Den borgerliga majoriteten i Studiesociala kommittéen föreslår att rätten till studiemedel skall sänkas från dagens sex år till fyra år, berättar Nerikes Allehanda. Efter fyra års studier skall det krävas att den studerande kan ta ut en examen för minst tre års heltidsstudier (kandidatexamen) för att kunna få studiemedel i ytterligare två år.
Reformen gör det i praktiken omöjligt för en student som kommit fel i sin utbildning och vill ändra inriktning att fortsätta sina studier. Likriktningen ökar, och det framstår dessvärre allt mer tydligt att utbildningsminister Lars Leijonborgs (FP) universitetsideal sammanfaller med Frederick Winslow Taylors tidsstudiebaserade syn på hur en fabrik bör fungera.
Ett av de viktigaste skälen till att studenterna tar lång tid på sig för att fullgöra sina studier är att studiemedlen är så låga att studenterna tvingas förvärvsarbeta vid sidan av studierna. Visserligen föreslår kommittén också en höjning av studiemedlen med 400-500 kronor i månaden, men det är en höjning som är alldeles för liten för att få bukt med problemen.
Det är inte så svårt att räkna ut vem som vinner och vem som förlorar om den borgerliga alliansregeringen verkligen genomför utredningens förslag. Ungdomar från studieovana miljöer och med svag ekonomi kommer att tveka, medan ungdomar från studievana miljöer och med god ekonomi kommer att våga.
Klassamhället består, och tar sig ständigt nya uttrycksformer.
Miljöpartiets Lage Rahm och Vänsterpartiets Rossana Dinamarca sägs ha reserverat sig mot förslaget. Jag hoppas innerligt att Socialdemokraternas Caroline Helmersson Olsson har gjort detsamma.
21 kommentarer:
Bara för att man kommer från en studievan miljö behöver för den delen inte det innebära att man kommer att komma på vad man vill göra på en gång.
Det största problemet med det här förslaget är att det förbjuder velande och felaktiga val.
Som jag nämnt har jag precis kommit på vad jag verkligen vill studera. Införs det här så kan jag bara hoppas på att få förlängt studiemedel, trots att min nuvarande utbildning bara är på tre år och att jag inte lär ha nån examen färdig när mina fyra år går ut.
Jag håller verkligen med! Detta förslag är förkastligt och inte särdeles skarpsinnigt! Men Alliansen-politikerna är nog nöjda nu. Nu får de ju som de vill! - De rika kan studera och de mindre rika får hitta på någonting annat.
Vi lever i en värld som präglas av globalisering. I denna värld kommer vårt land sannolikt att få leva på kunskap (tjänster) i större utsträckning i framtiden än vad som gäller idag. Dessa idéer stärker således inte Sverige inför framtiden!
Såvitt jag kan se handlar ganska mycket av den senaste tidens utbildningspolitik om att utbildning är till för medelklassen.
Vad som exempelvis sällan nämns är att en signifikant del av de regionala högskolornas funktion är att sänka tröskeln till studier för de som inte vill flytta från sin hemort, kanske tvekar att ta studielån, kanske riskerar att bryta med familjen om de flyttar. Genom att de slipper lämna hemorten med dess sociala nätverk vågar de ta steget in i högre studier. Många av dem kommer att välja bort högre studier om de måste flytta till annan ort.
Kristina - menar Du att medelklassens människor inte skulle våga flytta, eller vad? De flesta gör nog gärna det - men det är dyrt! Därför måste staten ge bidrag till dem som behöver det (de andra behöver inte ha något extra tillskott alls).
Ditt uttalande låter således ganska ogenomtänkt. Men jag undrar nu: Är det jag som missförstår Dina intentioner med texten, eller är Du kritisk till att medelklassen har råd med utbildning?
Hur skall vi göra för att få medelklassen att studera? Är det genom att bygga fler högskolor? - Svar: Nej. Är det genom att ge de behövande mer pengar (så att de har råd att flytta, osv)? Svar: Ja.
Nej, jag menar att medelklassen är den som flyttar och studerar även om det är ett ekonomiskt vågspel.
