Livet leker för Piratpartiet. Opinionsmätningarna inför EU-valet pekar samfällt på att partiet kommer att erövra åtminstone en plats i Europaparlamentet. Hittills har partiet också lyckats erövra platsen som mediernas kelgris i valrörelsen. Så snart man sätter på radion eller TV:n dyker Christian Engström -Piratpartiets förstanamn på valsedeln - upp. Och i dag kommer författaren Lars Gustafsson - av alla människor - ut i Expressen som Piratpartist (en lysande artikel, för övrigt).
Själv blir jag nu dagligen uppringd av utländska journalister som frågar vad som ligger bakom Piratpartiets framgångar i Sverige. Jag ger mina standardsvar om att den språngartade kommunikationsteknologiska utvecklingen skapar nya politiska sakfrågor om integritet och om rätten till kunskap som inte självklart kan placeras in på den vänster-högerdimension som så starkt strukturerar det politiska livet i Sverige. De etablerade partierna har sovit och underskattat dessa nya frågors politiska sprängkraft. Sverige är kanske det land i världen som är mest framstående när det gäller IT-användning, vilket gör att dessa frågor kommer lättare på dagordningen i just Sverige.
Journalisterna lyssnar artigt och antecknar. Men en kvinnlig journalist från Sueddeutsche Zeitung lyssnade mera klentroget och frågade plötsligt: Men handlar det inte om den svenska Allemansrätten?
Först skrattade jag till inför tyskarnas begeistring inför Allemansrätten. Men sedan slog det mig att hon nog faktiskt på pricken hittat en viktig förklaringsfaktor. Allemansrätten är ett uttryck för en svensk frihetstradition där ägarförhållanden inte får inverka negativt på individers bruk av allmänna nyttigheter. Samma sak är det på nätet. Upphovsrätten får inte, menar Piratpartiet, hindra individers fria bruk av allmänna, kulturella värden.
Så Piratpartiet är kanske ingen dagslända. Partiets program tar fasta på en svensk liberal frihetstradition, där det även finns utrymme för en stark stat som garanterar medborgarnas rättigheter och håller stången mot monopol och frihetshindrande patentsökare. Har partiet också modet och kraften att efter EU-valet försöka ta steget från ett enfrågeparti och successivt utveckla en politik över breda områden? Helt utsiktslöst tror jag inte att ett sådant projekt skulle vara.
Denna post har i sina huvuddrag även publicerats på portalen Makthavare.se, där jag medverkar som skribent.
P.S. Ni missade väl inte debatten mellan just Christian Engström och den moderate Europaparlamentskandidaten Hans Wallmark i dagens Studio Ett i P 1? Wallmark lyckades verkligen ge stenåldern om inte ett ansikte (det var ju radio...), så åtminstone en röst.
21 kommentarer:
Väldigt insiktsfullt, du sätter fingret på vad jag tror är en signifikant förklaringsfaktor.
Piratpartiet är inte ett nytt Junilistan, eller Sverigedemokratiska proteströster som ibland görs gällande i debatten.
Vi är många väl förankrade liberaler som stödjer PP.
På tal om digital allemansrätt har detta varit en diskussion på nätet under viss tid, kolla gärna länken;
http://bloggtidningen.se/?p=2331
Kanske relaterat: Christian Engström: Digital allemansrätt nu!Jag vet i och för sig inte om allemansrättsliknelsen är helt bra eftersom det är svårt att jämföra en balansering av stimulansmedel som den ekonomiska upphovsrätten med en inskränkning i äganderätten. Men både allemansrätten och upphovsrätten har tydliga utilitaristiska inslag, så i den meningen finns vissa likheter.
"Har partiet också modet och kraften att efter EU-valet försöka ta steget från ett enfrågeparti och successivt utveckla en politik över breda områden?"
Jag tycker snarare frågan är: vilka av de traditionella partierna kommer att ta upp stafettpinnen?
