Nu har 20 år gått sedan Berlinmurens fall. I samband med jubiléet aktualiseras debatten om huruvida kommunismen är lika avskyvärd som nazismen och fascismen.
Min egen inställning är enkel och klar. Varje människoliv som spillts i fascismens, nazismens eller kommunismens namn är lika katastrofalt och lika värt att fördömas.
Men det finns en mycket viktig skillnad mellan dessa ideologier. Kommunismens idé om det klasslösa samhället är en positiv utopi som bygger på antagandet om alla människors lika värde. Nazismens och fascismens idé bygger på antaganden om att alla människor inte har lika värde. Kommunismens moraliska förfall hade snarast sin grund i att man utgick från en utilitaristisk nyttomoral, där revolutionärt våld mot den härskande klassen kunde legitimeras med den stora nytta som detta våld på sikt antogs innebära för folkflertalet (arbetarklassen).
Alla försök att jämföra kommunismen med nazismen och fascismen faller platt om vi ser hur dessa ideologier hanteras i vårt vardagsliv. I Almedalen i somras valde t ex kristdemokraternas partiledare Göran Hägglund att i ett oförargligt skämt låtsas säga fel och kallade Mona Sahlin för Mona Stalin - ett liknande skämt om Hitler hade varit fullständigt omöjligt.
På samma sätt finns det på Malmskillnadsgatan i Stockholm en restaurang som heter KGB Bar & Restaurang och har sovjet-nostaliga som affärsidé. Kan någon tänka sig en motsvarande restaurang Gestapo med nazi-nostalgia som affärsidé? Nej, jag tänkte väl det.
På tal om Sovjetunionen medverkar jag i morgon måndag 9 november på Publicistklubbens debatt i Stockholm (Kulturhuset kl 19.30) kring temat: Vem är rädd för den ryska björnen - tjugo år efter murens fall?
29 kommentarer:
Att det finns folk med dålig smak och har sovjet-nostaliga som affärsidé; På vilket sätt förtar det vidrigheterna som kommunismen står för?
Jag tycker nog mer att det visar på en oerhörd historielöshet och förrakt för det lidandet som orsakats av kommunismen.
Och hur ser kopplingen mellan Stalin och kommunismen ut? Om du använder tolerans för Stalin- och KGB-skämt som indikatorer på att kommunismen är mer harmlös än nazismen, antyder du samtidigt att Stalin och KGB är rimliga representanter för kommunismen, på samma sätt som Hitler och Gestapo representerar nazismen. Men vill man driva tesen att kommunismen i grunden handlar om människors lika värde bör man nog snarare hålla Sovjetunionen och Stalin så långt bort från resonemanget som möjligt.
"Kommunismens idé om det klasslösa samhället är en positiv utopi som bygger på antagandet om alla människors lika värde."
Kommunismen bygger på att människor inte själva har rätt att äga något, att staten har rätt att ta allt som en individ på egen hand har jobbat ihop eftersom det finns ett högre syfte. Just detta har lett fram till massmorden, eftersom individens rättigheter alltid är underordnade staten som ska omfördela tillgångarna.
/Markus
Visst har du rätt i delarna Ulf, men glöm inte de grova gemensamma idéhistoriska rötterna som förenar nationell socialism med internationell.
Det är denna glömska, i kombination med människans oförmåga att hantera systemkritik som pekar ut onda och goda (ex. "bas/överbyggnad" eller "vi och dom"), som gör att utopierna blir till dystopier när de prövas praktiken. Vi märker inte när "kampen" får obehagliga övertoner.
Såg senast idag att den gode Chavez ännu en gång åberopade det kära "fosterlandet". Det är tydligen hotat av Colombia.
Likheterna med hur forna tiders internationella socialister evolverar till nationella, är både slående och obehaglig.
Oavsett din huvudpoäng så hamnar du riktigt snett i argumenten om Göran Hägglunds skämt och KGB-baren.
Att kommunismen i Sverige är otroligt mycket mindre tabubelagd än nazismen - det var ju inte så länge sedan ledaren för ett av våra riksdagspartier kallade sig kommunist - är ju inte direkt kopplat till hur ideologierna i sig är beskaffade.
