014. Den stora frågan blir då vilka svarsaltenativ som skall ställas mot varandra. Ur demokratisk synvinkel är det viktigt att utfallet av folkomröstningen inte blir föremål för svåra tolkningsstrider. Därför måste konsekvenserna av ett ja eller nej göras klart för väljarna i förväg.
Ett av de framförda förslagen är att väljarna helt enkelt skulle få ta ställning till förslaget ja eller nej till trängselskatt. Det tror jag inte är realistiskt. Ett ja i folkomröstningen skulle visserligen vara enkelt att tolka - då fortsätter trängselskatten precis som nu.
Men vad skulle ett nej betyda? Här finns det en mängd olika tolkningar av resultatet. Vill väljarna att Västsvenska paketet minskas med den andel som trängselskatten var tänkt att finansiera? Vill väljarna att Västsvenska paketet i stället finansieras genom skattehöjningar? Vill väljarna att genomförandet av Västsvenska paketet skjuts upp och att Göteborg och kranskommunerna tar nya kontakter med regeringen för att få ytterligare medel nu när trängselskatten inte längre är ett alternativ? Jag skulle tro att såväl de väljare som röstat nej till trängselskatten som de olika politiska partierna har väldigt olika uppfattningar i dessa frågor. Om inte tolkningen av ett nej reds ut i förväg väntar politiskt kaos och avsevärd försening och fördyring av Västvenska paketet.
Jag har mycket svårt att se det scenario där regeringen går in med ytterligare finansiering av Västsvenska paketet bara för att göteborgarna valt att rösta bort trängselskatten.
Jag har också svårt att se den politiska realismen att i detta skede - som till exempel Vägvalet vill - avsevärt banta det Västvenska paketet. Det finns ett överväldigande politiskt stöd hos flertalet av partierna att paketet skall genomföras i befintligt skick. Dessutom: tåg är inköpta, pendeltrafiken förtätad, busshållplatser och bussfiler byggda, p-platser runt stan är redan klara eller håller på att byggas.
Det enda realitiska alternativet blir därför att ett eventuellt nej till trängselskatt kompenseras med skattefinansiering på annat sätt, främst genom höjd kommunalskatt i Göteborg. Det innebär en extra börda för göteborgarna. Borgerligt styrda kranskommuner till Göteborg tänker inte anordna några folkomröstningar och inte heller ge sig in på några politiska självmordsprojekt kring att höja skatten i solidaritet med Göteborg.
Det finns inga fria luncher, påstås det. Så är det i det här fallet också. Vill göteborgarna slippa trängselskatten har jag svårt att se att det kan ske utan att det innebär ett större eget åtagande för finansieringen av Västsvenska paketet. Den bistra sanningen bör förmedlas i god tid före folkomröstningen.
Jag tillhörde dem som tidigt trodde att GT inte skulle nå sitt mål om 40 000 namnunderskrifter. Jag trodde det skulle bli en övermäktig uppgift att i vår digitala tid och utan en etablerad kampanjorganisation få var tionde röstberättigad göteborgare att i denna fråga fysiskt skriva på en namnlista med både adressuppgifter och personnummer. Jag fick fel, och det visar bland annat hur frågan om trängselskatt engagerar göteborgarna.
Jag tillhör också dem som är skeptisk till kommunala folkomröstningar överhuvudtaget. Kommunala folkomröstningar tenderar att gynna engagerade minoriteter på den tysta majoritetens bekostnad. Jag föredrar den representativa demokratin där folkviljan förverkligas genom allmänna val och med möjlighet till politiskt ansvarsutkrävande genom valsedeln.
Men nu gäller det att gilla läget. GT:s kampanj blev en stor framgång, och politikerna i kommunfullmäktige har att ta ställning till om det skall bli en folkomröstning eller inte. Svaret är inte enkelt. De stora partierna tycker samstämmigt att frågan passar synnerligen illa för en folkomröstning, och särskilt i detta skede när den trängselskatt som skall finansiera det så kallade Västsvenska paketet redan hunnit införas. Det är också nästan 90 procent av de röstberättigade göteborgarna som valt att inte ställa sig bakom kravet på en folkomröstning. Samtidigt skulle en utebliven folkomröstning utlösa en gigantisk svekdebatt som riskerar att förfölja kommunledningen i Göteborg ända in i valrörelsen 2014.