Tack för länktips. Jag tänkte väl att det här med virtuell eller digital allemansrätt var för bra för att ingen skulle ha kommit på det tidigare. :-)
Och visst är den spännande frågan nu om de etablerade Fat Cat Parties skall lyckas vrida fildelningsfrågan och integritetsproblematiken ur Piratpartiets händer.
Allemansrätten kan nog ha sin betydelse iofs men IMHO så är den i så fall en vinkling på det hela som går hem betydligt bättre hos äldre väljare/generationer där den sitter starkare i ryggmärgen (den unga internetgenerationens skogvandrande och svampplockning är ju uppenbarligen ganska begränsad, eller hur?).
Själv tror jag det betyder minst lika mycket, kanske mer, att de som är på väg in i vuxenlivet nu är den första generation som har fått uppleva first hand hur BÅDE socialismen och kapitalismen misslyckats; de återstående kommuniststaterna har förvandlats till monarkier samtidigt som vi har haft TRE stycken ekonomiska kriser sedan början på nittiotalet. I en värld av obegränsad information går sådant inte obemärkt förbi, inte ens omedvetet...
Allemansrätt har aldrig varit synonymt med rovdrift även om packade lägereldssvenskar har velat fått det till det. Det är ingen skillnad med Piratpartiet.
Maja,
Har du läst Gustafsson artikel?
Den handlar om medborgarrätt och integritet.
Vad det gäller upphovsrätten så vill PP behålla den ideella upphovsrätten och reformera den kommersiella så att den gynnar både skapare och deltagare.
"Har partiet också modet och kraften att efter EU-valet försöka ta steget från ett enfrågeparti och successivt utveckla en politik över breda områden?"
1. Pp är inte ett enfrågeparti, i alla fall inte i högre grad än Moderaterna (vars enda fråga är sänkta skatter), eller Mp (vars enda fråga är miljön). Att kalla medborgarrätt för "en fråga" är ju rätt märkligt.
2. Det vore katastrofalt om Pp släppte sitt fokus och började ha åsikter om dagisavgifter, skatter och priset på mjölk. Inte bara därför att det då genast skulle tappa medlemmar (vilka nu består av människor som tradionellt sett sträcker sig från höger till vänster), man skulle också helt förlora sitt förhandlingssutrymme gentemot de andra partierna.
Litet bättre analys än så här kan man förvänta sig av en statsvetare, tycker jag.
/Adrian
Trevligt readioprogram. Men den där låten alltså.. skämskudde på den.
Ännu ett länktips här:
http://copyriot.se/2008/02/07/om-begreppet-kulturell-allemansratt/
Om hur begreppet "kulturell allemansrätt" var ganska omdebatterat åren kring 1970.
Skillnaden mellan allemansrätten och den nu efterfrågade rätten är att allemansrätten handlar om det som Big Bang skapade, dvs naturen och jorden.
Piraternas utvidgade rätt fokuserar på att ha rätt till det andra människor har skapat - helt gratis.
Piraterna har inte förstått att livet är en komplex ekvation.
Någon annan skall göra jobbet och försörja medan Piraterna fritt skall få parasitera.
Logikkedjan är förträngd i en dimma av Joltcola och källardoft.
Det finns ett släktskap med 70 talets bostadsockupationer som i tex stadsdelen Haga i Göteborg.
Lite besläktat med illusionen "medborgarlön".
En dröm om en energifri tillvaro.
"Perpetuum mobile" är en ständigt uppdykande illusion. Små slutna system som kan snylta på andra system kan bevisligen få för sig att "perpetuum mobile" är en naturvetenskaplig giltighet.
Morsning. Virtuella världar.
Helt plötsligt kommer man ut ur tunneln.
Det är en skyldighet för de som är utanför tunneln att ropa så högt att de inne i tunneln åtminstone hör ekot av sanningen.
MVH
@ andersbwestin
Tyvärr har du missat vad diskussionen handlar om.
Det är ganska komplicerat, absolut, men ta dig gärna lite tid att sätta dig in i debatten.
Lycka till!
Per
Du som vet kan väl beskriva.
Jag läste just:
http://christianengstrom.wordpress.com/2009/03/10/digital-allemansratt-nu/
Och det som står beskrivet där handlar precis om det jag skrev om i min förra kommentar.