I USA är "communist" ett betydligt värre skällsord än vad det är här, och som jag har uppfattat det så är nazismen mindre tabubelagd i Asien än den är här. Ta till exempel den indiska restaurangen "Hitler's Cross", en idé som i Sverige aldrig hade kommit längre än som ett fylleskämt:
http://news.bbc.co.uk/2/hi/5275866.stm
Onda och goda, "vi och dom" - hört talas om islamister och goda västerländska liberalers bild av de samma? Enligt Olaus Petris analys så skulle alltså Jan Björklund vara att betrakta som protonazist. Inte ens en urspårad vänsterman som jag skulle hävda det (även om Björklund tycks följa Hitlers idéer om "den stora lögnen" i skolfrågan).
Och Markus: har du hört talas om "statens bortvittrande"? Det är ju problemet med realsocialismen: att den inte lyckades ta steget bortom statscentrerad socialism. Jag instämmer att hela tanken är komplex och i längden troligtvis utopisk (därför har jag problem med att kalla mig kommunist), men det är verkligen inte ett uttryck för en djupare insikt i kommunismens problematik att betrakta den som en statscentrerad ideologi.
Hjalmar, jag vet inte varför du eldar upp dig, men om vi, du och jag, glömmer bort att nationell socialism och internationell socialism har ett gemensamt idéhistorisk tankegods, dvs antikapitalism, antiliberalism och antiparlamentarism, gör man sig själv blind för när det börjar slira mot nationell socialism, som i fallet Hugo Chavez.
Vad Björklund åberopar för ideologi som gör att han kallas protonazist, vet jag inte. Men det var du som såg logiken, inte jag.
Sedan trodde jag inte att det var kontroversiellt att islamism vilade på ett kraftigt polärt fundament?
Att liberalismen gör det är emellertid lite kontroversiellt, men det får stå för dig det med.
Mvh
Får man fråga hur det kommer sig att du för upp denna debatt lagom till 20-årsminnet av murens fall?
Är det något speciellt i rapporteringen som har fått dig att göra kopplingen mellan nazism och kommunism?
DDR
Ja, Ulf. med ditt vettiga och milda inlägg provocerade du fram dessa antikommunister, Thomas Mann lär ha sagt att aantikommunismen k var den värsta dumheten och han var ju verkligen borgerlig men antinazist.
Stalin var en grym härskare, men han ledde Sovjet när den avskyvärda nazismen krossades. Det var en stor sak för alla européer, även svenskar. Regeringen tackade r Sovjet för detta.
Nu är detta historia och vi kan skämta om allt möjligt, som då var blodigt allvar. Kom gärna igen med något skämt - Bo, Andreas m fl
På sätt och vis ska det bli skönt när alla gamlingar försvinner bort från politiken och det offentliga rummet. De är uppväxta under Kalla Kriget och till synes krigstraumatiserade och indoktrinerade för all framtid. :)
Nåväl, jag och de flesta unga skulle jag säga, har aldrig riktigt förstått den där idén gamlingar far med som säger att socialism/kommunism o planekonomi hör ihop med diktatur och förtryck. Varför i hela fridens namn skulle en demokratisk, kommunistisk planekonomi vara så svår att föreställa sig? Varför skulle det inte fungera? Jag kan verkligen inte se några som helst skäl.
Det blir lite tokigt när man gör resoluta utsagor baserad på utvecklingen öster om Elbe, den del av Europa som sedan hundratals år varit eftersatt väst. Ryssland och öststaterna hade inte alls den liberala tradition som existerade i väst vid den tiden. Man hade inte heller en lika utvecklad statsapparat och man hade en klart eftersatt ekonomi. Utfallet av revolutionen i Ryssland, ett agrart halv-feodalt land av bönder och analfabeter, säger nödvändigtvis ingenting alls om hur en socialistisk/kommunistisk revolution skulle gestalta sig i ex. Sverige eller Frankrike.
Demokratin, som är en central aspekt av socialismen/kommunismen (men inte av liberalismen, den är meritokratisk!), misslyckades i öst. Men planekonomin vill jag hävda var rätt framgångsrik. In på 60-talet så trodde många seriösa borgerliga bedömare att Sovjetunionen snart skulle passera väst, och inget land hade någonsin industrialiserats i den takten. DDR klättrade på 70-talet förbi Storbritannien i BNP/Capita, trots att man 1945 börjat på praktiskt taget noll - Jämfört med västmakternas skyltfönster Förbundsrepubliken som var mindre krigsskadat, hade stora naturtillgångar och dit det konstant pumpades in massa dollar (och inte stals fabriker o järnvägar som i öst).