Jag tror att det blir en folkomröstning och att den kommer att genomföras antingen i samband med Europaparlamentsvalet eller med riksdagsvalet 2014. Den stora frågan blir då vilka svarsaltenativ som skall ställas mot varandra. Ur demokratisk synvinkel är det viktigt att utfallet av folkomröstningen inte blir föremål för svåra tolkningsstrider. Därför måste konsekvenserna av ett ja eller nej göras klart för väljarna i förväg.
Ett av de framförda förslagen är att väljarna helt enkelt skulle få ta ställning till förslaget ja eller nej till trängselskatt. Det tror jag inte är realistiskt. Ett ja i folkomröstningen skulle visserligen vara enkelt att tolka - då fortsätter trängselskatten precis som nu.
Men vad skulle ett nej betyda? Här finns det en mängd olika tolkningar av resultatet. Vill väljarna att Västsvenska paketet minskas med den andel som trängselskatten var tänkt att finansiera? Vill väljarna att Västsvenska paketet i stället finansieras genom skattehöjningar? Vill väljarna att genomförandet av Västsvenska paketet skjuts upp och att Göteborg och kranskommunerna tar nya kontakter med regeringen för att få ytterligare medel nu när trängselskatten inte längre är ett alternativ? Jag skulle tro att såväl de väljare som röstat nej till trängselskatten som de olika politiska partierna har väldigt olika uppfattningar i dessa frågor. Om inte tolkningen av ett nej reds ut i förväg väntar politiskt kaos och avsevärd försening och fördyring av Västvenska paketet.
Jag har mycket svårt att se det scenario där regeringen går in med ytterligare finansiering av Västsvenska paketet bara för att göteborgarna valt att rösta bort trängselskatten.
Jag har också svårt att se den politiska realismen att i detta skede - som till exempel Vägvalet vill - avsevärt banta det Västvenska paketet. Det finns ett överväldigande politiskt stöd hos flertalet av partierna att paketet skall genomföras i befintligt skick. Dessutom: tåg är inköpta, pendeltrafiken förtätad, busshållplatser och bussfiler byggda, p-platser runt stan är redan klara eller håller på att byggas.
Det enda realitiska alternativet blir därför att ett eventuellt nej till trängselskatt kompenseras med skattefinansiering på annat sätt, främst genom höjd kommunalskatt i Göteborg. Det innebär en extra börda för göteborgarna. Borgerligt styrda kranskommuner till Göteborg tänker inte anordna några folkomröstningar och inte heller ge sig in på några politiska självmordsprojekt kring att höja skatten i solidaritet med Göteborg.
Det finns inga fria luncher, påstås det. Så är det i det här fallet också. Vill göteborgarna slippa trängselskatten har jag svårt att se att det kan ske utan att det innebär ett större eget åtagande för finansieringen av Västsvenska paketet. Den bistra sanningen bör förmedlas i god tid före folkomröstningen.
Etiketter:
Demokrati,
Folkomröstning,
GT,
Göteborg,
Trängselskatt,
Vägvalet
2012-09-05
Går det trögt för GT:s trängselskattekampanj?
I dag skriver jag på Ajour om Göteborgs-Tidningens (GT) kampanj för en kommunal folkomröstning om införandet av trängselskatt i trafiken i Göteborg. Kommer kampanjen att lyckas? Det krävs 45 000 namnunderskrifter på fysiskt papper. I vår digitala tid är det kanske, oavsett ändamålet, en oöverkomlig uppgift. Ett utdrag ur texten kan läsas nedan. Hela texten kan läsas på här.