Så pass övertydligt att jag inte alls förstår vad dumenar.
Bland annat står dessa två punkter:
- Att fritt kunna ta del av material och förfoga över det för privat bruk på internet. Det är också allas rätt till information, kunskap bildning och interaktivitet.
och
-Att fritt kunna vara och verka i det virtuella rummet, ha rätt till att inte ge sig tillkänna och att inte bli registrerad där av myndigheter när man vistas där.
varvid det dilemma som jag skrev om uppfylls som en naturlag.
andersbwestin: så rätt du har och så klartänkt skrivet
~ det blev en fin paus där på internets böljor ~
allemansrätten är en solidarisk konstruktion som kräver - faktiskt - noggranna regler och stort ansvar och brott mot den är allvarliga (just för den frihet den ger) och icke-solidariska
upphovsrätten är ett barn av samma anda: en rätt som ger ansvar och frihet
och trygghet för det fria ordet
att sätt någon slags medborgarrätt (det har vi redan: vi lever i en mycket stark demokrati) och personlig integritet (vem känner sej mest hotad här på nätet: upphovsmannen eller fildelaren?) mot upphovsrätten är - krasst uttryckt - bedrägligt
så: ut ur tunneln med raketfart!
Wow, jättebra skrivet! Jag har inte heller tänkt på att likna det vid en allemansrätt men det var ju klockrent!
Här är en länk till den tyska journalistens text på Süddeutsche Zeitung: http://jetzt.sueddeutsche.de/texte/anzeigen/476154
Hmm, blir inte virtuell Allemansrätt dubbelt upp? Allemansrätten är ju en rätt till en virtuell egendom.
Virtuell virtuell rätt?
Men, men, tar lite tid innan verkligheten, och ordens dagliga betydelse, hinner ifatt. :p
Anders B. Westin:
En konsekvens av termodynamikens andra huvudsats (ökande entropi) är att saker slits och går sönder. Om de inte vårdas och repareras.
Hur skall man förmå någon att vårda och reparera? Genom att erkänna äganderätt till föremål.
Immateriella objekt slits inte. De går inte sönder. Databärarna av immateriella objekt förvisso, men det handlar det inte om.
Varför, ur en utilitaristisk synvinkel, skall då samhället erkänna och försvara äganderätt till immateriella objekt? Deras fortsatta existens hotas ju inte. Men i den digitala tidsåldern skulle ett sådant erkännande bli mycket kostsamt för samhället. För en ringa nytta.
Diskussion kring den immateriella allmänningen tar avstamp redan i Lockes (1632-1704) kapitel om egendom, "Of property", i Second treatise. Inget nytt under solen där. Den moderna diskussionen drivs både av höger (särskilt [amerikanska] libertarianer och anarkokapitalister) och vänster (se t.ex. http://www.internationalen.se/blog/?p=70). Omfattande länksamling om bl.a. detta på http://piratbyran.org/?view=articles&cat=3
RikMatts: "Varför, ur en utilitaristisk synvinkel, skall då samhället erkänna och försvara äganderätt till immateriella objekt?"
därför att dom som skapar dessa objekt gör nytta
därför att dessa skapta "objekt" gör nytta
pjäsen hamlet är lika viktig för människans idé- och kulturhistoria som ... säj ... tja ... tryckpresen (?!)
dessutom är dessa "imateriella" objekt - faktiskt - materiella och slits: om än långsamt
läs ekelöf (här ur En lyrikers verkstad; man kan hitta den på Ekelöfsällskapets sajt):
"“Jag skulle vilja begagna den liknelsen att en god, en verklig dikt äger en radioaktivitet som först efter sekler, kanske årtusenden försvagas och går förlorad. Denna utstrålning, dessa radiovågor har den fått mindre genom innehållet än genom spänningsförhållandet mellan orden som utgör innehållet, genom diktarens förmåga att sätta orden och betydelserna i ett sådant brytnings- och nyansförhållande till varandra att tomheten fortfarande skälver, lever, ger utslag, “sänder”, än ett slags magnetisk vävnad av osynliga trådar, kraftlinjer som attraherar eller repellerar varann.”
dikten är materia och mer: den är ren energi
ta den tillvara: ta dess upphovsmän tillvara
pamflett: skydda upphovsrätten
RikMatts
Jag utgår från evolutionslärans insikter.