Sedan stagnerade planekonomin som bekant, men det hade kunnat hända vilken ekonomi som helst. Och i dag finns helt andra förutsättningar för en effektiv planekonomi än vad det gjorde då: Datorkraft, internet, CAD/CAM-lösningar som ex. GS1 osv.
Forts...
Historiska planekonomier har stundom varit löjligt effektiva, och en modern planekonomi skulle kunna kalkylera värden snabbare än vad någon marknad ens teoretiskt kan klara av.
Moderna storföretag har övergivit marknadsmekanismerna internt, de håller koll på konsumtion och produktion i realtid och har tillgång till välutvecklade modeller för konsumentbeteenden som används för att förutsäga efterfrågan utan att behöva vänta in marknadens prissignaler.
Och marknadsprismekanismens effektivitet kan med fog ifrågasättas. Marknadspriset säger ju nödvändigtvis ingenting alls om kostnaden, man skulle kunna säga att den nödvändiga informationen om en varas kostnad döljs bakom priset. Marknadsprisssystemet lämnar också ute information som är nödvändig för att rationellt kalkylera kostnader i och med att det som bäst mäter individuella köpares preferenser mellan tillgängliga alternativ, vilket inte mäter in sociala kostnader eller externaliteter. Ta miljön t.ex. eller någonting annat allmänt och kollektivt. Vad säger en auktion mellan köpare och säljare om hur hur klokt och effektivt jordens begränsade resurser används? Och hur hanterar marknaden profiter? Två varor kan ha samma kostnad men olika pris p.g.a. olika profitnivåer. Marknaden är också allmänt värdelös på att ta fram uppfinningar och göra stora upptäckter, nästan allt stort (internet, datorer, transistorer, laser, satteliter osv. har tagit fram utanför marknaden, inom staten eller av statsstödda monopol).
Jag är helt övertygad om att en modern, demokratisk, högteknologisk planekonomi skulle totalt superäga vilken marknadsekonomi som helst på praktiskt taget alla områden.
Men planekonomin är inte bara eftersträvansvärd p.g.a. dess överlägsna ekonomiska kapacitet utan för att den faktiskt är nyckeln till verklig demokrati och människans frigörelse. Först då kan människan dominera ekonomin istället för tvärt om. Det vore den mest revolutionerande förändringen i människans historia sedan jordbruket, möjligheterna vore nästan oändliga.
Av dessa skäl och hundra till blir jag så oerhört frustrerad när människor håller fast vid det här eländiga samhället som inte klarar av att lösa några problem endast med förevändningen att det gick åt skogen i Sovjetunionen. Herre gud!
Symptomatiskt är att en ung man (Alex), utan betänkligheter, förkastar allt vad historien har lärt oss om vad kommunismen bär i sitt sköte.
Att han dessutom håller "direkt aktion" som något önskvärt borgar också för att historien är dömd att upprepa sig om vi inte hela tiden informerar om de hemska scener som utspelade sig bakom järnridån.
Människan klarar inte av att hantera ideologier som på ett strukturellt plan identifierar samhällets fel och brister i form av en dikotomi. Gång efter annan landar den samhällskritiken/medvetenheten på individnivå. Lägger vi därtill svärmeriet för direkt aktion och antiparlamentarism och vi har något riktigt obehagligt i görningen.
Hej Alex!
Du påstår att "jag och de flesta unga ... har aldrig riktigt förstått den där idén gamlingar far med som säger att socialism/kommunism o planekonomi hör ihop med diktatur och förtryck."
Och på vilket sätt tar sig det uttryck? Hur stort opinionsstöd har den bokstavskombination på vänsterkanten som du tillhör?
Ännu mer intressant vore det om du la ut texten om vad västeruopas liberala tradition (den där som det "efterblivna" Östeuropa saknar) har betytt för Västs framgångar visavi Öst (som ju tydligen inte har med kommunismen och göra om jag har förstått dig rätt)!
Svetlana
Olaus Petri: Jag förkastar inga lärdomar från historien, jag förkastar de slutsatser som presenteras i den borgerliga propagandan. Dvs. att jämlikhet och drömmar om ett bättre samhälle i sig är någonting livsfarligt och att det bara finns EN möjlig väg och EN sann, rationell och humanistisk ideologi. Vad jag förkastar är alltså den borgerliga totalitarismen och enidé-diktaturen som ännu har världen i ett järngrepp. Positivt nog så framgår av gårdagens DN att den kapitalistiska marknadsekonomin endast har stöd från 11% av folket. Men dagens liberaler är lika blinda och självgoda som de forna öststaternas byråkrater.
