2009-12-20

Piratpartister på framkant - men skämskudde fram för deras kunskapssyn!

De senaste månaderna har Piratpartiet varit ganska så osynligt i svenska media. Det är inte så konstigt. Inför Europaparlamentsvalet i somras hade partiet en mycket stark medieexponering, och valkampanjen kröntes med framgång genom de två mandat som partiet erövrade. Efter en sådan resa är det rimligt att medieskuggan slår till, samtidigt som partiet kan behöva tid för eftertanke och sitt interna arbete.
Nyligen antog Piratpartiets styrelse dokumentet Piratpartiets värderingar, där partiet reflekterar kring sin värdegrund och sina arbetsformer. Här kommer tre kommentarer kring de avsnitt i dokumentet jag tycker är mest relevanta för att förstå partiet och vart det är på väg:
1. I amerikansk politik har partierna försökt aktivera medlemmar och sympatisörer genom att "våga släppa varumärket". Att våga släppa varumärket innebär att partiet erbjuder medlemmar och sympatisörer resurser för att bedriva politisk verksamhet i partiets namn, utan att partiet kontrollerar innehållet i den politiska verksamhet som bedrivs. Piratpartiet har genom den s k "trepiratersregeln" drivit denna princip långt längre än vad något av de etablerade partierna i Sverige vågat. Trepiratersregeln innebär att om tre medlemmar är överens om att opinionsbildning eller aktivism i en viss fråga är rätt för Piratpartiet, så har de rätt att agera i partiets namn och inom rimliga gränser få ersättning för sina utlägg. Vilket av de etablerade svenska partierna kommer att bli först att följa Piraterna på vägen? Törs Socialdemokraterna ta steget? Kanske inte fullt ut - jag har svårt att se en "tresocialdemokratersregel" inför valrörelsen 2010. Men jag tror att Socialdemokraterna kommer att gå i den riktningen. Här visar Piratpartiet att man är ett föregångsparti med avseende på kampanjstrategier.
2. Piratpartiet säger sig bygga sin organisation på tre delar: svärmarbete, traditionellt föreningsarbete, och en hierarkisk toppstyrd struktur som fördelar mandat och resurser. "Svärm" är en beteckning som fått ett uppsving i debatten kring Hardt & Negris Multitud, och som avlöst "nätverk" som uttryck för en lösligare och mer flexibel organisationsform än de traditionella partierna. Föreningsarbetet reduceras i dokumentet att att ha en plats enbart på "årsmötes- och partistyrelsenivå". Det är modigt av Piraterna att så explicit redovisa hur man tänker i makt- och ledningsfrågor. Men bekymret med att blanda dessa organisationsformer och att reducera föreningsarbetet till årsmöten och partistyrelse är frågan om ansvarsutkrävande. Hur troligt är det att partiets årsmöten på allvar kan genomföra legitima ansvarsutkrävanden, när partiarbetet i övrigt fungerar som en svärm eller toppstyrs? Den blandade organisationsformen öppnar för svårhanterade interna strider när partiet väl etablerat sig på allvar som riksdagsparti - om nu så skulle bli fallet.
3. En av huvudpunkterna i dokumentet lyder "Vi respekterar kunskap". Men det är märkligt att ett parti som gör anspråk på att representera det moderna informationssamhället uppvisar en kunskapssyn som är så nattståndens att t o m Jan Björklund framstår som en fritänkare. Så här skriver Piraterna: Om man ska diskutera ett ämne, så är hårda mätdata bäst. Näst bäst är en person som har sakkunskap i ämnet. Vetande, kunnande och sakerfarenhet går före tyckande, och hårda mätdata går före vetande. Man tar sig för pannan. Satt Rick Falkvinge och sov när denna formulering klubbades igenom? Sedan länge är det en vedertagen uppfattning att hårda mätdata blir viktiga och intressanta först genom en tolkning, och en tolkning är aldrig värderingsfri. Politik handlar heller inte om information och förnuft, utan om skilda intressen, tolkningar och värderingar. Kommunalingenjör Planertz var möjligen en framgångsrik ingenjör, men tack Gud att han inte gav sig in i politiken. Ta fram skämskudden, Piratpartister, och ta bort stycket så snart som möjligt. Ni är för bra för att ni skall behöva göra er löjliga på en sådan här fråga.
Dokumentet har tidigare läsvärt kommenterats av Mattias Bjärnemalm.