Människan är en biologisk varelse. Människan "selekterar". Det är livets fundament.
I det moderna fredliga samhället består nyttig selektion av skapande och ansträngning.
Metoderna för detta är många.
Människor är födda med olika begåvningar och förutsättningar men alla vill selektera och få bekräftelse för detta.
Då fungerar det helt enkelt inte om vissa tar sig friheten att på otillbörligt sätt utnyttja andras ansträngning och selektion.
Det är helt enkelt ojust och fungerar inte långsiktigt eftersom de som blir utnyttjade går till motattack alternativt blir dystopiska.
Dessutom är otillbörligt utnyttjande något som är smittsamt om det inte kollektivt stigmatiseras.
Dvs: Kan du utnyttja andra så kan jag självklart utnyttja dig.
Allt är i grunden enkel logik. Så enkel så jag faktiskt har svårt att förstå att någon inte kan förstå detta.
I en demokratiskt fredlig kultur skapar vi lagar och regler för att minimera otillbörligt utnyttjande.
Att uppenbart snylta på andras ansträngning kan helt enkelt inte få vara lagligt.
Självklart är allt en ständig förhandling. Varför skall vissa arbeta för 18 000 kr/månad och andra för 500 000 kr/månad. Det är självklart inte så enkelt att förstå, men det sker i vart fall under ordnade former med avtal och kontrakt.
Fri nedladdning av andras skapelser som sker under anonymitet och integritetens heliga gral är att betrakta som "kaos" så långt från "ordning och reda" som vi kan komma.
Internet kan inte vara en frizon för mänsklig egoism. Då blir det anarki. Alltid vill någon vara värre än någon annan. Den onda spiralen måste dämpas och regleras.
För mig fullständiga självklarheter. Alla moderna kulturer bygger på denna insikt.
I andra kulturer gäller Öga för öga och tand för tand, hämnd och död.
I en sådan kultur vill jag inte leva.
Piratrörelsen är en utopi som bortser från de onda spiralerna och romantiserar det egennyttigt positiva.
En upphovsrätt som sträcker sig upp till 70 år efter upphovsmannens död är inte rationell eller till skydd för skapande. Skaparen är död och därav är det omöjligt att upphovsrätten skulle leda till mera skapande. I de flesta fall är det dessutom så att de flesta upphovsmän är bortglömda och outgivna långt långt innan dess, vilket ofta, tack vare upphovsrättens krav, innebär en hämsko på nyskapande och spridande av verk.
Om man sedan betänker att vissa upphovsmän lobbat för evig upphovsrätt, så är det ställt utom tvivel att målsättningen med orimliga skyddstider är andra än skyddet av skapandet och kreativiteten. Dessa är enbart svepskäl för, ja, ren och skär girighet. Ju längre upphovsrätten förlängs desto mer konst, musik, film, text undandras allmänningen och desto mera utarmas kulturlivet. I förlängningen ett sorts, tja, konsumtionsslaveri.
Vad är nyttan med drastiskt nedkortad upphovsrätt, säg max 10 år från verkets offentliggörande? Förenad med en kort, säg, 2-årig upphovsrätt (d.v.s. intjänandemonopol) i samband med återutgivning? Enligt min mening en kraftig vitalisering av kulturlivet och kulturkonsumtionen.
Något som just Pirate Bay visade var att det fanns ett stort intresse för "bortglömda" alster, som annars inte längre utges. PirateBay tillgängliggjorde till "rätt pris" och stimulerade och revitaliserade kulturkonsumtion och nyskapande. Raka motsatsen mot vad upphovsrätten och den absurda tillämpning som t.ex. antipiratbyråns drakoniska insatser inneburit.
Skicka en kommentar