2016-05-18

Förhandla eller DÖ? Decemberöverenskommelsens uppgång och fall

På fredag inleds Moderaternas Sverigemöte i Malmö. Då får vi ett test på hur Anna Kinberg Batra förmår hantera den partiopinion som är missnöjd med att svensk politik fortgår som vanligt, trots att allianspartierna rivit upp Decemberöverenskommelsen. Den parlamentariskt svaga rödgröna regeringen tillåts regera vidare, och Alliansen samlar sig inte kring en gemensam budget.

I dag skriver jag tillsammans med Jonas Hinnfors på DN Debatt om vad som kännetecknar anhängare respektive motståndare till Decemberöverenskommelsen inom Moderaterna. Med hjälp av data från 2015 års nationella SOM-undersökning visar vi att det bland moderata partisympatisörer finns ett samband mellan en negativ inställning till Decemberöverenskommelsen och vilja att ta emot färre flyktingar, att införa tiggeriförbud och en negativ inställning till EU. Bland moderata sympatisörer som menar att det är ett ”mycket bra förslag” att ta emot färre flyktingar i Sverige är 54 procent mycket negativa till Decemberöverenskommelsen, jämfört med 9 procent bland dem som menade att färre flyktingar är ett mycket dåligt förslag.

Det finns också ett samband mellan inställning till demokratin och åsikt om Decemberöverenskommelsen. Av de moderater som är missnöjda med på vilket sätt demokratin fungerar i Sverige hade 51 procent en mycket negativ inställning till Decemberöverenskommelsen, medan motsvarande andel bland moderater som är nöjda med demokratin i Sverige uppgår till 26 procent.

Vi vet att de elitaktivister inom Moderaterna som gick i spetsen för motståndet mot Decemberöverenskommelsen hade stöd bland partiets sympatisörer - andelen som sade sig ha en negativ inställning till överenskommelsen var ungefär dubbelt så stor som andelen som sade sig ha en positiv inställning (30 respektive 16 procent). Motståndet hänger samman med politiskt missnöje med demokratin och med politiska sakfrågor där kritikernas åsikter ligger nära Sverigedemokraternas partilinje.


Det politiska läget i Sverige har förändrats. I den just utkomna boken Förhandla eller DÖ? Decemberöverenskommelsen och svensk demokrati i förändring (Bokförlaget Atlas) som Jonas Hinnfors, Dagens Nyheters politiska reporter Karin Eriksson och jag har skrivit tillsammans diskuteras tre alternativa tillvägagångssätt om Sverige på sikt skall kunna styras av starka regeringar. Det första sättet är att bryta isoleringen av Sverigedemokraterna och att de rödgröna eller Alliansen regerar med det partiets stöd. I dag är det svårt att se att de rödgröna, Centerpartiet eller Liberalerna skulle acceptera en sådan lösning. Det andra sättet är en blocköverskridande regering. Men en sådan regering skulle splittra Alliansen, vilket gör den lösningen osannolik under överskådlig tid. Det tredje sättet är att fortsätta på den nu inslagna vägen – det vill säga att partierna i praktiken efterlever Decemberöverenskommelsen, även om den formellt har rivits upp. Frågan är om Anna Kinberg Batra i så fall förmår hantera den interna opinionen och hålla ihop sitt parti?

Boken har just kommit från trycket och kan för det facila priset av 153 kr beställas till exempel här.


2 kommentarer:

Anonym sa...

" På fredag inleds Moderaternas Sverigemöte i Malmö."
och det partiet, har om något, funderingar kring sin identitet,
begreppen höger, liberal, borgerlig, konservativ, moderat, har helt klart kommit i ny dager, i synnhet den spriande insikten om att om hövdingen inte vill erkänna gränser (stat) så innebär det i förlängningen även att man inte erkänner gränsen för fast egendom, real estate, och därmed kan man säga att hövdingen tog ledningen, mot något nytt och okänt. Det egendomslösa samhället, och det är onekligen väligt nära Karl Marx :-) Så nog har nymoderaterna drabbats av den där indentitets-ångesten...


"Då får vi ett test på hur akb förmår hantera partiopinionen,"

S.W så länge alla accepterar omstarten, vilket det nya gänget behöver, eftersom Reinfeldt var bångstyrig ungmoderat på 90-talet jämte AkB och tog över 2002, så är frågan om hur partiet ska hantera den nya generationens ungmoderater.

allianspartierna har rivit upp Decemberöverenskommelsen.

S.W Tack gode gud, tom Greidner har insett vart vi varpå väg, DÖ var ett sätt att hantera feltänket att anpassa konstitutionen efter partibubblan, istället för att anpassa partibubblan till sakpolitiken och verkligheten. Dö kunde bara gynna fortsatt diskrepens mellan stad och land, Stockholm/Bryssel och periferin samt motsättning mellan medborgare och politik. Det är dags att börja kaval upp ärmarna och hantera de utmaningar vi har, i synnerhet unga män med utländsk bakgrund.

"Den parlamentariskt svaga rödgröna regeringen tillåts regera vidare,"

S.W man vill inte regera nu, av strategiska skäl, lite som det andrum S fick 1991 - 1994, dessutom är det bra med vila, det är en av poängerna med demokrati, maktskiften, när ett parti regerar, regerar man, och fundera inte så mycket på de långsiktiga frågorna, så de behöver slicka såren, alla fyra.

Anonym sa...

Om inget oförutsett inträffar kommer alliansen att regera efter nästa val. Visserligen är två år en lång tid i politiken, men de problem som regeringen brottas med idag lär snarare bli större än mindre fram till 2018. Nu är taktiken uppenbarligen att låta "samarbetsregeringen" regera sönder sig, något de tycks lyckas med på egen hand. En cynisk taktik. Socialdemokraternas tredje misslyckade partiledare i rad kommer att avgå. Sen utbryter i vanlig ordning fraktionsstriderna inom partiet så alliansen får en mjukstart. Att det skulle bli en blocköverskridande regering för att sätta SD på läktaren med en socialdemokrati i kris är tyvärr inte troligt. Det kan först ske när vänstern inom s (inkl de postmoderna identitetspolitikerna) tappar inflytande och pragmatikerna tar över. Men då skriver vi valet 2022.
Klas Bengtsson