2013-05-28

När skall folkomröstningen om trängselskatt genomföras?

Sedan några dagar står det klart att det verkligen blir en rådgivande kommunal folkomröstning om trängselskatten i Göteborg. Jag tillhör dem som tycker att den representativa demokratin är det bästa sättet att förverkliga folkviljan och att direktdemokratiska mekanismer som till exempel folkomröstningar därför bör användas sparsamt. Jag delar min kollega statsvetarprofessorn Mikael Gilljams uppfattning om folkomröstningar i en representativ demokrati, vilken han i söndagens Agenda i SVT uttryckte ungefär så här: Det är som man tänker sig en bil som har dubbelkommando. Politikerna har blivit valda för att köra bilen och så ska medborgarna sitta vid den andra ratten och pedalerna och köra bilen samtidigt och det där funkar inte riktigt tror jag.

Nu blir det en folkomröstning. När skall den genomföras? Varje folkomröstning följs ofrånkomligen av strategiska överväganden kring vilken sida som gynnas av frågeformuleringar och av tidpunkt för omröstningen.

Det finns tre tänkbara tidpunkter för folkomröstningen: I samband med valen till riksdag, regionfullmäktige och kommunfullmäktige (14 september 2014), i samband med valet till Europaparlamentet (i slutet av maj 2014) eller vid något annat tillfälle (sannolikt senhösten 2013 eller våren 2014).

Om folkomröstningen genomförs i samband med valen till riksdag, regionfullmäktige och kommunfullmäktige blir valdeltagandet högt, vilket ger resultatet av folkomröstningen stark legitimitet. Folkomröstningen är rådgivande. Men ju tydligare utslag och ju högre valdeltagande, desto svårare blir det för de valda representanterna att bortse från resultatet. Ja-sidan till trängselskatt kan gynnas av att omröstningen förläggs till detta tillfälle, eftersom det ännu är drygt 15 månader dit och göteborgarna då hunnit vänja sig vid trängselskatten. Erfarenheten visar att det är svårare att få gehör för att riva upp ett redan genomfört politiskt beslut än att förhindra att ett sådant beslut fattas. Hittills har nej-sidan varit mest mobiliserad i debatten. Ett högt valdeltagande innebär att även inte lika lättmobiliserade anhängare till trängselskatten röstat. En osäkerhetsfaktor är att vi ju inte vet hur den politiska majoriteten kommer att se ut i Göteborg efter valet 2014. Det är denna nyvalda majoritet som kommer att få ta ställning till om folkomröstningens resultat skall efterlevas eller ej.

Om folkomröstningen genomförs i samband med valet till Europaparlamentet blir valdeltagandet lägre, vilket innebär att resultatet av folkomröstningen inte får en lika stark legitimitet. Om nej-sidan fortfarande är mest mobiliserad vid detta tillfälle kommer de att gynnas av om folkomröstningen genomförs vid detta tillfälle.

Om folkomröstningen genomförs vid något annat tillfälle, utan att luta sig mot andra val, blir valdeltagandet sannolikt ännu lägre, vilket ger utfallet av omröstningen en ännu svagare legitimitet. Ett lågt valdeltagande innebär också att mobiliseringen blir avgörande. Det blir också betydligt dyrare att anordna en separat folkomröstning vid sidan av de ordinarie valen. En fördel med att lägga folkomröstningen vid ett eget tillfälle är att frågan inte dras i långbänk och att den osäkerhet som råder kring Västsvenska paketet och dess finansiering i så fall kan hanteras snabbare. Att lägga folkomröstningen separat innebär också att frågan inte riskerar att komma i skymundan/dra uppmärksamhet från övriga politiska frågor som skall diskuteras i samband med valen till riksdag, regionfullmäktige, kommunfullmäktige och Europaparlament utan i stället kan hanteras i egen ordning.

Hittills har nej-sidan varit mest mobiliserad i debatten. Vi vet inte hur länge detta mobiliseringsövertag kommer att fortgå. Vi vet att trängselskattedebatten inte tycks ha påverkat opinionen för det rödgröna styret i Göteborg negativt. I en nyligen genomförd opinionsmätning från Demoskop har de rödgröna partierna i Göteborg vuxit med 4-5 procentenheter sedan valet och har nu stöd av 52 procent av väljarna, mot endast 37 procent för de fyra borgerliga allianspartierna. Vägvalet, som bildades i syfte att driva frågan om folkomröstning, har inte kunna inhämta några opinionsvinster så här långt i processen.

Vid sidan av frågan om när folkomröstningen skall äga rum blir förstås frågan om hur de olika svarsalternativen skall formuleras av utomordentligt stor betydelse. Till den saken återkommer jag vid ett senare tillfälle.

10 kommentarer:

Martin sa...

Den tredje tänkbara tidpunkten ni anger, "vid något annat tillfälle", kommer det att bli. Något annat tillfälle kommer i praktiken att innebära någon gång efter trängelskattens införande. Argumentet blir att man vill testa några år och sedan utvärdera. Några år definieras inte närmare, men både fem och tio år nämns i debatten. Vid annat tillfälle någon annan gång reduceras därmed till en filosofisk mening, ett lov om att det någon gång bli av – men sannolikt inte medan någon av oss lever. När det börjar falla i glömska och få politiska partier driver frågan kommer argumentet vara att ingen nu levande var med och beslutade om folkomröstning och därför kan vi lika gärna köra på, "det fungerar bra och alla större städer har idag positiva erfarenheter av trängselavgift". "Du är emot tillskottet i skattekassan, vad vill du skära ner på för att finansiera borttagandet av trängselavgiften? Hatar du sjuka? Gillar du att folk andas avgaser?" ...