Anonym:
"Och på vilket sätt tar sig det uttryck?"
I den bemärkelse att även unga liberaler och andra högersinnade har vett nog att förstå att Sovjetunionen inte var kommunistiskt och att kommunism inte förutsätter diktatur. Det är inte fråga om något annat än sunt förnuft, Kalla Krigs-ideologin har börjat släppa greppet om våra medvetanden.
"Hur stort opinionsstöd har den bokstavskombination på vänsterkanten som du tillhör?"
Ingen aning och det är inte relevant.
"Ännu mer intressant vore det om du la ut texten om vad västeruopas liberala tradition (den där som det "efterblivna" Östeuropa saknar) har betytt för Västs framgångar visavi Öst"
Alltså, man kan härleda östs relativa eftersatthet i förhållande till väst till en rad olika faktorer; klassmässiga, geografiska, ekonomiska o.s.v.
Klart är att sedan 1300-talet kan man se klart skilda utvecklingslinjer i väst och öst. I väst så minskade livegenskapen och stadsekonomin växte, den västliga absolutismen bör förstås som en feodal omorganisering till följd av detta. I öst å andra sidan så trycktes bönderna tillbaka i livegenskap från 1300-talet och framåt, till följd av en godsägarreaktion och den östliga absolutismen var helt enkelt ett verktyg för livegenskapens konsolidering. I öst frambragdes inte förutsättningarna för framväxten av ett starkt borgerligt produktionssätt, och det har inte att göra med att de var mindre liberala (ideologier, ett historiskt medvetande o framstegstänk i dagens bemärkelse existerade inte på den tiden). Den liberala ideologin uppstod emellertid i väst när förutsättningarna var givna och var ett uttryck för borgarklassens strävanden mot att krossa de feodala strukturerna och röja hindren för borgerlig frigörele o expansion. Så på samma sätt som det borgarklassens o dess ekonomis framväxt frambragde liberalismen så har liberalismen bidragit till att expandera borgarklassen ytterligare. Mycket riktigt!
Men det säger ingenting om vad som är rätt och riktigt i dag. Vad gäller dagens östeuropa så existerar en stor tragik i det att dess folk inte tilläts göra sin egen historia efter det att muren föll, istället tvångsexporterades den väst-kapitalistiska modellen österut vilket inte bara har skapat ekonomiska problem utan även en slags förvirring och rotlöshet som skadat östeuropeers självbild och även bilden av östeuropéer i väst. Det är tragiskt hur många svenskar som främst har bilden av östeuropéer som ryska alkisar och prostituerade samt "billiga polacker".
Östeuropa är inte ensamt. Hela den väst-kapitalistiska expansionen har gått ut på att exportera sin ekonomi och sina egna förvaltningsstrukturer till resten av världen. Ta t.ex. vansinnet i Afghanistan just nu där man i kolonial anda och med måttliga ansträngningar försöker bygga upp en västligt-borgerlig statsapparat i ett klansamhälle som inte är någon nation. För att inte tala om hur många kulturer man förintat för att ersätta dem med vår Mammon-kult, kan man inte göra pengar på kultur ska den genast förgås.
Det är en vansinnig värld och jag förstår fortfarande inte varför vi ska hålla fast vid eländet bara för att vi är rädda för alla alternativ: Vilket inte är så konstigt med tanke på vilken dystopisk kultur vi har, undergångsscenarion på undergångsscenarion: Terrorism, fundamentalism, rasism, övervakning och totalitarism, klimatkatastrofer, epidemier, zombieinvasioner, Mayakalendern... Vad säger det om vår västliga självbild? Hur jävla bra mår vi?
Historien kommer nog också att upprepa sig med dig, Alex, så som det alltid gör.
En vacker dag kommer du att inse: Ju äldre du blir desto mer visste "gamlingarna". :)
A-K Roth
Ja, i ord så klarar du av att åtminstone ta avstånd från de grymmaste handlingarna i realkommunismen. Men blandar upp avståndstagandet med typisk vänsternostalgi. och går snabbt över att kritisera nazism och fascism som värre kålsupare. En vacklande syn på röda öst-diktaturer snarare än tydligt avståndtagande tycker nog jag.