24 kommentarer:

Mary sa...

Ja som sagt kunskapssyn ;-) Det är nog mest tekniker i Piratpartiet och de mäter hellre än tolkar. Aningens förenklat.

@collentine sa...

mycket läsvärt. Och som Mary sa, lite för mycket teknokratiskt tänkande vilket betyder att mäta...

Hanna Dönsberg sa...

Det där är en formulering som många pirater nog inte kan tänka sig att skriva under på. Jag t.ex.

Bengt Jonsson sa...

Det är sant att citatet du återger känns väldigt gammalmodigt.

Men att det offentliga samtalet alltmer glidit ifrån att handla om "hårda mätdata" och istället sönderfallit i en mängd "ståndpunkter" som alla hävdar moraliskt företräde - just det är *också* Piratpartiet en reaktion på. i begreppet "fri kunskap" finns också en dröm om en kunskap fri från värderingar. En orealistisk och romantisk dröm, absolut. Men en ståndpunktrelativism, som från början var tänkt att moraliskt uppgradera undertryckta ståndpunkters kunskap, har (som jag ser det i alla fall) alltmera övertagits som praktiskt redskap för att tjäna överordnade skikts syften.

Till exempel struntpratet om att upphovsrätt är "egendom", och avvisandet av ekonomiska skäl för reformering av upphovsrätten (fångar denna katt möss?) som irrelevanta, och kallar reformvänner för "tjuvar". DET är en ståndpunktsrelativism med etiska företrädeskrav som det är högst relevant att vilja möta med krav på hårda mätdata.

Likaså för min egen del anser jag att säkerhetsvansinnet som sköljt över världen efter 9/11 med sitt krav på moraliskt ståndpunktsföreträde för "kampen mot terrorismen" är något som bör mötas med krav på hårda mätdata för att pengarna som satsas i den "kampen" verkligen ger rimlig avkastning. Se blogglänk.

Historien går i cykler. Om "hårda mätdata" låter nattståndet för många idag, så efter upphovsrättsdebatten och "säkerhets"-sjukan kommer de att vara fräschare än källvatten imorgon. Igen.

Ulf Bjereld sa...

Tack för positiva kommentarer!

Bengt: Du har rätt i att en moraliskt impregnerad kunskapsrelativism är lika illa som ett naivt förlitande till "hårda mätdata".

Men ditt exempel med kampen mot terrorismen fungerar inte. Det finns inga "hårda mätdata" som kan ligga till grund för en bedömning av insatsernas effektivitet. Statistiska samband måste alltid tolkas för att kunna betraktas som kausala. Och även om insatserna var effektiva i den meningen att de fick terrorn att minska så är det ändå en värdebedömning om priset som kriget mot terrorismen innebär är värt att betala.

Emil Paulsrud sa...

Jag tycker de var mycket observant noterat med problemen med organisationen när vi växer, med de former för organisation som vi har nu. Jag tror du har rätt i att det måste bli betydligt mkt tydligare än vad det är nu.

Anonym sa...

Piratpartiet går kanske som andra nya organisationer genom en sorts nyföddsprocess? Om de brukar sin tes mot sitt eget parti kan man kanske se reformering av somliga punker i programmet eftersom de utvärderas? Ofta är det som många upplever det som att dra ut tänder att få partier att någonsin erkänna att de kan ha agerat fel i någon fråga. Får se hur piratpartiet klarar sig i frågor om öppenhet och hederlighet.

Annars: Mycket som borde mätas och tolkas har man ibland i politiska cirklar först mätt men sedan förkastat och mörkat då resultatet inte passat partilinjen. Då blir det ingenting av värde gjort och man har tvärtemot gjort skada, t.ex. inom utländskt bistånd. Skamkuddar behövs lite här och var.

A-K Roth

gojo sa...

Att en "ståndpunktsrelativist" förkastar vissa "ståndpunkter" är logiskt inkonsistent. Men det är ju bara min ålderdomliga "ståndpunkt".

BR sa...

God Jul, Ulf

/BR

Ulf Bjereld sa...

God Jul själva allihopa!

