2014-12-11

Om karenstider, Ulf Kristersson och frågan om rödgrönt samarbete eller ej

Det är mer än tre månader kvar till extravalet den 22 mars 2015. Genom den allmänna förvirringen innehåller varje enskild dag nu händelser som påverkar partiernas sakpolitiska och strategiska förutsättningar inför valet. Här kommer tre korta notater kring det senaste dygnets debattämnen:

1.) Bör det finnas en karenstid för politiker som lämnar sina uppdrag innan de tar steget in i näringslivet? Frågan föranleds genom att tidigare finansministern Anders Borg föreslås som vice ordförande i investeringsbolaget Kinneviks styrelse. I dessa arbetslinjens tider är det visserligen bra om även avgående ledande politiker kan gå in i arbete så snabbt som möjligt i stället för att ligga skattebetalarna till last genom ersättning för tidigare statsrådsuppdrag på i det här fallet 124 000 kronor i månaden. Men jag tycker ändå det känns osnyggt med en så snar övergång. Däremot tror jag inte på lagstiftning. I stället ser jag gärna att det formuleras riktlinjer som tillämpas i kombination med gott omdöme.

2.) Var det klokt av Moderaterna att utse Ulf Kristersson till ny ekonomisk-politisk talesperson efter Anna Kinberg Batra? Svaret på den frågan får vi nog först efter extravalet i mars. Ulf Kristersson är en skicklig och allmänkompetent politiker, men det är svårbedömt hur han tas emot av väljarna. Det är heller inte självklart att Ulf Kristersson blir Alliansens finansministerkandidat. Om Moderaterna tappar i väljarstöd och till exempel Centerpartiet växer så kanske Annie Lööf gör anspråk på den posten.

3.) Går Socialdemokraterna till val tillsammans med Miljöpartiet eller inte? Beskeden från Stefan Löfven har varit motsägelsefulla. Fram tills i dag har beskedet varit inriktat på att Socialdemokraternas och Miljöpartiets gemensamma budget utgjort en plattform för de båda partiernas valrörelse. Men i dag anförde LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson att Socialdemokraterna måste klippa banden med Miljöpartiet i valrörelsen och utlova betydligt större offentliga investeringar än vad som inrymdes i den rödgröna nedröstade regeringsbudgeten. Och senare i dag meddelade Stefan Löfven att Budgeten är överspelad. Den har röstats ned och man kan inte gå till val precis på den budgeten. Löfven tillade: Vi sitter i en regering tillsammans med Miljöpartiet. Vi har lagt en budget tillsammans – den gäller inte längre för den röstades ner. Förutsättningarna är annorlunda och då måste vi hantera det. Socialdemokraterna står inför ett dilemma. Går man till val ensamma kommer partiet återigen att överösas med frågor om med vem man tänker regera och vilken regeringspolitik som då blir följden. Går man till val tillsammans med Miljöpartiet riskerar partiet att förlora väljare som inte uppskattar det gröna sällskapet. Nu har Stefan Löfven och Socialdemokraterna gjort en hastig strategiförändring, vilken i åtminstone det korta perspektivet bör uppfattas som förvirrande av väljarna.

6 kommentarer:

Anonym sa...

1) Spelar ingen roll i praktiken. Lobbyismen i Sverige har utvecklats på ett sorgligt sätt både till höger och vänster. Björn Rosengren, Göran Persson, Anders Borg m fl hade haft sina tentakler lång in i maktens korridorer till förfång för vanliga medborgare men till nytta för sina uppdragsgivare även efter lång karenstid.
2) Jag tror inte att moderaterna tappar så mycket och centern ökar så mycket så att juristen Lööf blir finansminister. Men det är tänkbart att det blir en annan moderat än Kristoffersson. (Jfr när Borg fick från moderat chefsekonom till finansminister.)
3) S borde skippa mp men jag tror tyvärr inte att det räcker för att s+mp+v ska bli större än alliansen. Mitt tips är att alliansen regerar trots SDs obstruktion. SD är ju ett högerparti, och det fungerade ju förra mandatperioden.

stigw sa...

Jag tycker inte om att ledande socialdemokrater luftar sina åsikter för pressen. Det ska dom göra på interna möten och därefter hålla sig till vad partiet har beslutat. Vad väljarna nu märker är bara en massa förvirring.

Orion77 sa...

Det är inte förvånande att det har uppstått en viss oro efter det att budgeten modell S+MP föll i riksdagen. Alliansens projekt att tvinga statsminister Stefan Löfven till ett omöjligt projekt lyckades i första vändan, men de hade nog inte väntat sig att han skulle utlysa extraval, de trodde att han skulle avgå.

Kommer Alliansen att fortsätta med att avvisa Löfven efter valet i mars? Om de gör det bekräftas deras löjliga maktspel. Löfven poängterar nu att det viktiga är att se framåt, och att få statsmaskineriet att fungera. Det är således han som framstår som den konstruktiva kraften i riksdagen.

Att Stefan Löfven väljer att gå till val utan biträde av MP är främst för att säkerställa bästa möjliga handlingsfrihet efter valet. Det avgörande blir förstås valresultatet.

Stefan Löfvens agerande inger respekt och förtroende. Jag hoppas att många fler än jag inser detta den 22 mars.

Orion77 sa...

Ulf, en liten utvikning: Som läsare av Svenska Dagbladet ser jag att så gott som varje gång då tidningen åberopar ett uttalande av Dig, så presenteras Du som "den S-märkte statsvetaren".

Att Du stödjer Socialdemokraterna är väl helt OK, var och en har rätt till sin egen uppfattning. Men tidningens uttryckssätt! Som om det vore fråga om märkning av boskap. Och aldrig står det att någon är "M-märkt", eller ens "SD-märkt"!

Anonym sa...

Men ärligt, Ulf! Vad säger du om oddsen för att det verkligen kommer att genomföras ett extraval? Tror du på det eller spelar du med?

Ulf Bjereld sa...

Orion77: Min partipolitiska tillhörighet brukar noteras eftersom jag är partipolitiskt aktiv. Det är ont om statsvetare som är partipolitiskt aktiva, och därför är det svårt att hitta någon motsvarande från t ex M eller SD. Sedan tycker jag också att det låter trevligare med t ex "aktiv socialdemokrat" än "S-märkt". TT använder alltid "aktiv socialdemokrat". :-)