Själv så väntar jag på nya ideologier. Kommunismen föddes i en annan värld (1800-talet), förstörde sedan halva världen (1900-talet) och borde nu vara stendöd. Även som nostalgi och utopi och inspiration. Dags att låta politiken slå rot i något mer samtida, aktuellt och fräscht...
Bra skrivet Ulf.
Det behöver sägas - gång på gång.
Bra skrivet Ulf.
Det behöver sägas - gång på gång.
Framförallt så här 20 år efter murens fall! Folk kan ju få för sig saker annars!
Marit
Frågan är väl om det finns någon lära som är tydligare definierad av ett "vi och dom"-tänkande än judendomen, men jag hoppas verkligen att Olaus Petris virrgångar, som han ger prov på här, leder honom in i sionism=nazism fållan. Det vore trist!
Kan den påstådda historikern förklara vad en "antiparlamentarist" är för sorts djur vore jag också tacksam. En USA-anhängare kanske?
Andreas Bjurström: Jag förstår mig inte på det där med att vänstern hela tiden ska ta avstånd. Varför får "vänstern måste ta avstånd" 113,000 träffar på google medan "högern måste ta avstånd" bara får 7, varav samtliga träffar är skapade av mig de andra 7 gångerna jag påpekat detta?
Är det en uttänkt strategi för att hålla vänstern på defensiven, i harmlös försvarsställning? Eller är det helt enkelt liberal logik som säger att avståndstagande skulle vara någonting viktigt?
Varför är det viktigare att bestämt ta avstånd än att intellektualisera och försöka begripa sig på historien? Vad leder det till om man tar avstånd från något, utöver att man snart har en ny grej som man "måste" ta avstånd ifrån? Hindrar det på något sätt historien från att upprepas om man bestämt säger att man tar avstånd från någonting? I så fall är det ju ingenting annat än en ritual, typ som regndans.
Vad gäller nya ideologier så uppkommer de när nya förhållanden uppkommit. Men i allt väsentligt så lever vi tyvärr i samma samhälle i dag som för hundra år sedan, med samma klasser och samma motsättningar. Därför är ideologierna i stort de samma, om än i lite andra former.
Bulten, det är alltid hedrande att bli välvilligt analyserad av någon som har Mohammad Omar i sin rulle av "läsvärda bloggar".
Har du några skarpa synpunkter på att nationell socialism, precis som internationell, har antikapitalism, antiliberalism och antiparlamentarism som ideologisk hörnstenar?
Någon frändeskap?
Eller bättre upp kanske en utläggning om Chavez vurm för fosterlandet? Är han en nationell socialist eller en internationell? Eller bara en stark ledare som fäbläss för nationalromantik?
Men ärligt talat Bulten, varför blandar du in judarna även i denna postning? Kan de inte får vara i fred för en gångs skull?
Men herre gud Olaus! Om du verkligen tror att nazisterna var några anti-kapitalistiska socialister (!) så borde du bums gå tillbaka till skolbänken. Det är inte en tolkningsfråga, det är rakt av felaktigt.
Man kan bara konstatera att den svenska skolan måste var usel.
Nej Alex, det är inte felaktigt. Det är allmängods. Att realpolitik inte alltid harmonierar med ideologiska grundBultar är förstås en annan sak, men du vet ju du en hel del om det fenomenet. Du har ju själv ägnat en spaltmeter eller två åt detta förhållande tidigare i tråden.
Kanske dags att läsa vad du själv skrev igen?
Alex, politik handlar om att ta ställning, mot och för. Tvärtom mot vad du skriver, så är avståndstagandet kärnan av vänsterns själ, man vet vad man är mot, men sällan vad man är för. särskilt hatet mot kapitalet givetvis, men inget alternativ.. och givetvis bör man lära av historien, varför är du mot det?
Lärande och utveckling...
Olaus Petri: Om du på fullt allvar menar att nationalsocialismen skulle vara någon slags socialism så måste du faktiskt argumentera för det. Saken är den att du inte har några bra argument eftersom de helt enkelt inte står att finna. Jag har argumenterat mot hur många liberaler som helst om just det här och min erfarenhet säger att du inte heller har någonting att komma med.