De jag ser som väljer att inte studera om det känns ekonomiskt våghalsigt eller osäkert på andrasätt är exempelvis:
a)föräldern som vill studera men intvill rycka upp familjen ur deras vardag
b)invandrarflickan som inte får flytta hemifrån själv men får studera om hon bor kvar hemma
c)arbetarklassens ungdomar som är hemlösa nog i universitetsvärlden och inte har koderna.
Med andra ord: den nuvarande utbildningspolitiken är till för medelklassen och akademikerbarnen. Så tycker jag inte en utbildningspolitik ska se ut.
Ok, Kristina! Håller med: ALLA skall ha möjlighet att studera! Ber om ursäkt för att jag missförstod!
Svenska studenter är mer än lovligt bortskämda. I resten av världen går det bra att jobba på kvällar, helger eller sommarlovet för att betala för kost och logi, utan att det påverkar studieresultaten negativt. Varför behöver just svenska ungdomar ett totalpaket med gratis studier samt dessutom ett fullt levnads-stipendium? Och det, inte bara för EN utbildning, utan för flera oavslutade?
Det är inte antalet studietimmar som skiljer mellan studenter som blir försörjda hemmifrån och studenter som måste deltidsjobba, utan antalet lek-och-fest-timmar. Som det är nu, så uppmuntrar det svenska systemet en livsmodell där man lever upp lånta pengar i bästa fall, eller festar upp dem i värsta.
GT
Vad kul, for forsta gangen pa lange haller jag inte med!
"Efter fyra års studier skall det krävas att den studerande kan ta ut en examen för minst tre års heltidsstudier (kandidatexamen) för att kunna få studiemedel i ytterligare två år."
Det ar val inte sa konstig? En kand tar man pa 3 ar, har man inte tagit den pa 4 kanske man ska gora nagot annat?
Sedan sager du att man inte kan leva pa studiemedlet. Det kan man visst! Vill man inte lana sa mkt kan man arbeta pa sidan om, det gjorde bla jag. Det behover inte alls gora en forsenad i studierna, tvart om fann jag att ett extrajobb gjorde att jag kunde koncenterea mig battre. For ovrigt ar unversiteten ganska slappa idag, det gar utmarkt att lasa 30p istallet for 20p en termin.
mvh Eleni S
Kristina, alla som vill har mojlighet att studera i Sverige, eftersom utbildningen ar skattefinanserad och intradeskraven ibland ar ratt laga.
Invandrarflickor har inte problem med att studera, tvart om. Studier visar att kvinnor med invandrarbakgrund ar val representerade pa akademiska program. Manga invandrarfamiljer pushar sina barn ratt hart.Och visst, universiteten har koder, men arbetarklassens ungdomar ar val inte dummare att de kan lara sig dem? Jag sommarjobbade pa Swedish Meats flera somrar i rad och larde mig "koderna" snabbt, aven om det var ovant i borjan.
Eleni S
Johnny M: ingen fara, alla kan missförstå. Har du förresten läst Tala om klass, en antologi om och av klassresande kvinnor? Nästan alla nämner gratis tillgång till bibliotek och studier som förutsättningen för klassresan.
Borgerligt politik är verkligen genomtänkt - ge pengar till städerskor åt de som är rika nog att kunna betala och dra in studiemedlen för arbetarklassen. Är inte det genuin klasspolitik så är jag skapt som en nors!/Castor
Trams, Ulf. Jag har aldrig haft det så bra i livet som under den ansvarslösa period då jag levde på studiemdel som räckte till såväl öl som hyra och mat.
Svenska studenter som måste jobba extra för att finansiera märkesjeans och cafelatte är bortskämda.
Att sedan universiteten kompletterats med högskolor där såväl snickare som hårfrisörskor med "studentexamen" ges möjlighet att studera bidrar givetvis inte till att studietiderna i de olika programmen,hålls.
/BR
Om det här förslaget genomfört, vilket verkar måttligt sannolikt, blir det ännu viktigare att universiteten erbjuder möjlighet att byta inriktning mellan kandidat- och masterexamen. Det nuvarande stuprörstänkadet, där kandidatexamen och masterexamen nödvändigt måste vara i samma ämne, är helt förlegat. Även om masterutbildningen ska vara en fördjupning, måste universiteten lära sig att se att även studenter med kandidatexamen i andra ämnen än det egna har lärt sig en hel del. Efter en kandidatexemen bör en student kunna välja mellan en mängd utbildningar och på så vis ändra inriktning. Förmodligen skulle detta täcka in en stor del av de ändrade utbildningsvalen idag. Hur många studenter byter egentligen från socialantropologi till biokemi? Jag tror att betydligt fler byter från socialantropologi till något annat samhällsvetenskapligt eller humanistiskt ämne. Det borde vara en vinst för alla att inte alltid behöva börja om från början, som om man kom direkt från gymnasiet.