Anonym sa...

Det läskigaste med trängselskattmotståndarna är att de är så konspiratoriska...

Det och att de pratar i termer som "folket mot makten". Jag är också en del av folket och jag tycker mer att ni är snåla bakåtsträvare än frihetskämpande partisaner.

Mats Blom sa...

Martin: Att folkomröstningen kommer att genomföras efter trängselskattens införande är en självklarhet då den är igång sedan flera månader...

Olof sa...

Jag tycker generellt att många statsvetare är onödigt negativa till folkomröstningar. I detta fall är det dock helt fel timing.

Om man skulle folkomrösta om trängselskatter och infrastrukturpaketet borde det ju ha skett innan systemet genomförts och investeringarna kommit igång.

Om det skulle bli nej i en omröstning är det också högst osäkert vad detta skulle innebära, då statens medfinansiering väl villkorats av att trängselskatter införs för att delfinansiera satsningen. Det finns stor risk för en helt onödig svekdebatt.

Skall man se något positivt med en omröstning är det kanske att politiker och tjänstemän tvingas fila till en del problem med dagens system, t ex med placeringen av vissa betalstationer samt det huvudlösa med att begära in avgifter hur små de än är.

Om någon är för sen med att betala in en avgift på 11 kr får denne med automatik en tilläggsavgift på 500 kr (om jag minns rätt).

Det enda rimliga vore att dels låta bilförare åka gratis om beloppet på månadsbasis är mindre än, säg, 50 kr, samt att ha förseningsavgifter i paritet med dem som tillämpas i andra sammanhang i samhället.

Jan Lenander sa...

Ja, kampanjen mot trängselskatten är fylld av ilska, bitterhet och utmålande av de som har makten som konspiratoriska.

Jag undrar hur vi som försvarar trängselskatten ska låta bli att bli att bli ännu argare när hemsjukvård, skola och satsningar på de svaga i samhället hotas.

Jan Lenander sa...

Ja, tilläggsavgiftens storlek måste stå i proportion till det utestånde beloppet. Ifall någon har en skuld på 8 eller 13 kronor borde det vara självklart att den inte ska behöva betalas förrän det har tillkommit mer.

Per Bergström Jonsson sa...

Ulf är inne på att det är troligt att ju längre tid som går mellan att trängselskatten införts och att man håller en folkomröstning desto mer har medborgarna hunnit vänja sig vid ett vardagsliv med trängselskatt. Det tycker jag är en rimlig hypotes.

Jag funderar på om det dessutom finns en motriktad opinionskraft som kan formuleras ungefär så här: ”ju längre tid som går mellan en tid när medborgarna direkt upplevde allvarlig trängsel och en folkomröstning om en åtgärd som reglerar trängsel desto blekar framstår minnesbilderna av hur negativt man upplevde trängseln”.
För mig är det viktigt att medborgarna är välinformerade vid en folkomröstning. Jag gissar att det inom kort kommer uppstå organisationer för en NEJ-kampanj och en JA-kampanj och det ska bli intressant att se vilka resurser som knyts till dessa. Tyvärr gissar jag att det inte ligger i kampanjernas direkta egenintressen att skapa opartiska och neutrala underlag till förmån för en välinformerad väljarkår. Vem som ska ta ett sådant ansvar återstår att se. Jag tror emellertid att egna upplevelser påverkar envars inställning mer än rapporter med analyser om genomsnitt mm, även om sådana redovisningar är viktiga för att bistå med kunskaper om effekter på samhällsnivån.
Nu börjar jag komma till saken; borde man överväga att en kort period innan folkomröstningen stänga av trängselskattesystemet? Så gjordes inför folkomröstningen om trängselskatten i Stockholm 2006. Trafikmängderna som fanns innan Stockholmsförsöket återkom i stort sett på någon vecka och därmed fick medborgarna färska egna uppleveler av hur det är att leva ett vardagsliv i en stad både med och utan trängselskatt. Jag tycker det är en god idé som är i medborgarnas tjänst snarare än till fördel för en särskild kampanjinriktning.
Jag gissar att en tillfällig avstängning kräver en ändring i lagen om trängselskatt och därmed ett riksdagsbeslut. Sånt tar tid…

Lars M hermansson sa...

Varför denna motvilja mot folkomröstningar? I Schweiz går det utmärkt

Anonym sa...

Det är uppenbart att politiken i Göteborg inte hanterat informationsarbetet särskilt väl. Att det nu blir en folkomröstning är ett dåligt betyg för politikernas sätt att jobba med förankringsprocessen. Det är därför inte konstigt att många reagerar negativt. Bakgrunden är att absolut inget händer under flera decennier i Göteborg, så plötsligt rivs hela Göteborgs centrum upp, massor av vägarbeten startar och trängselskatt som fullständigt chockar och retar invånarna.
Trots att allt formellt hanterats rätt & riktigt, blir det fel... helt fel. Gör om, gör rätt...

Hans G Eriksson sa...

När det gäller det byråkratiska oskicket att ta en straffavgift på 500 kr för en dags försening med en tjuga, så är det inte ett uttryck för folkviljan.

Där behövs fler än en hand på ratten för att styra rätt.