Hur går då kampanjen? Sådär, skulle jag vilja säga. Efter nära tre veckors intensivt kampanjande har lite drygt 8 000 göteborgare skrivit på om kravet på en folkomröstning. Det innebär att GT måste samla in 37 000 ytterligare namn före den 16 februari om målet skall nås. Osvuret är bäst, men jag tvivlar på att GT löser den uppgiften.
Skälen till mina tvivel är två. För det första är det min bedömning att det är lättast att få in namnunderskrifter under de första veckorna av kampanjen. De som är mest negativa till trängselskatt och som starkast förespråkar en folkomröstning är sannolikt också de som är mest motiverade att snabbt underteckna uppropet. De 37 000 som återstår är – tror jag – svårare att övertala än de 8 000 som redan har skrivit på.
För det andra lever vi i en tid som blir allt mer digitaliserad. Om medborgarna i Göteborg hade kunnat kräva en folkomröstning genom ett par klick på nätet är jag övertygad om att GT hade haft goda möjligheter att samla in 45 000 namn. Men så är det nu inte. I stället måste medborgaren antingen leta upp en lista på stan eller i någon butik och där skriva på. Eller så måste medborgaren själv printa ut listan, skriva på, leta upp ett kuvert, frankera, skriva adress och via en brevlåda sända in brevet till GT. Här finns även en integritetsaspekt. Medborgaren måste ange namn med namnförtydligande, fullständigt personnummer samt bostadsadress.
Jag förstår att det inte kan vara annorlunda. I vår alltmer digitala värld finns det ännu inga tillräckligt enkla och säkra tekniker när det gäller den här typen av folkliga manifestationer. Vi har ju heller ännu inte kommit tillräckligt långt för att kunna genomföra digital röstning på valdagen. Men vi har kommit tillräckligt långt i våra digitala vanor och beteenden för att den typ av namninsamlingar som GT nu genomför skall ha en ordentlig uppförsbacke att ta sig an. Även om GT gör sitt bästa att puffa för kampanjen på t ex Facebook och Twitter.
Hur går då kampanjen? Sådär, skulle jag vilja säga. Efter nära tre veckors intensivt kampanjande har lite drygt 8 000 göteborgare skrivit på om kravet på en folkomröstning. Det innebär att GT måste samla in 37 000 ytterligare namn före den 16 februari om målet skall nås. Osvuret är bäst, men jag tvivlar på att GT löser den uppgiften.
Skälen till mina tvivel är två. För det första är det min bedömning att det är lättast att få in namnunderskrifter under de första veckorna av kampanjen. De som är mest negativa till trängselskatt och som starkast förespråkar en folkomröstning är sannolikt också de som är mest motiverade att snabbt underteckna uppropet. De 37 000 som återstår är – tror jag – svårare att övertala än de 8 000 som redan har skrivit på.
För det andra lever vi i en tid som blir allt mer digitaliserad. Om medborgarna i Göteborg hade kunnat kräva en folkomröstning genom ett par klick på nätet är jag övertygad om att GT hade haft goda möjligheter att samla in 45 000 namn. Men så är det nu inte. I stället måste medborgaren antingen leta upp en lista på stan eller i någon butik och där skriva på. Eller så måste medborgaren själv printa ut listan, skriva på, leta upp ett kuvert, frankera, skriva adress och via en brevlåda sända in brevet till GT. Här finns även en integritetsaspekt. Medborgaren måste ange namn med namnförtydligande, fullständigt personnummer samt bostadsadress.
Jag förstår att det inte kan vara annorlunda. I vår alltmer digitala värld finns det ännu inga tillräckligt enkla och säkra tekniker när det gäller den här typen av folkliga manifestationer. Vi har ju heller ännu inte kommit tillräckligt långt för att kunna genomföra digital röstning på valdagen. Men vi har kommit tillräckligt långt i våra digitala vanor och beteenden för att den typ av namninsamlingar som GT nu genomför skall ha en ordentlig uppförsbacke att ta sig an. Även om GT gör sitt bästa att puffa för kampanjen på t ex Facebook och Twitter.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)