Andreas Bjurström sa...

kunskapssynen som beskrivs är väl den gängse inom Statsvetenskapen i Göteborg? (liksom all naturvetenskap) Fokus på hårda mätdata ... synen att den gode forskaren är fri från intressen och vinklingar ... tron att god forskning inte innehåller värderingar ... "Positivismens" ideal förefaller vara i hög grad levande i denna subkultur än idag .... Om allmänheten ska få en fördjupad syn på forskning så måste vi först fördjupa den kunskapssyn våra forskningsmiljöer har och förmedla en ärlig kunskapssyn till media .... IPCC t.ex. förmedlar ständigt att god forskning är objektiv och opartisk, och denna lögn från IPCC backas upp av nästan hela vetenskapssamhället.

Björn Odlund sa...

Det här påvisar en värdering som vi missat att få med, nämligen open source-rörelsens bazaar-motto "release early, release often". Man behöver inte vara perfekt från första stund, faktum är att sådana förväntningar oftast är rent kontraproduktiva.

Så jag tycker det är bra att du kritiserar (minns linus lag "given enough eyeballs, all bugs are shallow"), jag ser detta dokument som en beta eller en "release candidate", låt oss bygga en version 1.0! men jag förstår inte varför du hävdar att vi skulle behöva skämmas... Vad är DET för kunskapssyn (det liknar mest "Riktiga män föds allvetande!")?

Som kristen tycker jag dessutom det är riktigt beklämmande att du som kristen talar om skam, något som inte hör hemma i kristendom (skuld gör det, men det är ett annat begrepp än skam). Jo, jag förstår att "skämskudde" var ett skämtsamt sätt att uttrycka det men jag tycker ändå det är problematiskt att hänvisa till skam. Besviken!

Ulf Bjereld sa...

Andreas: Nej, kunskapssynen inom statsvetenskapen i Göteborg är betydligt mer nyanserad än den du refererar.

Björn: Jag beklagar uppriktigt om du eller någon annan tog illa vid sig av att jag använde "skämskudden" som uttrycksform för mina känslor. Det var enbart skämtsamt menat. Jag delar helt din uppfattning i synen på skuld och skam.

Ulf Bjereld sa...

Jag har nu funderat ett varv till på den passus i dokumentet "Piratpartiets värderingar" som uttrycker partiets kunskapssyn och som jag kritiserade i bloggposten.
Nedan följer en något mer utvecklad kritik av passusen, samt min syn på hur ett parti som gör anspråk på att förstå informationssamhällets politiska utmaningar skulle kunna formulera sig.

Piratpartiets ursprungliga passus löd så här: "VI RESPEKTERAR KUNSKAP. Om man ska diskutera ett ämne, så är hårda mätdata bäst. Näst bäst är en person som har sakkunskap i ämnet. Vetande, kunnande och sakerfarenhet går före tyckande, och hårda mätdata går före vetande."

Den första frågan man bör ställa sig är vilken funktion passusen avser att fylla. Syftet tycks vara att lyfta fram värdet av kunskap. Det är ett utmärkt syfte - det finns ett överflöd av pladder och löst tyckande i det offentliga samtalet i dag. (Även om man inte behöver gå lika långt som ordförande Mao i hans berömda devis: Utan undersökning ingen rätt att tala.)

Problemet är att passusen förfelar sitt syfte genom att uttrycka en mycket snäv och omodern kunskapssyn. Kunskap är så mycket mer är "mätbara hårddata". Vi måste skilja mellan faktakunskaper (t ex om regentlängder eller vasalopssvinnare genom tiderna) och djupare förståelse av ett fenomen(kunna beskriva, förklara och se konsekvenserna av fenomenet).

Faktakunskaper är viktiga, främst genom att de kan bidra till en djupare förståelse av ett fenomen. Men för att kunna ge ett sådant bidrag måste faktauppgifterna altid tolkas och sättas i ett sammanhang. Tolkningen är sällan självklar, utan kan och bör vara föremål för diskussion.

Givet dessa perspektiv på kunskap blir mitt förslag: "VI RESPEKTERAR KUNSKAP. Politik handlar naturligtvis till stor del om värderingar, åsikter och intressekonflikter. Men den politiska debatten blir mer kvalificerad om den inte reduceras till ett löst tyckande, utan i stället knyter an till och relaterar sig till sakkunskap och sakerfarenheter."

