2016-10-09

Regeringsfrågan inför kvällens partiledardebatt i SVT Agenda

Uppdaterat söndag kl 22.15. Kvällens debatt blev - särskilt under första timman - en ganska grinig tillställning. Deltagarna kastade frågor till varandra, men mottagaren föredrog oftast att svara med en motfråga. Skälen till de uteblivna svaren berodde bland annat på att frågorna i allmänhet var av retorisk natur.

Oklarheten i regeringsfrågan kvarstår. Liberalerna och Centerpartiet tänker inte sätta sig i en regering som blir beroende av aktivt stöd från Sverigedemokraterna, Moderaterna och Kristdemokraterna duckar för frågan. Liberalerna vill ha en blocköverskridande regering om Alliansen blir mindre än de rödgröna, vad Moderaterna och Kristdemokraterna tycker om det vet jag inte.

Hörde jag rätt att Stefan Löfven fick frågan om Socialdemokraterna kommer att släppa fram Anna Kinberg Batra som statsminister om Alliansen blir större än de rödgröna? I så fall är det faktiskt lite rörande att Alliansen på årsdagen efter att de själva rev upp Decemberöverenskommelsen nu kräver att Stefan Löfven ska respektera den.

Jimmie Åkesson klagade en hel del på debatten om förekomsten av rasism och antisemitism i SD. Han kunde ju fundera lite vad den debatten beror på.

Sammantaget: En debatt som speglar det politiska läget. Klara ideologiska motsättningar, en delvis animerad samtalston och på sina håll alltför många intränade talepunkter för att en normalintresserad väljare självklart ska engagera sig. Stökigt på allianssidan - Jan Björklund och Annie Lööf är bättre debattörer än Ebba Busch Thor och Anna Kinberg Batra.

*


I kväll kl 20.00 inleds höstens första partiledardebatt i SVT Agenda. Det blir spännande.

Debatten äger rum i en tid präglad av politisk dramatik i kombination med stabilitet i väljaropinionen. Läget mellan de rödgröna och Alliansen har sedan länge varit väldigt jämnt. I dagens mätning från Demoskop skiljer det till exempel bara 0.3 procentenheter mellan de båda blocken - de rödgröna får 39.2 procent och Alliansen 39.5 procent. Likaläget mellan de båda blocken är ett uttryck för allianspartiernas politiska svaghet. Det är ett underbetyg för Alliansen att man inte i mitten av mandatperioden lyckats utnyttja den rödgröna regeringens komplicerade politiska läge till att rycka ifrån i opinionen.

Moderaterna får 22.7 i Demoskop, ett resultat som till och med ligger under partiets bleka valresultat 2014. Centerpartiet och Liberalerna får 8.1 respektive 5.0 procent. Olika väljarindex visar en något uppåtgående trend för Centerpartiet över tid. Liberalerna har de senaste veckorna fått stor medial uppmärksamhet av blandat slag - Jan Björklunds önskan om att Sverigedemokraterna skulle bjudas in till partiledaröverläggningar, den öppna konflikten mellan Jan Björklund och Birgitta Ohlsson samt Jan Björklunds överraskande utspel i fredags om en blocköverskridande regering. Det ska bli intressant att se om särskilt Jan Björklunds agerande i regeringsfrågan får några effekter på väljaropinionen på sikt. Kristdemokraterna ligger med sina 3.7 procent kvar under fyraprocentsspärren, och partiet ligger över tid lägre i opinionsmätningarna än vad de brukar göra under en mandatperiod. Ebba Busch Thors högergir har inte givit utdelning i högre väljarstöd, och frågan är vart partiet nu ska ta vägen någonstans. Det är rätt trångt på den borgerliga kanten.

Sverigedemokraterna har sedan ganska lång tid slutat växa. I Demoskop fick partiet denna gång 16.9 procent.

På den rödgröna sidan fick Vänsterpartiet 6.4 och Miljöpartiet 4.1 procent. Vänsterpartiet minskade med 2.2 procentenheter sedan föregående mätning, vilket är en statistiskt signifikant förändring. Vi får se om Vänsterpartiets resultat är en så kallad "outlier", eller om det är början på en nedåtgående trend. Miljöpartiets resultat är det lägsta på tio år i Demoskop. Socialdemokraterna får 28.7 procent. Det är fortfarande lägre än valresultatet, men samtidigt partiets bästa resultat i Demoskop på ett och ett halvt år.

Hur kommer allianspartierna att hantera regeringsfrågan i kväll? Jan Björklunds utspel har väckt stark irritation inom Moderaterna och Kristdemokraterna, på samma sätt som Moderaternas och Kristdemokraternas vägran att ta avstånd att i regeringsställning göra sig aktivt beroende av Sverigedemokraterna väckt stark irritation inom Liberalerna och Centerpartiet. Främst Anna Kinberg Batra och Ebba Busch Thor kommer att pressas hårt i regeringsfrågan i kväll. Sammankopplingen de senaste dagarna mellan Sverigedemokraterna och antisemitism har gjort det svårare för Anna Kinberg Batra och Ebba Busch Thor att ducka i frågan

Det är synd att vi hamnat i en situation där regeringsfrågan får så mycket utrymme i debatten på bekostnad av de enskilda sakpolitiska frågorna. Fokus på regeringsfrågan alienerar folk från politiken, som kloka Vänstra Stranden sa till mig igår kväll.