Andreas Bjurström: Det jag har problem med är inte avståndstagandet i sig. Det är den svenska högern politiskt korrekta hets som syftar till att vänstern ska skämmas, be om ursäkt och ta avstånd från allt mellan himmel och jord. Det rör sig alltså INTE främst om de saker som vänstern faktiskt gjort fel i, oftast handlar det om att man ska ta avstånd från sådant som man inte ens har någonting med att göra. Det kan handla om allt från våld till diktatur, antisemitism, islamism, butiksbränder, Saddam Hussein eller vad fan som helst. Det är komplett vansinne och det värsta är att vänstern länge spelat med! Man har krökt nacken inför liberalerna och jämrat sig.
Det är precis det som är poängen med denna högerstrategi, att få vänstern att känna skuld och i förlängningen hålla vänstern på defensiven.
Nog för att vänstern i ordets bredaste bemärkelse har en bitvis mörk historia, men det är ingenting jämfört med de äckligt självgoda liberalerna. Men deras mörka historia diskuteras aldrig, deras mörka nu kommer aldrig på tapeten. Det är bara vänstern, vänstern och åter vänstern som måste be om ursäkt och "ta avstånd".
Och du säger att man måste lära av historien. Självklart ska man göra det! Men man lär sig INGENTING genom att ta avstånd. Att ta avstånd är på sin höjd en konsekvens av lärdomarna. Tar man avstånd utan att faktiskt lärt sig historien med dess alla nyanser så är det bara en ytlig gest, det är inte värt någonting, det signalerar blott kapitulation inför en övermakt. Man ger med sig för att slippa besvär. Inte undra på att Chomsky jämfört demokratiernas massmedier med diktaturernas tortyrkammare, de fyller nämligen exakt samma funktion (men effektivare) - folket ska tillåtas ha för avvikande åsikter, man ska hållas innanför ramarna för vad som är acceptabelt enligt en liberal, borgerlig världsbild.
Och jag vet mycket väl vad jag är för. Men tyvärr har du rätt i att sossarna och vänstern endast har en mycket vag uppfattning om det samma. Så går det när man överger sin ideologi. Politiska rörelser utan en ideologi hamnar alltid i underläge. Ideologierna är absolut nödvändiga. Arbetarrörelsen kan inte bli vara en stark kraft utan marxismen.
Bäste Alex, det är ju du som inte argumenterar. Jag hävdar att nationell socialism (och fascism) står stadigt på en ideolgisk grundplåt omfattande antikapitalism, antiliberalism och antiparlamentarism, därtill en övertro på starka ledare. Detta kan du läsa om i vilken grundkurs som helst i samhällsvetenskap. Inga konstigheter med andra ord. En exkurs i sammahanget är att Adorno till och med visade att fascister och kommunister hade samma "personlighetstyp".
Oavsett är det snarare du som skall argumentera för varför exempelvis Nationalsocialistiska Demokratiska Arbetarpartiet inte har en ideologisk gren som stammar från socialsitiska doktriner.
Min gode vän Bulten brukar gärna lyfta fram en artikel av Jan Myrdal där denne hävdar (Myrdal alltså) att det tyska folket visste vad nassarna hade för sig, men att det valde att se bort, av den anledningen att de sociala reformerna tvingade dem till det (bildligt talat). Enligt Myrdal var reformerna i Per-Albinklass (även detta är ingen hemlighet).
Nåväl, med detta menar jag alltså inte att socialdemokrater eller kommunister är synonyma med nationalsocialister, bara att det finns en kraftig gemensam idéhistorisk ådra. Vad jag däremot tycker är viktigt i diskussionen är att "vänstern" kryper ihop i mental fosterställning så fort detta lyfts upp i ljuset. Här tänker jag främst på kopplingen mellan nationell och internationell socialism.
Med tanke på hur vilka starka män i historien som först var internationella socialister för att sedan bli nationella, är det dock viktigt att dra öronen åt sig när en karismatisk ledare, exemepelvis Hugo Chaves, börjar tala om "fosterlandet" och "ser tydliga fieder" samtidigt som han paraderar runt i uniform och kängor.
Det har som sagt hänt förut.
Online dating could be the perfect solution in case you want in order to meet singles
within your area. If things walk out hand then leave immediately and
change your username. Once they are successful in their career and accomplish anything they want, they realize the value
of marriage.
Skicka en kommentar