*
Om en dryg timma (SVT Rapport kl 19.30) offentliggör Mats Knutson Sveriges Televisions nyhetsredaktioners betygsättning på statsråden i den borgerliga alliansregeringen efter tre år vid makten. För att inte styras av hur Mats Knutson och hans kollegor resonerar väljer jag att här och nu teckna ner några rader om hur jag ser på några av statsrådens insatser.Eftersom jag tillhör den generation som växte upp med ett femgradigt betygsystem så väljer jag samma modell här. För säkerhets skull är det bäst att klargöra att mina betyg grundar sig på statsrådens politiska skicklighet, inte på innehållet i deras förda politik.
Fredrik Reinfeldt. Statsminister (M). Efter en katastrofal start med statsråd som p g a bristande personlig vandel fick avgå på löpande band så har Reinfeldt tagit ett fast grepp om regeringsarbetet. Regeringen skakades inte av den ekonomiska krisen och EU-ordförandeskapet blev en framgång. Moderaterna ligger fortfarande bra till i opinionsmätningarna. Bristen i Reinfeldts ledarskap består i att han kan framstå som en skicklig teknisk administratör, men med bristande medkänsla och avsaknad av ideologiska visioner. Världen är så mycket mer än en platt-tv och Magnus Uggla. Formkurva: Stabil. Betyg: 4.
Jan Björklund. Utbildningsminister (FP). Har framgångsrikt vuxit in i rollen som partiledare, och Folkpartiet är det parti som har störst förutsättningar att utmana Moderaternas dominans i det borgerliga lägret. Har stor trovärdighet i skolfrågor, om än inte nödvändigtvis i lärarkåren eller bland pedagoger. Den överlägset bäste talaren bland de borgerliga partiledarna. Kan ibland driva sin retorik för långt, och då framstår retoriken som tom och lite fånig. Formkurva: Uppåtgående. Betyg: 4.
Maud Olofsson. Näringsminister (C). En av regeringens stora besvikelser. Har haft en svår tid med historierna kring Vattenfall och Saab. Centern börjar nu ligga obehagligt nära fyraprocentsgränsen i opinionsmätningarna. Formkurva: Nedåtgående. Betyg: 2.
Göran Hägglund. Socialminister (KD). Första halvan av mandatperioden profilerades partiet på sitt motstånd till samkönade äktenskap. Andra halvan av mandatperioden profilerades partiet på sin retorik kring "verklighetens folk", en retorik som inte givit utdelning i väljaropinionen men som gjort partiet omöjligt bland intellektuella och kulturpersonligheter. Partiet är i skriande behov av en väljarvinnande profilfråga. Formkurva: Stabil. Betyg: 2.
Anders Borg. Finansminister (M). Anders Borg framstår ibland mer som en akademiker än som en finansminister. Huruvida detta skall uppfattas som något positivt eller något negativt är inte självklart. Började mandatperioden med stor självsäkerhet och med ett nyhetens behag hos väljarna. Gav ett kompetent intryck under finanskrisen och bidrog till att hålla ihop regeringen. Hans självsvåldighet fick däremot i ett tidigare skede dåvarande försvarsminister Mikael Odenberg (M) att avgå. Har förlorat de senaste debatterna mot Thomas Östros (S). Formkurva: Nedåtgående. Betyg: 3.
Carl Bildt. Utrikesminister (M). Carl Bildt är Carl Bildt är Carl Bildt. Formkurva: Stabil. Betyg: 3.
Maria Larsson. Äldre- och folkhälsominister (KD). En av regeringens positiva överraskningar. Har givit ett stabilt och kompetent intryck och undvikit klavertramp. Blivande partiledare? Formkurva: Stabil. Betyg: 4.
Cecilia Malmström. F d Europaminister (FP) - nu nominerad som EU-kommissionär. Lite av doldis i regeringen, i skuggan av Carl Bildt och Carl Bildt och Carl Bildt. Bidrog aktivt till ett välskött svenskt EU-ordförandeskap. Ifrågasatt av få. Formkurva: Uppåtgående. Betyg: 4.
Tobias Billström. Migrationsminister (M). Har att hantera ett av regeringens allra svåraste sakområden. Har givit ett stabilt intryck och slapp avgå trots att han hörde till den grupp bland de moderata statsråden som valt att smita från sina förpliktelser som medborgare och tv-tittare. Formkurva: Stabil. Betyg: 4.
Sven Otto Littorin. Arbetsmarknadsminister (M). Svårbedömd. Än är han här, än är han där och än är han nere i diket. Tycks dela teflonkostym med Thomas Bodström. Kan få ett tufft 2010, om arbetslösheten stiger samtidigt som valrörelsen rullar in. Formkurva: Osäker. Betyg: 3.
Andreas Carlgren. Miljöminister (C). Inledde positivt, med stor trovärdighet och höga ambitioner. Har kroknat på vägen och fick närmast ledas ut efter det kollapsade klimattoppmötet i Köpenhamn. Klarar inte av att utmana Miljöpartiet och Maria Wetterstrand i miljöfrågorna. Formkurva: Nedåtgående. Betyg: 2.
Lena Adelsohn Liljeroth. Kulturminister (M). Fick hoppa in när Cecilia Stegö Chilò tvingades avgå. Har inte satt några skarpa avtryck i kulturpolitiken och ger inte något kraftfullt eller målmedvetet intryck. Formkurva: Stabil. Betyg: 2.
Sten Tolgfors. Försvarsminister (M). Fick lite oväntat ta över efter att Mikael Odenberg avgått. Har inte lyckats fylla ut uniformen, förlåt kostymen. Försvarspolitiken framstår som ett av alliansregeringens svagaste kort. Blev driftkucku i FRA-debatten, när han i princip varnade för Al Qaida-attentat i Sverige om inte FRA fick möjlighet att avlyssna svenska medborgare. Formkurva: Stabil. Betyg: 1.