En sådan formulering markerar vikten av kunskap utan att man för den skull låser in sig i en viss kunskapssyn. Syftet uppnås, och man slipper en i det här skedet jobbig och onödig diskussson om vad kunskap "egentligen" är och vilken typ av kunskap som är mest värdefull i den politiska diskussionen.

Mattias Bjärnemalm sa...

Ulf:

Tack för ett väl genomtänkt förslag till ny lydelse. Jag ska ta och lyfta in den i vår interna diskussion och se vad det leder till :-)

klara sa...

Ulf: Tack så jättemycket för hjälpen. Det ser väldigt bra ut tycker jag :)

Andreas Bjurström sa...

Ditt förslag på ny formulering är bättre än den gamla. Men den har kunskaps-relaterade problem.
Den skiljer mellan kunskap å ena sidan och värderingar och åsikter å den andra. Det är tveksamt om det går att göra en sådan uppdelning (och det kan hävdas att även en sådan uppdelning faller tillbaks på en förlegad kunskapsyn likartad den om "fakta"). Exempel på argument mot uppdelningen:

Som empiriskt fenomen blandas fakta, värderingar och kunskap hela tiden.
Man kan förhålla sig systematiskt rationellt till värde-system, vilket också alla ideologier gör relativt väl (att tycka behöver inte vara löst tyckande).
Åsikter kan förändras genom sådan systematisk granskning, d.v.s. en "kunskaps"-metod förändrar åsikter och värderingar.

Hanna Dönsberg sa...

Bravo Ulf! :)

unohansson sa...

Vad är det som hårda mätdata egentligen mäter???
Det var inte förrän en bit in på kanske 1980- eller 90-talet (vad jag minns; jag jobbade med medicinsk elektronik under tre decennier före pensionerngen) som någon bemödadade sig med att grundligt påvisa vad ett människohjärta använder för sorts pumpprincip. Innan dess så hade läkarvetenskapen publicerat massor och utbildat massor av kardiologer med en helt felaktig beskrivning om hur hjärtmuskeln verkligen åstadkom sin pumpfunktion!!!

Anonym sa...

Intressant diskussion och bra skrivet av Ulf. Jag tycker också att dokumentet bör uppdateras, inte bara nu en gång utan kontinuerligt. Formuleringen med "hårda mätdata" är inte bra. /Anders

unohansson sa...

Rättelse av mitt förra inlägg:
Det var faktiskt redan på 1970-talet som Stig Lundbäck försökte påvisa att det som man ser av hjärts kramande rörelser(hårda mätdata) med ultraljud faktiskt är en illution.

http://www.nyteknik.se/nyheter/bioteknik_lakemedel/medicin_teknik/article35971.ece

Jan-Olof Ruuska sa...

Ulf, jag filar på med värderingsdokument och ledord, vad tycker du om följande formuleringar:

VI RESPEKTERAR VETENSKAPEN. Om man vill ta reda på sakförhållanden i verkligheten, då är vetenskapen och vetenskaplig metod det bästa sättet. Forskningen kan aldrig bli helt värderingsfri eftersom den utövas av människor, men mänskligheten känner inga bättre metoder än de vetenskapliga för att ge oss kunskaper om verkligheten.

Ulf Bjereld sa...

Jan-Olof: Den formuleringen har jag egentligen inga problem med. Men jag skulle mjuka upp den genom att ersätta "vetenskapen och vetenskaplig metod det bästa sättet" med "vetenskapen och vetenskaplig metod ett av de bästa sätten" eller motsvarande.

Synen på vetenskapens användbarhet och värde beror ju lite på vad som avses med formuleringen "ta reda på sakförhållanden i verkligheten". Om jag vill t ex vill ta reda på sakförhållandet huruvida det regnar utanför mitt fönster eller sakförhållandet huruvida den kvinna jag älskar också älskar mig är det inte nödvändigtvis så att "vetenskap och vetenskaplig metod" är det bästa sättet. :)

Jan-Olof Ruuska sa...

Tack Ulf för din synpunkt, du har en poäng där. För att svara på en sådan fråga skulle vetenskaplig metod kräva att du definierar vad du menar med "älskar mig" och sedan undersöka om det är så. Om det är "att vilja dela sitt liv med mig och gifta sig" så är det bara att gå ner på knä och ställa frågan. Helt enkelt att använda sitt förnuft. Detta i motsats till ovetenskapliga metoder som astrologi, fråga ett medium, spå i kort etc.