4 kommentarer:

Anonym sa...

"Fokus på regeringsfrågan alienerar folk från politiken, som kloka Vänstra Stranden sa till mig igår kväll." Roligt att helhjärtat kunna instämma för en gångs skull. Inte minst denna blogg bidrar till alienationen. Sällan kommenteras sakfrågor om ekonomi, arbetsmarknadspolitik, bostadspolitik, ämnen som är fundamentala i människors vardag. Men kanske är det en statsvetarsjuka att mest ägna sig åt spelteori och maktförhållanden i stället för sakfrågor. Några frågor som intresserar mig är t ex hur ska bostadskrisen lösas i praktiken? Hur ska vi undvika att nyanlända drabbas av den politik som hittills lett att det tar 7 år innan bara hälften fått sysselsättning? Hur ska vi bryta den ökande segregationen med dess förödande sociala konsekvenser? Kommer pensionärer någonsin att slippa pensionärsskatten eller ska de som Anne Ramberg menar ytterligare få ge avkall på sin välfärd? Vilken kompensation kan kommunerna räkna med för att undvika en skattehöjning på 2 kr pga demografi och kostnadsökningar för migrationen? (10 "välfärdsmiljarder" räcker i princip bara till att inte försämra välfärden nästa år enligt finansministern.) Slutligen: Undrar inte Ulf hur Löfven ska hantera regeringsfrågan i kväll? Jag undrar hur han tänker skapa en regering med stöd av en majoritet i parlamentet. Han tänker ju inte att avgå alliansen blir större än de rödgröna men färre än 50%, dvs en ny DÖ). En fråga som Ulf glömde? Så kan det gå när SD sätter dagordningen...

Klas Bengtsson

Anonym sa...

Undrar just hur retoriken utformas om SD skulle bli största, eller näst-största, parti i nästa val. Så som den politiska kartan ser ut idag verkar det osannolikt, men en svart geopolitisk svan i Europa eller ett islamistiskt terrorattentat i Sverige skulle lätt kunna ge SD 10 procentenheter till.

Anonym sa...

Ett förslag är att ändra på formen:

Sätt lagen i tre tåg:

1a klass - alliansen
2a klass - rödgröna
dressinen - SD

och sätt sedan varje partiledare i en egen kupé,
När en fråga kommer från programledarna, har alla att svara, en och en utan att höra de andra.

Så har varje lag en samlad samtalstid, vilket innebär att ingen kommer tala i munnen på varandra,
sedan har tittarna och programledarna makten, eftersom partiledarna måste tala om vad de själva anser, utifrån ett antagande att inte helt veta vad de andra anser.

Det är ju förakt mot tittarna, att tala i tungor, och frispela, ocn nära nog tilta i direktsändning.

När första delen av alla sex ämnen är avklarade en och en, så går man över till del två, där lagen får tala sig samman under rasten, och sedan turas om att svara, avseende mer laginriktade svar.

Får SvT bort snickesnacket och munvädret, så kommer sakpolitiken i förarsätet, genom att formen
håller den i schack, detta skulle sannolikt s och m vinna på, kanske även l. Att få ihop hela säcken, från ax till limpa, som det är nu kan man krypa/ducka och bara ge sig hän åt det man vill trycka på, men det är ju vad de inte säger, om de svåra sakerna, som är det intressanta, i vart fall i en demokrati, där väljarna förväntas ta ansvar för beslut som varit mindre lyckad. S.W

Anonym sa...

"Oklarheten i regeringsfrågan kvarstår." Ja, oklarheten kommer att kvarstå tills valet är genomfört. Dock fick vi ett nytt besked som påverkar regeringsfrågan: alliansen kommer att rösta mot Löfven som statsminister även om de blir mindre än de rödgröna. Och då får han avgå. För inte lär han få stöd av det parti som han igår betecknade som nazistiskt (av misstag? Fan trot sa Kolingen.) Hur en talmansrunda om en ny statsminister slutar vet jag förstås inte. Jag har dock mycket svårt att se att en ny eller nygammal statsminister som är beroende av vänsterpartiet kommer att väljas. Därför borde vi kunna förvänta oss en konstellation som för en mer mittenorienterad politik. Det tycktes också Jonas Sjöstedt inse. Och i så fall minskar också inflytandet för vänster"idealisterna" inom s, för högerfalangen inom m och för nyliberalerna inom c. För övrigt tycker jag att gårdagens debatt var en av de mest osakliga och demagogiska jag hört på 50 år. Nästan trumpnivå.
Klas Bengtsson