Sedan tycker jag ändå att det bör finnas möjligheter till radikalare ändringar av inriktning också, särskilt för dem som väljer att gå en ny utbildning senare i livet.
Jag har inte läst allas kommentarer nedan. Men såg att Kristina fällt ett inlägg som jag vill kommentera!
Kristina: Nej, har inte läst denna skrift. Men jag är glad över att vi verkar hålla med varandra! Håller med - fri tillgång till bibliotek och utbildning är förutsättningen för att ge alla möjlighet att "resa i klassen". Ha det bra!
Svenska studenter jobbar för att ha råd med märkesjeans? Mina studenter jobbar för att ha råd med hyran - när det är svårt att få bostad kan man inte alltid hitta ett billigt korridorrum (2500-3000/mån) utan kan få lov att skaffa sig en liten lägenhet (4600/mån). Med ett studielån blir detta inte så lätt.
Och att man inte har en fil.kand efter fyra år är definitivt inget tecken på att man inte vet vart man ska med sina studier. Jag hade ingen kandidat efter fyra år, tror jag, trots att jag visste precis vad jag tänkte bli och också blev det. Faktum är att jag nog aldrig tog ut min fil.kand. - jag tog en fil. dr. istället. Det hade jag inte kunnat göra med det system som föreslagits nu.
Kristina, Sverige har annorlunda villkor an hur det var nar ni vaxte upp. Jag antar att du ar fodd pa 40 eller 50 talet? Ni hade det otroligt bra, battre an forra generationer, battre an nagon som kom efter. Det ar tuffare villkor for Sverige nu, och det duger faktiskt inte att sega efter i utbildningen langre. Vi kan inte ha samma regler som vi hade under Sveriges guldalder.
Men svenska studenter ar anda inga offer, och att jobba extra har studenter gjort i alla tider.
Eleni s
Kristina,
Att bo ensam är också en lyx som svenskar kräver, men som är okänd i resten av världen. Studenter i andra länder delar en större lägenhet för att hålla kostnaderna nere. Två-tre studenter som har vars ett sovrum men delar kök och vardagsrum fungerar alldeles utmärkt.
GT
Möjligheten att läsa länge utan mål gynnar snarare medelklassen skulle jag tro.
Det är medelklassens barn som vågar skuldsätta sig under många år utan att läsa utbildningar som leder till stora chanser att få arbete.
Arbetarklassen, när de väl läser, väljer ofta yrkesutbildningar eller kortare utbildningar.
I slutändan är det alla som bidrar till att några ska få bilda sig. Att då ställa lite krav på leverans kan väl inte vara fel? Även från ett vänster-perspektiv känns det fullt rimligt att ställa krav på att skattepengar kommer till nytta.
Nej, Jag är inte född på 40- eller 50-talet - långt därifrån. Dags att lämna de förutfattade meningarna hemma?
Jag är också i daglig kontakt med studenter och hör därför mycket om deras problem, finansiella och andra. Den stora skillnaden jag ser mot min egen studietid är att jag jobbade på jul- och sommarledigheten, och det räckte för att hålla mig flytande. Mina studenter behöver ofta jobba även under terminerna, med förutsägbara resultat för deras studier. Vad gäller boende så visst kan de dela lägenhet - det gör också ganska många. Prova sedan att få hyra en fyrarummare i Uppsala...när de stått i kö länge nog för det är deras studietid över.
Och kan någon förklara varför studenter inte skulle handla caffelatte för studielånet? Är det något särskilt olämpligt med att lägga pengar på detta, jämfört med en slät kopp kaffe?
Anders: Ett problem är att det ibland känns som om alla politiska förslag gynnar medelklassen...
Jag begriper fortfarande inte vad det ar som ar sa hemskt med att jobba extra. Dax att lamna offertanket.
Eleni S
Skicka en kommentar