Cristina Husmark Pehrson. Socialförsäkringsminister (M). Regeringens svagaste länk. Fick ta mycket stryk i debatterna om utförsäkringar, där hon gjorde i stort sett alla fel som man har möjlighet att göra enligt Handbok i kris- och mediehantering. Formkurva: Ej tillämpbart. Betyg: -
15 kommentarer:
Jag ser fram mot att du även betygssätter partiledarna i oppositionen, med din sedvanliga objektivitet, Ulf.
/BR
Mats Knutsons betyg är nu offentliggjorda (läses bäst på text-tv s 160 ff). Likheterna dominerar. Ett undantag finns - jag är betydligt mer positivt inställd till Maria Larssons politiska gärning än vad Mats Knutson är. Mats kan säkert sakfrågan bättre, medan jag gör en bedömning av hennes politiska ställning överhuvudtaget.
På begäran kommer också en bedömning av utbildningsministrarna Lars Leijonborg och Tobias Krantz. Leijonborg blev som avsutten partiledare en Lame duck och kan bara få en tvåa i betyg. Tobias Krantz har börjat mycket bra och snuddar vid en femma.
Jag vill också invända mot Larssons betyg. I min bok förtjänar hon underbetyg, och jag kan åtminstone delar av hennes fögderi väl (missbruksområdet). Larsson är en typisk symbolpolitiker som pratar mer än hon handlar. Hon har gömt undan narkotikafrågan i en evighetsutredning, eftersom hon inte vågade debattera den med Björn Fries.
Att ge Littorin en trea kan också ifrågasättas, men det är möjligt att jag är lite färgad av hans usla hantering av min förra arbetsplats (Arbetslivsinstitutet).
Nu har jag kollat Knutsson också. Han har rätt både när det gäller Larsson och Littorin. Tycker dock att han är väl snäll när det gäller Borg och Husmark Pehrsson.
Jag saknar en kommentar om Beatrice Ask från dig Ulf.
Mats Knutsson nämner inte överhuvudtaget hennes roll i debatterna kring IPRED och FRA och jag måste erkänna att hennes 4:a är helt omotiverad. Sen är jag kanske partisk. Men det finns inga sakpolitiska framsteg hon gjort som kan leda till det betyg hon fått av Knutsson.
Jacobdexe: Beatrice Ask får en tvåa eller möjligen en svag trea av mig. Hon har inte lyckats flytta fram Moderaternas positioner i partiets paradfråga om lag och ordning. Thomas Bodström får i stället mest medieutrymme och rampljus. I frågorna om FRA, IPRED etc har hon ändå lyckats ducka så att den mesta kritiken hamnat på Tolgfors eller på Reinfeldt.
Jag förstår faktiskt inte din betygsättning av Leijonborg. Att säga att han är en "lame duck" räcker väl knappast. En f.d. partiledare kan ju fortfarande göra ett bra jobb som minister, så den kritiken förstår jag inte. Jag tycker att Leijonborg varit en mycket bra utbildningsminister som genomfört många utlovade reformer på området. Du får nog ge något mer konkret exempel än att enbart konstatera att han är en f.d. partiledare.
Ulf, jag blev förvånad att du endast gav Carl Bildt en trea. Jag trodde han skulle få en femma av dig eftersom han just nu bedriver exakt den Israelpolitik som du och den muslimsk-kristna organisationen Broderskap önskar. :)
Viktor: Du har rätt i att en f.d. partiledare fortfarande kan göra ett bra jobb som minister. Men i fallet Lars Leijonborg tycker jag inte att han gjorde det utan blev just en "lame duck". Jag har från flera håll - inklusive borgerliga - fått signaler om hur Leijonborg uppfattades som ett rundningsmärke i regeringen, utan någon möjlighet att utöva substantiell makt. Såväl Dan Brändströms Resursutredning som den s k Befattningsutredningen lade ju också flera skarpa förslag som inte utmynnade i någon proposition utan i stället lagts i malpåse.
Nicklas: Broderskapsrörelsen är inte en muslimsk-kristen organsiation utan en organisation för kristna socialdemokrater. Inom ramen för denna kristna organisation har vi däremot skapat ett nätverk för socialdemokrater med annan tro än kristen och där judar, muslimer, hinduer etc är välkomna.
Det är sant att Carl Bildt i den israeliska-palestionska konflikten intagit en ståndpunkt som ligger nära min egen och Socialdemokratins. Men nu gällde ju betygen inte innehållet i politiken utan skickligheten att bedriva politik. Och det är ju inte samma sak.
Passar på att också läsa alla bloggläsare och kommentatorer ett Gott Nytt År.
Ett Gott 2010 till dig också, Ulf
/BR
PS.
Du har helt rätt i att Carl Bildts skicklighet inte övertygar.
Han misslyckades ju med att genomdriva sitt extremt antiisraeliska förslag till EU-deklaration.
/BR
BR: EU:s senaste uttalande var den skarpaste kritik mot Israel som jag sett från EU-håll i modern tid. Så visst nådde Bildt sitt mål. Även om han förstås fick kompromissa i en del formueleringar, men det hör ju till politikens villkor.
Ett gott nytt år önskar jag dig, ja ett bättre - utan den här regeringen!
Handelsminister Ewa Björling (M) glömde du. Vad sätter du för betyg på hennes gärning?
Jimmy: Ewa Björling har ju varit nästan helt osynlig, vilket gör att jag har svårt att sätta betyg. Men skule jag ändå göra det fick det bli en tvåa. Inga skandaler, men heller inga framgångar.
Skicka en kommentar